Folkrörelsebloggen Rotating Header Image

Längtan viktigare drivkraft än saknad

Rörelsenätverkets träff i Stockholm
fredag 16 och lördag 17 februari
Pressmeddelande

Längtan viktigare drivkraft än saknad

Längtan är en viktigare drivkraft än saknad för folkrörelser. Så inledde Bengt Göransson Rörelsenätverkets seminarium på temat Folkrörelser i teori och praktik som hälls på ABF-huset i Stockholm 16 -17 februari. Seminariet samlade en ovanlig bredd med både akademiker och lekmannaforskare samt aktiva i både nya och gamla folkrörelser.
Syftet var att etablera en mer samlad reflektion både bland forskare och rörelseaktiva om sociala förändringar och rörelser. Under seminariet skedde ett kritiskt närmande mellan akademiker och lekmannaforskare men också mellan gamla och nya folkrörelser.
Bruket av olika teorier och begrepp om rörelser ledde till stridbara debatter mellan akademiker, lekmannaforskare och rörelseaktiva. Akademikerna Stellan Vinthagen och Åsa Wettergren försvarade social rörelse som det begrepp som bäst kritiskt kunde användas för att vetenskapligt forska om rörelser medan lekmannaforskarna Jan Wiklund och Tord Björk försvarade folkrörelsebegreppet som minst lika användbart och dessutom begripligt för allmänheten. Tillsammans kunde man dock ta ställning mot att begrepp som folkrörelse, social rörelse eller rörelse reduceras till att enbart handla om organisation.
Organisationsforskaren Apostolis Papakostas intog en annan hållning och redovisade hur medlemskapet riskerar att försvinna som demokratisk form om man inte ser till organisationens betydelse. Eliten sluter sig samman och frikopplar sig från de många deltagarna i en rörelse på så sätt som sker i t.ex. Greenpeace. Här är 10 000 stödmedlemmar utan demokratisk möjlighet att påverka verksamheten som bestäms av 10 personer i organisationens ledning.
Skarp kritik fördes fram mot Vetenskapsrådets rapport om folkrörelseforskningen som legat till grund för den pågående statliga Folkrörelseutredningen. Enligt Tord Björk från Folkrörelsestudiegruppen pågår en glidning bort från begrepp som folkrörelser och sociala rörelser till civilsamhälle, frivilligorganisationer och ideell sektor. Ett önsketänkande som frodas i statliga utredningar om civilsamhällets framtida roll har lett till att Vetenskapsrådet och Folkrörelseutredningen åsidosatt den internationellt mest erkända svenska kritiska forskningen om sociala rörelser. Folkrörelsestudiegruppens rapport Folkrörelsebegreppet där kritiken förs fram överlämnades till Folkrörelseutredningens sekreterare Bengt Lindholm som också deltog på seminariet.
På seminariet diskuterades också forskning om antikrigsrörelsen i USA och solidaritetsrörelsens projekt för att med fem böcker lyfta fram kyrkans, Afrikagruppernas och folkrörelsernas breda arbete för att stödja befrielsekampen i Södra Afrika. Andrew Vanderberg lade fram sitt arbete om fackföreningar som folkrörelser, social movement unionism, med den framgångsrika kampen mot Toys ‘R’ Us och konfrontationerna vid EU-toppmötet i Göteborg som två exempel. Vanderberg gav en bild av Göteborgshändelserna med en stark klyfta mellan å ena sidan fredliga demonstranter och å andra sidan våldsbenägna anarkister. Detta mötte reaktioner från flera deltagare som menade att det var en falsk bild utan grund i fakta och byggd på ett okritiskt urval intervjupersoner.
Louise Pettersson som ansvarat för Göteborgsaktionens dokumentation av händelserna vid EU-toppmötet redogjorde i sitt bidrag för risken med akademisk forskning av folkrörelser. Det finns en fara i att kunskap kan användas för statlig repression. En annan motsatt fara ligger i att aktivister anonymiseras av metodskäl medan makthavare tvärtom ges en personlig röst. Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv beskrev folkrörelsers möjligheter till att dokumentera sin historia och pekade också på risken att kunskapen idag förvandlas från medborgerlig rättighet till en vara till salu på marknaden eller något som har sitt värde för att främja ekonomisk tillväxt för Sverige.
Under hela seminariet förekom en livaktig diskussion där personer från alla typer av rörelser gjorde sig hörda. Aktivisten Alfred Hallmert från Rör inte A-kassan beskrev hur dagens rörelseorganiserande är utsatt för hot. Ett av dessa är ett folkrörelseideal som framställer bilden av en homogen enhet som inte finns. En annan att vi arbetar och konsumerar för kapitalet vilket upptar alltmer av vår tid. Kapitalets krav innebär ett hot mot folkrörelserna som är utomkapitalistiska. Det är mer lönsamt att folk går på en krogshow än ett folkrörelseseminarium. Vi måste stå emot stämplingen att man inte är normal om man bryr sig och gör motstånd menade Josefin Hallberg från Alternativ Stad.
Flera latinamerikaner från både internationella och lokala folkrörelser deltog och betonade vikten av samverkan mellan olika rörelser. Det kunde gälla att låta sig inspireras av dagens breda folkrörelsesamverkan i Latinamerika eller att ordna ett brett och demokratiskt Första maj firande i Västerås öppet för alla folkrörelser och det civila samhället i samma anda som firandet skedde under dess första tid i Sverige. Mest brett representerade på seminariet var fredsrörelsens och arbetarrörelsens olika grenar. Solidaritetsrörelser aktiva med frågor i både Afrika, Asien och Latinamerika fanns också med tillsammans med lokala kulturverksamheter som Folkkulturcentrum i Stockholm och Kristianstadsbloggen.
Antirasisten Morgan Holmström från Kristianstad som inte är med i någon riksorganisation såg positivt som deltagare på mötet: – På seminariet kändes att det var en stor gemenskap och man kände sig direkt delaktig i något större där alla var sedda och alla betydde någonting, någon form av solidaritetskänsla. Kritik som kom lyssnade alla på, man försökte inte trycka ned varandra. Det är inspirerande att Nätverket är kritiskt mot samhället och mot sig själv. I normala fall har man fiendeläger som står mot varandra eller att alla tycker samma sak. Här var man också självkritisk vilket gör att man kan utvecklas. Förhoppningsvis kan man minska glappet mellan organisationer och resten av rörelsen.
I samma anda beslutade seminariet om en målsättning för Rörelsenätverket.
Här betonades ”en kritisk solidaritet med gårdagens, nutidens och framtidens framväxande folkrörelser” och att vara en mötesplats för både rörelseforskare och rörelseaktiva.

Rörelsenätverket
www.folkrorelser.nu/rorelsenatverket

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>