Folkrörelsebloggen Rotating Header Image

Folk i rörelse nr 2 2007

Folk i rörelse – Nyhetsbrev från folkrörelsestudiegruppen nr 2 2007-03-01

1. Kommentar: Vad vilja socialdemokraterna?

2. Folkrörelsekunskap

2 a. Längtan viktigare drivkraft än saknad

2 b. Erkänd forskning dumpas

3. Ungdomshuset stormas av polisen

4. Cykla till G8 Heiligendamm

———————————————————-

1. Kommentar: Vad vilja socialdemokraterna?

Nyheten når oss i skrivande stund att demonstranterna i Köpenhamn nu har ockuperat socialdemokraternas partihögkvarter. Det sker med motiveringen att politikerna inte tycks ha insett att det är ett politiskt problem.

Vad vilja socialdemokraterna frågade sig August Palm redan för 120 år sedan efter att ha fått sin politiska skolning i Danmark. Den frågan finns anledning att idag ställa sig till Nordens alla socialdemokrater efter överborgmästare Ritt Bjerregards beslut att låta Ungdomshuset stormas av polisens eftersom politikerna inte ville lösa frågan. Nu har över 1 000 ungdomar gripits i det senaste året strider kring Ungdomshuset som fick en kulmen torsdagen 1 mars med 219 som berövades sin frihet.

Huset stormades enligt polisen med militär precision klockan sju på morgonen. Den unga socialdemokratin byggde en gång på att mobilisera ungdomen för socialism mot kapitalismen. Folkrörelserna gemensamt byggde på att försvara varandra och motverka statlig repression. Det finns inte plats mer för detta i Ritt Bjerregards parti.

Bakgrunden är socialdemokratins flykt från folkrörelsepolitiken och dess reformer för att integrera alla i samhället till att bli ett parti som driver fram de mest extrema polisingripanden mot de som protesterar mot nedmonteringen av solidariteten i samhället och friheten.

Bakgrunden är ungdoms- och studentprotesterna på 1960-talet. Ungdomar hade ingen stans att vara och det rådde stor bostadsbrist. I Stockholm utbröt modskravallerna på Hötorget och tusentals ungdomar kastade sten. 662 omhändertogs av polisen. Socialdemokraternas reaktion var att starta miljonprogrammet och bygga tillräckligt med bostäder samtidigt som myndigheterna startade en omfattande satsning och utvidgning av fritidsgårdsverksamheten, gärna i experimentella former. De omfattande protesterna mot statens delaktighet i stöd för imperialismen och USA och Portugals krig i tredje världen möttes med en kombination av sammanhållning och ändrad politik. Alla partier utom högern svängde och beslutade att stödja väpnade befrielserörelser, trots att dessa av övriga västländer betecknades som både terrorister och kommunister. Tage Erlanders socialdemokratiska regering satte sig i direkt dialog med alla ungdomsorganisationer från de mest radikala till de mest moderata och diskuterade utvidgning av demonstrationsrätten, kritiserade demonstrantvåld men betonade också risken för att vänsterns våld kunde väcka något som var värre, högerns fascistiska våld. Resultatet blev 4 miljarder till stöd för befrielsen av Södra Afrika och att konflikterna mellan polis och demonstranter minskade kraftigt.

I Danmark gick socialdemokratin och de övriga partierna en annan väg. Ungdomsprotesterna bemöttes med allt våldsammare polisattacker. 27 april framför USA:s ambassad gick polisen till attack mot 20 000 demonstranter om protesterade mot Vietnamkriget. Demonstrationen delades i två och därefter började en jakt på alla som man kunde komma åt vilket innebar att också många barnvagnar välte och de som sökte skydda barnen blev slagna av polisen. Övervåldet hade inte föregåtts av några våldsamma incidenter utan polisen angrep utan påtaglig orsak. Resultatet blev att socialdemokraterna och deras närstående organisationer med kraft vände sig mot demonstrationsarrangörerna. De danska folkrörelserna splittrades, vad det verkar för decennier framåt. De danska vietnamkommittéerna som motsvarade FNL-grupperna i Sverige hade arrangerat demonstrationen. De hade bara 200 medlemmar till skillnad från i Sverige där det var många tusen. Men till demonstrationerna kom många fler än i Sverige. Nu såg socialdemokrater och andra som inte ville bekämpa USA imperialismen sin chans och använde polisens överfall på demonstrationen för att skylla den på vietnamkommittéerna. Splittringen blev bestående. Medan Finland och Norge valde Sveriges väg och började stödja den väpnade befrielsekampen i tredje världen valde Danmark uppslutning bakom imperialistmakterna och konfrontationerna mellan demonstranter och polis trappades upp.

De övriga ungdoms- och studentprotesterna bemöttes på vitt skilda sätt. På universiteten fick studenterna mycket stöd från högsta universitetsledningen och Danmark fick världens mest demokratiska universitet på mycket kort tid. Demonstrationerna och aktionerna utanför universiteten som främst bars fram av ungdomar från de breda lagren bemöttes helt annorlunda. Bostadsbristen var i Danmark större än i Sverige och mycket lite gjordes åt saken. Det ledde till att alltfler ockuperade hus. 1969 stormade polisen kvarteret Sofiegården där den största mångåriga ockupationen hade sitt centrum. Det ledde till att husockupationsrörelsen politiserades och blev till slumstormerbevægelsen. 1971 stormades Christiania och fristaden upprättades medan många andra hus också ockuperades, ofta med stort stöd hos lokalbefolkningen som mot bakgrunden av den stora bostadsbristen hade stor förståelse för ockupanterna.

1980 trappades konflikten upp radikalt när invånarna i Nörrebro ville försvara en lekpark i den täta stadsdelen med få öppna platser för barnen att leka på. Polisen stormade Byggeren som invånarna byggt själva. Det ledde till omfattande gatukrig med barrikader runtom i stadsdelen i flera dygn när polisen till slut lyckades se till att lekplatsen kunde röjas med bulldozers. Konflikterna eskalerade mellan den socialdemokratiske borgmästaren och ungdomar som protesterade med brett stöd. Till slut skedde en överenskommelse 1982 om att ungdomar skulle få Jagtvej 67 som sitt eget självstyrda ungdomshus, något de sedan haft fram till polisens stormning 1 mars 2007.

På 1990-talet eskalerade konflikterna igen. I Sverige och Danmark infördes alltmer av en nyliberal politik och fritidsgårdsverksamheten och andra självstyrda platser för ungdomar att vara på stängdes i hög grad eller fick sämre villkor. Protesterna mot den nyliberala politiken ökade. I Danmark nådde det en kulmen 1993 när en EU-fri zon utropas på Nörrebro efter en folkomröstning. Efter en gatufest uppstår oroligheter och gator barrikaderas. Ett stort gatuslag där polisen börjar kasta tårgasgranater och demonstranter kastar sten. Konflikten trappas upp och polisen skjuter till slut 113 poliskott in i folkmassan. 11 skottskadas av poliskotten i käken, magen och andra kroppsdelar. Det är ren tur att ingen dör.

Konfliketrna fortsätter i Danmark men i något mindre skala medan den nyliberala politiken får alltmer uppslutning. 1999 säljs Ungdomshuset på Jagtvej till en mellanhand. Egentlig köpare är den kristna sekten Fadershuset som vill missionera i Nörrebro mot muslimiskt och annat icke-kristet inflytande.

Under tiden har också nedmonteringen av välfärdstaten inte minst när det gäller ungdomars villkor genomförts i Sverige. Protesterna ökar och ett breda folkrörelsesamarbeten försöker motarbeta den nyliberal offensiven genom konferenser och demonstrationer under EU-toppmötet i Göteborg 2001. Under den socialdemokratiska regeringen blir nu den danska metoden för att bekämpa folkliga protester med hjälp av attacker på stora demonstrantskaror för att beskydda amerikanska intressen och till slut beskjutning av demonstranter till en svensk metod. Det som i Danmark tog 15 år från 1968 till 1993 kunde i Sverige ske på två dygn.

I Köpenhamn fortsatte ungdomarna att ockupera sitt hus som de en gång fått till skänks av politikerna. I början av 2007 var alla rättsprocesser överståndna. Alternativ fanns. Men socialdemokraten Ritt Bjerregard valde total konfrontation framför att ge ett nytt hus till skänks för det hus som en gång i tiden lovats till ungdomar. När frågan skulle avgöras åkte hon på semester istället för att söka en förhandlingslösning. Socialdemokratin valde en väg att göra frågan till enbart något för ordningsmakten.

Nu har frågan ställts på sin spets för hela den nordiska socialdemokratin. Vad vilja socialdemokraterna 2007, nedmontering av ungdomars möjligheter att behandlas som politiska subjekt eller anpassning till att medborgarrätt heter pengar. Vill socialdemokraterna definitivt ta avstånd från den nordiska folkrörelsepolitiken och bli till en politiska kraft som sätter statligt våld före reformer mot folkrörelser.

Tord Björk

————————————————–

2 Folkrörelsekunskap

2a. Längtan viktigare drivkraft än saknad

Längtan är en viktigare drivkraft än saknad för folkrörelser. Så inledde Bengt Göransson Rörelsenätverkets seminarium på temat Folkrörelser i teori och praktik som hälls på ABF-huset i Stockholm 16 -17 februari och med ABF Stockholm som medarrangör. Seminariet samlade en ovanlig bredd med både akademiker och lekmannaforskare samt aktiva i både nya och gamla folkrörelser.

Syftet var att etablera en mer samlad reflektion både bland forskare och rörelseaktiva om sociala förändringar och rörelser. Under seminariet skedde ett kritiskt närmande mellan akademiker och lekmannaforskare men också mellan gamla och nya folkrörelser.
Bruket av olika teorier och begrepp om rörelser ledde till stridbara debatter mellan akademiker, lekmannaforskare och rörelseaktiva. Akademikerna Stellan Vinthagen och Åsa Wettergren försvarade social rörelse som det begrepp som bäst kritiskt kunde användas för att vetenskapligt forska om rörelser medan lekmannaforskarna Jan Wiklund och Tord Björk försvarade folkrörelsebegreppet som minst lika användbart och dessutom begripligt för allmänheten. Tillsammans kunde man dock ta ställning mot att begrepp som folkrörelse, social rörelse eller rörelse reduceras till att enbart handla om organisation.

Organisationsforskaren Apostolis Papakostas intog en annan hållning och redovisade hur medlemskapet riskerar att försvinna som demokratisk form om man inte ser till organisationens betydelse. Eliten sluter sig samman och frikopplar sig från de många deltagarna i en rörelse på så sätt som sker i t.ex. Greenpeace. Här är 10 000 stödmedlemmar utan demokratisk möjlighet att påverka verksamheten som bestäms av 10 personer i organisationens ledning.

Skarp kritik fördes fram mot Vetenskapsrådets rapport om folkrörelseforskningen som legat till grund för den pågående statliga Folkrörelseutredningen. Enligt Tord Björk från Folkrörelsestudiegruppen pågår en glidning bort från begrepp som folkrörelser och sociala rörelser till civilsamhälle, frivilligorganisationer och ideell sektor. Ett önsketänkande som frodas i statliga utredningar om civilsamhällets framtida roll har lett till att Vetenskapsrådet och Folkrörelseutredningen åsidosatt den internationellt mest erkända svenska kritiska forskningen om sociala rörelser. Folkrörelsestudiegruppens rapport Folkrörelsebegreppet där kritiken förs fram överlämnades till Folkrörelseutredningens sekreterare Berndt Lindholm som också deltog på seminariet.

På seminariet diskuterades också forskning om antikrigsrörelsen i USA och solidaritetsrörelsens projekt för att med fem böcker lyfta fram kyrkans, Afrikagruppernas och folkrörelsernas breda arbete för att stödja befrielsekampen i Södra Afrika. Andrew Vanderberg lade fram sitt arbete om fackföreningar som folkrörelser, social movement unionism, med den framgångsrika kampen mot Toys ‘R’ Us och konfrontationerna vid EU-toppmötet i Göteborg som två exempel. Vanderberg gav en bild av Göteborgshändelserna med en stark klyfta mellan å ena sidan fredliga demonstranter och å andra sidan våldsbenägna anarkister. Detta mötte reaktioner från flera deltagare som menade att det var en falsk bild utan grund i fakta och byggd på ett okritiskt urval intervjupersoner.

Louise Pettersson som ansvarat för Göteborgsaktionens dokumentation av händelserna vid EU-toppmötet redogjorde i sitt bidrag för risken med akademisk forskning av folkrörelser. Det finns en fara i att kunskap kan användas för statlig repression. En annan motsatt fara ligger i att aktivister anonymiseras av metodskäl medan makthavare tvärtom ges en personlig röst. Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv beskrev folkrörelsers möjligheter till att dokumentera sin historia och pekade också på risken att kunskapen idag förvandlas från medborgerlig rättighet till en vara till salu på marknaden eller något som har sitt värde för att främja ekonomisk tillväxt för Sverige.

Under hela seminariet förekom en livaktig diskussion där personer från alla typer av rörelser gjorde sig hörda. Aktivisten Alfred Hallmert från Rör inte A-kassan beskrev hur dagens rörelseorganiserande är utsatt för hot. Ett av dessa är ett folkrörelseideal som framställer bilden av en homogen enhet som inte finns. En annan att vi arbetar och konsumerar för kapitalet vilket upptar alltmer av vår tid. Kapitalets krav innebär ett hot mot folkrörelserna som är utomkapitalistiska. Det är mer lönsamt att folk går på en krogshow än ett folkrörelseseminarium. Vi måste stå emot stämplingen att man inte är normal om man bryr sig och gör motstånd menade Josefin Hallberg från Alternativ Stad.
Flera latinamerikaner från både internationella och lokala folkrörelser deltog och betonade vikten av samverkan mellan olika rörelser. Det kunde gälla att låta sig inspireras av dagens breda folkrörelsesamverkan i Latinamerika eller att ordna ett brett och demokratiskt Första maj firande i Västerås öppet för alla folkrörelser och det civila samhället i samma anda som firandet skedde under dess första tid i Sverige. Mest brett representerade på seminariet var fredsrörelsens och arbetarrörelsens olika grenar. Solidaritetsrörelser aktiva med frågor i både Afrika, Asien och Latinamerika fanns också med tillsammans med lokala kulturverksamheter som Folkkulturcentrum i Stockholm och Kristianstadsbloggen.

Antirasisten Morgan Holmström från Kristianstad som inte är med i någon riksorganisation såg positivt som deltagare på mötet: – På seminariet kändes att det var en stor gemenskap och man kände sig direkt delaktig i något större där alla var sedda och alla betydde någonting, någon form av solidaritetskänsla. Kritik som kom lyssnade alla på, man försökte inte trycka ned varandra. Det är inspirerande att Nätverket är kritiskt mot samhället och mot sig själv. I normala fall har man fiendeläger som står mot varandra eller att alla tycker samma sak. Här var man också självkritisk vilket gör att man kan utvecklas. Förhoppningsvis kan man minska glappet mellan organisationer och resten av rörelsen.

I samma anda beslutade seminariet om en målsättning för Rörelsenätverket.
Här betonades ”en kritisk solidaritet med gårdagens, nutidens och framtidens framväxande folkrörelser” och att vara en mötesplats för både rörelseforskare och rörelseaktiva.


Jan Wiklund,
Elisabet Viklund,
Rörelsenätverket

2 b. Den mest erkända forskningen dumpas

Folkrörelsestudiegruppen
Pressmeddelande 2007-02-16

Vetenskapsrådet har gett en felaktig bild av folkrörelseforskningen vilket misslett regeringen och den pågående Folkrörelseutredningen. Det skriver den fristående Folkrörelsestudiegruppen i en rapport om folkrörelsebegreppet som presenteras på ett seminarium på ABF-huset i Stockholm lördagen 17 februari. Den internationellt mest erkända svenska forskningen om sociala rörelser har satts åt sidan och istället pekas forskning om ideell sektor, frivilligorganisationer och civilsamhälle ensam ut som nydanande påpekas i rapporten om folkrörelsebegreppet.

I en rapport som Vetenskapsrådet gav ut förra året framgår att svensk forskning halkat efter närstående länder. Den påtagligt främsta orsaken till detta är att jämförbara länder har fått en högre andel högt citerade publikationer. Unika forskningsinsatser som är av så hög kvalité att den får stort genomslag i andra länder frodas inte i Sverige.

Folkrörelsestudiegruppens granskning av Vetenskapsrådet rapport om folkrörelseforskningen visar att de främsta publikationerna i civilsamhällesforskningen som utpekas som nydanande citeras fyra gånger mindre än de främsta inom forskningen om sociala rörelser. Den mest citerade svenska publikationen inom folkrörelseforskningen, Social Movements: A Cognitive Approach, nämns inte ens i Vetenskapsrådets rapport.

Det pågår en glidning bort från begrepp som folkrörelser och sociala rörelser till civilsamhälle och ideell sektor. Denna glidning ges av Vetenskapsrådet och regeringen ett skimmer av vetenskaplig legitimitet som den inte har säger Tord Björk, författare till Folkrörelsestudiegruppens rapport. Vetenskapsrådet har styrts mer av det önsketänkande som råder om civilsamhällets framtida roll i statliga utredningar än av inomvetenskapliga kriterier vilket inger oro för forskningens integritet menar Tord Björk.

Utvecklingen har redan lett till skadliga konsekvenser. Den internationellt mest erkända svenska forskningen har marginaliserats och de två akademiker som stått för den har drivits ut ur landet för att hitta miljöer där de uppskattas efter förtjänst. Vilken kvalité som blir kvar kan framgå av den bedömning som framfördes på Folkrörelseutredningens seminarium om forskningen på området. Här karakteriserades 2000-talets avhandlingar om civilsamhället som ”extremt svenskcentrerade” med en ”makalös brist på utblick, brist på komparation och brist på mer bestämda anknytningar till teoribildning.”

Folkrörelsestudiegruppens rapport tar i övrigt upp begreppet folkrörelse och dess användning sedan 1797. Särskilt lyfter den fram lekmannaforskningen. Denna forskning har Vetenskapsrådet valt att helt bortse ifrån. Folkrörelsestudiegruppen visar att denna lekmannaforskning haft ett stort inflytande i Sverige fram till idag med öppenhet för internationella utblickar. Den mest framstående under 50 år var E H Thörnberg som blev så uppskattad för sin forskning att han blev utnämnd till hedersdoktor av Uppsala universitet.

Rapporten Folkrörelsebegreppet läggs fram av lekmannaforskaren Tord Björk för offentlig granskning på Rörelsenätverkets seminarium i Stockholm 16-17 februari som ordnas i samarbete med ABF och Folkrörelsestudiegruppen. Till seminariet kommer också Folkrörelseutredningens sekreterare Berndt Lindholm, Bengt Göransson från ABF, Åsa Wettergen som forskar om sociala rörelser och flera andra, se information på www.folkrorelser.nu/rorelsenatverket.

Tord Björk

——————————————————–

3. Polisen stormar Ungdomshuset i Köpenhamn

Tidigt på morgonen torsdagen anföll polisen Ungdomshuset i Köpenhamn från luften i helikopter, från två containers upphissade i kranar genom fönster på de övre våningarna, med vattenkanoner som belade husets rutor med brandskyddande skum och genom att storma bottenvåningen. Efter knappt en timme hördes fortfarande brak inifrån huset men sedan hade polisen kontroll över byggnaden. De 36 som befann sig därinne greps av polisen och fördes bort.

”Militär precision” var den beskrivning som polisens språkrör Flemming Steen Munch använde vid 12-tiden om polisoperationen. Antiterroriststyrkan hade firats ned från en militär helikopter. Från marken attackerade två dumpers byggnaden så att polisen kunde krossa barrikaderade dörrar. Flygvapnets vattenkanoner hade lånats in enligt BT, mest med syftet att spruta skum och göra det omöjligt för de belägrade att se ut. Taktiken att fira upp containers så man kan ta sig in i ockuperade hus högt upp enligt svensk polismetod gjorde det också möjligt att inta byggnaden. En av polischeferna, Per Larsen menade att polisingripandet var en succé och tillade: ”Jeg fristes til at sige, at det gik meget smukt”. Polischefen Hanne Bech Hansen använder också estetiska termer om poliserövringen av Ungdomshuset och kallar den ”let og elegant”.

Polisstormningen av Ungdomshuset ledde till omfattande demonstrationer, bråk och brinnande barrikader på flera håll i Köpenhamn under hela torsdagen. Strax efter att Ungdomshuset tömts samlades ett hundratal aktivister i närheten på Nörrebro och försöker tränga sig igenom polisens avspärrningar. De möts av den mobila danska polistaktiken med omkring 15 särskilda pansarfordon kallade holländarvagnar och tio polispiketer. Efter en timmes strider pressas aktivisterna tillbaka och ett tjugotal är gripna. Anne Eltard från en medborgagrupp för Ungdomshuset beskriver vad som hände: ”En 13-årig pige blev slået brutalt gentagne gange af fire betjente, da hun stod foran politikæden ved runddelen. Situationen var rolig på daværende tidspunkt. Pigen forsøgte blot at komme hen til sin mor. Moderen forsøgte at komme hende til undsætning, men blev også anholdt. Moderen genkendte jeg fra Borgergruppen for Ungdomshuset”. En av de gripna lyckas dock med händerna bundna i handboja smita från polisen till publikens stora jubel.

Barrikader byggdes därefter på Nörrebrogade medan aktioner startade på många andra håll i staden. Särskilt aktiva är Feminister for flere fristeder gjorde blockader på 12 platser. Utanför Christiania brinner containrar som spärrar av Torvegade. På Nörrebrogade försöker polisen röja barrikaderna och körde med full fart in bland människor med sina fordon. Polisen körde på en person som föll till marken in delvis under bilen innan han blir gripen och tagen därifrån. Polisen misslyckades med att röja gatan och barrikaderna återuppbyggs snabbt.

Polisen stormar också Folkets hus på Nörrebro. Det sker trots protester och utan husrannsakningsorder. Men när dörrarna är låsta inne i huset ger de sig av igen. Nörrebro stängs av alltmer. Först kroppsvisiteras fotgängare och cyklister på väg till Nörrebro från centrum, sedan stoppas också bilar. En pressfotograf från Modkraft som krävde att få passera fick inte komma in trots giltigt presskort. Polismannen vägrade också upplysa om sin identitet vilket han ska göra. Modkraft kunde också rapportera om att pendeltågsförarna fått uppmaning av polisen att rapportera om ”aktivistliknande typer” i tågen. Resande på väg från Fyn och Jylland kontrolleras och stoppas vid Stora Bält bron. Aftonbladet uppger att tre personer omhändertagits i Sverige av polisen för att ha ”varit klädda för kravall”. Skånsk polis har fått uppmaningen av sina danska kollegor att vara vaksamma mot vänsteraktivister på väg till Köpenhamn.

Ett halvdussin skolor och institutioner stängde för att undvika att bli indragna i bråk. Kyrkor öppnades för alla som söker skydd från upploppen på gatan. Ungdomshusets representanter har redan i förväg bett om att så skulle ske och av 11 kyrkor ställde fyra upp. Prästerna har förklarat att även ungdomar som söker skydd från polisen ska kunna komma in i kyrkorna. Butikerna på Nörrebro kan rapporterade att det knappas förekom några skador förutom Mc Donalds som snabbt slagit igen och några banker som fick rutor krossade. Handelsföreningen på Nörrebro har trots att de drabbats av tidigare kravaller inte främst gett ungdomarna ansvaret. De har uppmanat politikerna att komma med en lösning och menat att mångfald är bra och att politikerna gav Jagtvej 67 där Ungdomshuset ligger för 22 år sedan till ungdomarna och nu har ansvaret för att ett ungdomshus ska kunna fortsätta existera.

Klockan 14 startade en Reclaim the Streets action som kom att bli den mest lugna protestmanifestationen under hela dagen. 100 demonstranter blockerade trafiken vid Nörreport station och gick sedan efter att polisen anlänt vidare tillsammans med hundratals fler till Ströget. Ud med menneskeret – ind med ejendomsret är många demonstranters glada utrop på plakat och i galaklänning, päls och kavaj förklarar de sig vara så nöjda med vad som händer. Samtidigt genomförde ett femtiotal elever på Nörrebro fria gymnasium ett sorgetåg genom staden. Borgegruppen for Ungdomshuset protesterade också – ” Vi er rasende over at politikerne på Københavns Rådhus fuldkommen er løbet fra deres ansvar. Vi er alvorlig bekymrede for flere unge mennesker kommer til skade, og vi appellerer til politikerne om at gribe ind og genoptage dialogen med de unge”.

Nu började också politikerna reagera. Enhedslisten krävde att kommunalfullmäktige skulle sammankallas till ett extra sammanträde. Den mest centrala politikern är socialdemokraten och överborgmästaren Ritt Bjerregard. Hon har under flera veckor haft avgörandet i sin hand under förhandlingar med Ungdomshuset och grupper som stödjer dem. Fristen för förhandlingarna gick ut sista februari medan Bjerregard valt att åka på skidsemester i Norge. Nu kom hon snabbt hem och uttalade sig tydligt i massmedia.

Den socialdemokratiska överborgmästaren lovordade polisens insatser – ”Jeg synes, at politiet har gjort arbejdet på en ualmindelig god måde”. Hon fann det särskilt viktigt att ta upp att så många av de gripna var utlänningar. Hon hävdade också att det inte fanns några politiska möjligheter att göra något åt situationen och avfärdade därför Enhedslistens krav om extrainkallat sammanträde i kommunalfullmäktige. Bjerregards lösning har varit att Ungdomshuset skulle köpa en gammal skola till dess kommersiella värde för 12 miljoner. Detta som ersättning för Jagtvej 67 som de en gång fick 1982 men som kommunen senare sålde 1999 via en bulvan till en kristen extrem sekt vilket ledde till en segdragen rättslig tvist och ockupation av huset.

Den liberala borgmästaren Martin Geertsen sa sig inte intresserad av att ge de som bodde och samlades på Ungdomshuset ett nytt hus att vara på – Man ska inte belönas för att man ordnar mest möjliga kravaller. Den borgerliga justitieministern hade en mer human framtoning än de ansvariga Köpenhamnspolitikerna. Hon lade tonvikten vid den mänskliga sidan med viss förståelse för bägge parter i konflikten – ”Det er meget vigtigt, at vi alle sammen opfordrer de unge mennesker, som er vrede og frustrerede, til at de ikke lader det gå ud over de politibetjente, som tilfældigvis er på arbejde i dag”. Inga rapporter om polisskador har heller kommit in, däremot har fem demonstranter varit på sjukhus, men ingen allvarligt skadad.

Vid fem-tiden och senare samlades demonstrationer i många länder. I Norge demonstrerade 150 personer och kastade snöbollar och målning på danska ambassaden. I Göteborg demonstrerade 70 vid danska konsulatet och lika många i Stockholm vid danska ambassaden. Den uppvaktades också av demonstranter Wien. I Århus samlades 200 demonstranter och i Ålborg genomförde 100 personer också en manifestation men mest omfattande var protesterna i Tyskland där aktioner planerades i ett dussintal städer, bl.a. Berlin, Köln, München, Karlsruhe, Göttingen, Frankfurt, Bremen, Heidelberg, Magdeburg, Braunschweig, Flensburg och Dortmund. I Berlin samlas 300-400 demonstranter. Störst uppslutning fick demonstrationen i Hamburg som samlade 800 personer. Efteråt fortsatte protesterna och ett hundratal aktivister drabbade samman med polisen. En polisman skadades lindrigt och 14 personer greps.

I Köpenhamn startade en demonstration med 500 deltagare från Christiania kl 16 med syfte att ansluta till en demonstration från Blågårds plass kl 17. Redan från starten blockerade polisen demonstranternas väg genom Christianshavn. När de anslöt till demonstranterna på Blågårds plass beordrade polisen upplösning och polisen körde strax därefter in med sina pansarfordon och stänger av mot Nörrebrogade in mot city och Åboulevarden.. Vid samma tid går polisen ut och informerar om att alla de som greps vid stormningen av Ungdomshuset kommer att hållas i häkte trots att de inte anklagas för våld. En gammal paragraf som knappast använts om förbud mot att hindra någon att använda sin privata egendom sägs vara användbar mot husockupanterna och kunna ge samtliga ett straff på som högst två år i fängelse även om de inte gjort någon våldsam handling.

Massmedia rapporterar också att den kristna sekten Faderhuset som ordnat korståg till Nörrebro för att protestera mot muslimskt inflytande nu inspekterat sin fastighet Jagtvej 67 efter polisens stormning. En rundvandring ordnas också för pressen så att de ska ta bilder inifrån huset med dess grafitti mot kapitalismen och nedgångna miljö som stått i vänta på polisstormning under en lång tid.

Konfrontationerna trappas upp. Demonstranterna börjar bygga barrikader och polisen förbereder sig för tårgasattacker. Polisavspärrningar bemöts med stenkastning och polisen börjar kasta tårgasgranater. Därefter splittras demonstrationen upp i tre delar med hjälp av polisfordonen. Kravaller uppstår på Nörrebro på omkringliggande smågator. Flera tusen demonstranter söker tåga längs Nörrebrogade och flera sidogator upp mot Jagtvej där Ungdomshuset ligger. Barrikader byggs, aktivister kastar sten och polisen går till motattack. I en kniptångsmanöver lyckas polisen gripa militanta aktivister berättar Politiken. Fyra pansarfordon låter sig pressas tillbaka av aktivisterna men bakom dem finns en stor mängd poliser och de rusar fram när tre polispiketer avskär aktivisterna från reträtt.

Gatustriderna fortsätter. Polistaktiken för att röja barrikaderna går ut på att köra fram flera polispiketer i bredd och i stor fart köra in i högar av välta soptunnor och annan bråte. Men så snart polispiketerna kört förbi återupprättas barrikaderna och en hel sopcontainer flyttades ut över gatan. Polisen tar till tårgas för att få bort alla från gatan och kunna röja den.

Samtidigt uppstår barrikader också på Christianshavn och bilar sätts i brand. Här stoppas dock polisens fordon av spikmattor. Polisen skjuter tårgasgranater in mot Christiania och försöker tränga sig in men tillbakavisas.

I Nörrebro åker polisen runt på gatorna och uppmanar folk att försvinna från gatorna med hänvisning till grundlagen och upplösning av upplopp. Bilar välts, tårgasen ligger tät på vissa platser och nya bränder uppstår. Smågrupper fortsätter attackera polisfordon men drar sig snabbt tillbaka när de blir angripna för att fortsätta från annat håll. Nörrebrogatan återerövras av 300 aktivister som bygger barrikader och bemöter polisen med stenregn.

21.20 nådde polisens aktioner mot de som protesterat mot utrymningen av Ungdomshuset ett nytt rekord. Dessa protester har pågått under ett års tid och nådde nu upp till 1001 gripna totalt för olika aktioner tack vare att det under torsdagen gripits 160 personer. Därmed närmar man sig snabbt det totala antalet frihetsberövande som genomfördes under EU-toppmötet i Göteborg 2001.

Kl 22 startade ett nytt demonstrationståg från Rådhusplasten med tre kistor i täten med parollerna yttrandefrihet, frihet och mångfald skrivet på varsitt lock. Från början ansluter 200 men snart är man 1 000 på väg mot Nörrebro. Sorgetåget avslutas i Folkets park på Nörrebro där folk lägger blommor på kistorna innan upplösningen. Medan polisen sökte dra sig tillbaka från Christianshavn för att samla styrkorna på Nörrebro uppstod nya bråk. Bilar och barrikader sätts i brand och polisen måste vända tillbaka för att söka dämpa bråken. På Nörrebrogade sätts barrikader i brand för mer 6-7 gången under dagen.

Strax före midnatt ockuperas en gammal skola på Blågårdsgade av 100 ungdomar. Polisen går snabbt till storms med intensiva tårgasattacker. Med 20 polispiketer lyckas man hindra att ungdomarna kan behålla skolan och inom en timme är ockupationen upplöst. Attacker med gatsten genomförs av aktivister på gatan för att stödja ockupanterna som lyckas ge sig av efter en stund utan att bli tagna av polisen. Ett tiotal av gatuaktivisterna grips av polisen som sent på natten kan rapportera sammanlagt 219 gripna under dagen. 17 av de 36 som greps i Ungdomshuset var utlänningar.

I en intervju berättar en av husockupanterna vad som hade skett inne i byggnaden. ”Omkring 100 gik lige så stille ind, satte sig ned på gulvet og røg et par joints og sang et par sange. De forlod bygningen igen, da politiet kom” De hade lovat varandra innan de gick att fortsätta ockupera hus de kommande dagarna.

Tord Björk

Källor: Politiken, Information, Berlingske, Jyllandsposten, Extrabladet, BT video, Modkraft.dk, Motkraft.dk, Arbejderen.

Länkar förutom till media som innehåller ett flertal artiklar och ofta också foton:

http://faderhuset.org

http://ungdomshuset.dk/

Fredsvagten, en organisation som satt vakt utanför Ungdomshuset för att främja dialog och vara vittnen om något skedde:

http://www.jagtvej69.dk/?FREDSVAGTEN_v%2FUngdomshuset

Nörrebro Handelsforening:
http://www.norrebro.dk/sider/2006/Brand%20på%20Nørrebro.htm

Organisationer som stödjer Ungdomshuset:

http://jagtvej69.dk

——————————————-

4. Cykla till G8 i Heiligendamm

6-8 juni möts G8 i Heiligindamm i Nordtyskland. Vi har fått in följande meddelande till intresserade aktivister:

I’m taking part in the organisation of a bicycle caravan from Rovaniemi (Finland) through Sweden and Denmark to the G8 in Heiligendamm… and we are looking for people interested in joining, participating, exchanging with the caravan in Sweden and Denmark!

Some people are already joining from Stockholm and Göteborg: there would be 2 departures, one in Stockholm and one in Göteborg. From these cities, most of the way will be done in May. (The departure from Rovaniemi will take place in the beginning of April.)

We are looking for people interested in joining, participating, exchanging or helping the caravan!!

A mailing list exists now for this caravan: scandinaviacaravang8@lists.riseup.net

This message is to be spread the most widely possible…

Activist greetings,

boris

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>