Bakgrund

5 juni 1972 kom världens miljöintresserade till Stockholm. Aktiva i folkrörelser från hela världen samlades på möten och demonstrationer för att stoppa miljöfarlig teknik och resursslöserit och istället satsa på lågenergisamhället och global solidaritet. Regeringar samlades på den första FN konferensen om miljö. Den blev led i starten på statlig och internationell miljöpolitik över hela världen. Storföretagen bestämde i det dolda mycket av budskapet.

5 juni 1992 var det dags igen i Rio de Janeiro, nu med en bredare syn på att lösa både miljö- och sociala krisen i världen. Folkrörelserna hade denna gång olika budskap. En del såg möjligheten att samverka med regeringar och företag för att i samförstånd lösa problemen. Andra startade kampen mot det rådande systemet med bonderörelser och rörelser mot skuldkrisen i täten. De firade motstånd mot västerländsk imperialism, bekämpade miljöfarliga dammbyggen, skogsskövling och tog strid för global rättvisa. Regeringarna beslöt om det ambitiösa handlingsprogrammet Agenda 21 och konventioner om biologiskt mångfald och klimatet som fastställde att rika länder hade större ansvar än fattiga för att bidra till att lösa omställningen till en hållbar värld. Storföretagen trädde fram öppet och ville ha marknadslösningar.

20 -22 juni 2012 samlas folkrörelser, regeringar och företagen åter i Rio. Rapporter från FN visar att mycket har gjorts men den samlade globala situationen har förvärrats. Agenda 21 fick aldrig den finansiering som man hoppats på. Klimatförhandlingarna har gått i stå. Folkrörelserna är denna gång mer enade och ordnar det Folkliga toppmötet för social och miljömässig rättvisa som riktar sig mot att göra miljö och välfärd till handelsvara. Regeringarna i rika länder har nu alltmer anammat storföretagens syn på att marknaden ska styra med vad som kallas “grön ekonomi”. Istället för bindande beslut så önskar man att sätta pris på miljön och därmed öppna nya marknader för spekulation och göra vinstintresset till den viktigaste faktorn för att bygga en hållbar värld. Storföretagen håller med.

---

Demonstration mot miljömordet i Vietnam med 7000 deltagare direkt framför FN-konferensen som inleddes i gamla riksdagshuset och sedan hölls på Kulturhuset.

Gamla riksdagshusets entre under FN konferensen

Karikatyr ur dagliga konferenstidningen ECO utgiven av Jordens Vänner och The Ecologist

----

I och med FN-konferensen (UNCHE) sattes miljöfrågorna på den officiella internationella dagordningen på allvar, vilket givetvis hade stor betydelse. Nya perspektiv började formuleras i texter och proklamationer och FN:s miljökontor UNEP etablerades i Nairobi.

Parallellt togs också en del initiativ och ett antal aktiviteter blev resultatet. Ser man på innehållet i dessa är det nog inget tvivel om att de mera hade framtiden för sig än FN-konferensen.

Frågan om hur miljöproblemen skulle attackeras var naturligtvis uppe på FN-mötet och ibland hördes kloka inlägg och relevanta förslag, men angreppet i sin helhet var lamt och resultatet ganska magert.

Några talare framhöll under FN-konferensen tex den rika världens livsstil och krigets miljöproblem men inriktningen var måttligt radikala administrativa åtgärder, som inrättandet av det nya miljöorganet UNEP hörde till de viktigaste.

De verkliga problemen och förutsättningarna för att de skulle kunna lösas på allvar var den självklar grund för de alternativa konferenserna och aktiviteterna.
Detta blev också startskottet till ett allt intensivare organiserande av det frivilliga miljöintresset globalt.

På denna webbplats finns nu för första gången en rejäl sammanställning av dokument, artiklar och avhandlingar mm om evenemangen och en genomgång av aktiviteterna samt något om deras betydelse.

Vi ser också hur olika analyser och debattinlägg kommit fram, som diskuterade likheter och skillnader mellan aktiviteterna 72 och 92, bla om relationen mellan FN:s officiella spår och de alternativa.