Folkrörelsebloggen Rotating Header Image

Jordens Vänners frågor till partierna om Göteborg 2001

Till riksdagspartierna i Sverige
och dess lokalavdelningar i Göteborg
För kännedom till partier och folkrörelser i Norden

Jordens Vänner, JV, vill med anledning av att det i juni gått 10 år sedan EU-toppmötet i Göteborg ställa frågor till riksdagspartierna om möjligheterna att värna om mötesfriheten, folkrörelsers demokratiska roll och svenska demokratiska intressen i samband med internationella förhandlingar.

Ser ni att det finns någon grund för oro att Sverige och andra nordiska länder inte längre värnar om alla nationers lika villkor vid internationella förhandlingar?

Ser ni något problem i att Sverige anammar en preventiv polistaktik enligt amerikanskt mönster?

Stödjer ert parti ordern att rida ner de instängda demonstranterna vid Hvitfeldtska gymnasiet?

Hur ser ert parti på att Sverige underlät att göra det amerikanska statsbesöket till en nationell riksangelägenhet och valde att ställa säkerhetspolisen åt sidan när svenska och utländska säkerhetsintressena skulle avvägas gentemot den demokratiska mötesfriheten under EU-toppmötet.

Hur ska folkrörelser i framtiden kunna förbereda sig för tvära kast i principerna för styrningen av den statliga tvångsmaktens ingripanden mot mötesfriheten, organisationsfriheten och demonstrationsfriheten?

Vilket ansvar har ert parti för att ha spridit vidare, grundat ert partis omdöme eller undvikit att motsäga den verklighetsförfalskning som UD i statens namn spred under EU-toppmötet som knappast var grundad på annat än överdrivna inbillningar bortom allt rimligt förnuft?

Varför finns inga stenografiska uppteckningar från UD:s information till EU-nämndens ledamöter fredagen 15 juni i Göteborg?

Stödjer ert parti påståendet att Polismyndigheten i Västra Götaland, Rikspolisstyrelsen och Göteborgskommittén förde allmänheten bakom ljuset när de hävdar att polisen skyddade Göteborgsaktionens demonstration när i själva verket det var enbart demonstrationsvakternas rådiga ingripande och underlydande polismäns vägran att lyda polisledningens order som räddade situationen?

Försvarar ni de svenska domstolarnas kollektiva skuldbeläggning av de anklagade som motiv för ökade straff eller den finska domstolens försvar av en individuell syn på ansvar för de anklagades handlingar?

Hur svarar ert parti på Göteborgskommitténs uppmaning att hitta lösningar politiskt inom de demokratiska strukturerna på de konflikter som låg bakom händelserna i samband med EU-toppmötet?

Hur ser ni på möjligheter till politiskt erfarenhetsutbyte mellan självständiga rörelser och partier i framtiden?

För Jordens Vänner
Ellie Cijvat, EU-utskottet, Sven Erik Sjöstrand, styrelseledamot, Tord Björk EU-utskottet

Bilaga till frågor om EU-toppmötet 2001 i Göteborg
Till riksdagspartierna i Sverige och dess lokalavdelningar i Göteborg, för kännedom till partier och folkrörelser i Norden

JV tog i oktober år 2000 initiativ till bildandet av folkrörelsesamarbetet Göteborgsaktionen 2001 för ett annorlunda Europa med 87 medlemsorganisationer varav den övervägande delen kom från Norden. Den politiska plattformen var….Göteborgsaktionen ordnande en fem dagars motkonferens, boende i samverkan med Attac och kommunen för tillresande, deltog i dialog med regeringen och medling mellan demonstranter och polis, ordnade ett torgmöte och en demonstration samt folkbildande verksamhet före mötet och rapportering och utvärdering av Göteborgshändelserna efteråt. JV ordnade också i samverkan med Jordens Vänner i Europa med stöd av Heinrich Böll stiftelsen en större miljökonferens i samband med EU-toppmötet. Det internationella deltagande i aktiviteterna i Göteborg var särskilt stor från grannländerna. Från Danmark kom 1500, från Norge 1000 och från Finland 500 deltagare.

Göteborgshändelserna har lett till en rad granskningar i form av rapporter av olika slag, böcker, dokumentärfilmer och offentliga möten. Det har funnits en brist på deltagande från politiska partier i denna bearbetning av Göteborgshändelserna trots de starka rekommendationer om mer av politiskt förhållningssätt till nya proteströrelser än polisiärt som den av regeringen tillsatta Göteborgskommittén förordade. Från polisens och demonstranters håll har funnits större vilja att föra en dialog, inte minst i Göteborg. Något som också påverkat polistaktiken på riksplanet. Fortfarande publiceras nya rapporter som granskar händelserna och ger nya perspektiv samtidigt som erfarenheter också kan dras av vad som skett efter EU-toppmötet.

Det är därför motiverat att inför 10-årsminnet att ge en samlad bild från olika berörda parter. Inte minst gäller det ansvariga organisationer som inför framtiden har att besluta om förhållningssätt i samband med internationella förhandlingar och hur protester på bästa sätt ska kunna komma till tals.

Mot denna bakgrund vill JV ställa följande frågor till riksdagspartierna:

1. JV är oroad för den anpassning till stormakters intressen vid internationella förhandlingar som kommit till uttryck inte bara under EU-toppmötet i Göteborg 2001 utan också i samband med klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. Folkrörelser protesterade i Göteborg mot den anpassning till militarisering av utrikespolitiken och den nyliberala ekonomiska politik som lett till ökad miljöförstöring och sociala klyftor inom och mellan länder där inte minst USA varit pådrivande. Detta bemöttes med en polistaktik utprövad i USA där man med preventiva ingripanden stängde folkrörelsernas möte både på Hvitfeldtska och Schillerska gymnasiet och utlöste kravaller. I samband med klimattoppmötet drev Sverige som ordförande för EU och Danmark som ordförande för FN-mötet en gemensam politik där utvecklingsländerna utestängdes från informella förberedelsesamtal och anpassning skedde till USA:s intressen. 50 år av nordisk politik för att med hjälp av FN värna om alla nationers lika villkor och miljön ställdes åt sidan. FN som värn för små nationers intressen mot stormakternas likaså. En politisk hållning i FN för att stödja frigörelsesträvanden i tredje världen från västmakters maktövergrepp med början genom kritiken av Frankrikes Algerietpolitik 1959 lämnades också därhän. Det starka nordiska engagemanget för FN som alla nationers samarbetsform för att på lika villkor lösa världsmiljöproblemen med början i Sveriges engagemang för FN-konferensen om miljö 1972 förspilldes.

Ser ni att det finns någon grund för oro att Sverige och andra nordiska länder inte längre värnar om alla nationers lika villkor vid internationella förhandlingar? Ser ni något problem i att Sverige anammar en preventiv polistaktik enligt amerikanskt mönster?

2. Göteborgsaktionen hyrde tillsammans med Attac och i samråd med kommunen Hvitfeldtska gymnasiet för att där ordna en fem dagars folkrörelsekonferens, en informationscentral och boende för 700 personer. Polisledningen beslutade samtidigt som president Bush anlände till flygplatsen att inringa gymnasiet med containrar utan att informera den dialogpolis som upprättats för kontakt med de organisationer som hyrde skolan. Därefter återinsattes dialogpolisen och Tord Björk från JV, Hans Abrahamsson från Attac och Ander Svensson från Göteborgsaktionen utsågs till medlare mellan de instängda demonstranterna på skolan och polisen under omständigheter som aldrig skett vid ett toppmöte tidigare utöver i en mycket mindre skala i USA mot en lagerlokal där dockor tillverkades för en demonstration vid ett Världsbanksmöte. När oklarheter när det gällde alla de instängda retts ut med dialogpolisen ändrade sig polisledningen åter en gång och avsatte dialogpolisen. Den stora majoriteten var kvar på skolan förklarades nu alla vara skyldiga till våldsamt upplopp. Försök gjordes nu av de instängda att tränga sig ut med personer iklädda ishockeyhjälmar och annan skyddsutrustning i täten. De stoppades med batongslag av polisen. Inga föremål kastades eller tillhyggen användes mot polisen vid dessa utträngningsförsök. När demonstranterna gav upp och drog sig tillbaka mot skolan beordrade polisledningen nedridning. Då demonstranterna var ihopträngda mellan en hög mur och bergvägg på den smala gatan upp till skolan innebar denna order att rida ner dem ett medvetet statligt hot mot deras liv. Vid tidigare tillfällen har demonstranter dött när hästar ridit över dem som vid demonstrationen framför den sovjetiska ambassaden i Köpenhamn i protester mot invasionen av Ungern 1956 då en student dödades. Innan en statlig myndighet beordrar nedridning skall den känna till konsekvenserna av sin order. Först när nedridningen påbörjades började stenar kastas mot polisen i nödvärn.

Stödjer ert parti ordern att rida ner de instängda demonstranterna vid Hvitfeldtska gymnasiet?

3. I regeringen regleringsbrev till Försvarsmakten för år 2001 står ”Den militära underrättelsetjänsten skall vidare beakta de ökade behov av den påbörjade utbyggnaden av EU:s krishanteringsförmåga samt under 2001 de särskilda krav som följer av Sveriges ordförandeskap.” Den svenska regeringen har gett utryckliga föreskrifter till försvarsmakten att säkerställa säkerheten vid utländska statsbesök vilket är fullt rimligt. Hans Abrahamsson menar i sin forskning om saken att ”så som den internationella underrättelseverksamheten är uppbyggd är det bara den svenska försvarsmakten som kan göra detta.” Anledningen sägs vara en utveckling i USA som spridit sig till andra länder där den militära underrättelsetjänsten har tillgång till den nya teknik som behövs för att bevaka och skaffa underrättelseinformation om framväxande transnationella nätverk som samarbetar för att organisera protester i samband med toppmöten. Problemet är att den militära underrättelsetjänsten saknar polisärt tänkande där erfarenheten talar för vikten av att inte provocera fram situationer som leder till eskalerat våld utan istället främja ordning. Den militära underrättelsetjänsten tenderar istället att tänka militärt även när de får allt större inflytande också på upprätthållandet av inhemsk lag och ordning. Den tenderar att avspisa konflikthantering genom dialog eller använda sådan dialog för att skaffa sig ett informationsövertag till förmån för att skilja på goda och onda genom att provocera fram konfrontationer så att de onda visar sig. Enligt egen utsago var den lokalt tillsatte insatschefen Håkan Jaldung militär underrättelseman. I Sverige uppstod samarbetsproblem mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalen och SÄPO. Det gick så långt att säkerhetspolisen och rikskriminalen övervägde att hoppa av den samarbetsgrupp som fanns eftersom de inte fick någon insyn i vilket koncept Polismyndigheten i Västra Götaland tänkte arbeta efter. Regeringen hade i detta läge kunnat besluta om att EU-toppmötet skulle betraktas som en nationell riksangelägenhet men avstod av oklara skäl. Rikspolisstyrelsen tonade ner sin roll medan säkerhetspolisen sökte in i det sista få ett inflytande som de förvägrades. Tillslaget mot Hvitfeldtska gymnasiet skedde mot SÄPO:s inrådan. SÄPO hade ett flertal agenter inne på gymnasiet men såg ingen anledning till att ingripa utan pekade istället på de ökade risker en sådan onödig aktion kunde föra till.

Hur ser ert parti på att Sverige underlät att göra det amerikanska statsbesöket till en nationell riksangelägenhet och valde att ställa säkerhetspolisen åt sidan när svenska och utländska säkerhetsintressena skulle avvägas gentemot den demokratiska mötesfriheten under EU-toppmötet? Hur ska folkrörelser i framtiden kunna förbereda sig för tvära kast i principerna för styrningen av den statliga tvångsmaktens ingripanden mot mötesfriheten, organisationsfriheten och demonstrationsfriheten?

4. UD spred under EU-toppmötet enligt flera källor uppgiften att orsaken till polisens tillslag mot Hvitfeldtska gymnasiet var att tre fordon med vapen körts in på skolan. Denna uppgift spred UD redan på torsdagen enligt Hans Abrahamsson, en uppgift som en UD företrädare sade kom från polisens informationsansvarige inne på Mässan där toppmötet hölls. Yvonne Ruwaida, miljöpartiets ledamot i EU-nämnden har vid flera tillfällen uppgett att UD även spred denna uppgift till EU-nämndens ledamöter under eftermiddagen nästa dag. Några vapen kunde polisen senare inte uppvisa från tillslaget mot Hvitfeldtska gymnasiet. De tre fordon som UD påstår polisen uppgett innehöll vapen innehöll ishockeyhjälmar, skumgummi och annan skyddsutrustning för de som önskade dämpa polisens slag mot deras kroppar.

Vilket ansvar har ert parti för att ha spridit vidare, grundat ert partis omdöme eller undvikit att motsäga den verklighetsförfalskning som UD i statens namn spred under EU-toppmötet som knappast var grundad på annat än överdrivna inbillningar bortom allt rimligt förnuft? Varför finns inga stenografiska uppteckningar från UD:s information till EU-nämndens ledamöter fredagen 15 juni i Göteborg?

5. Göteborgsaktionen ordnade på lördagen en större internationell demonstration. Av Göteborgskommittén betänkande framgår att underrättelserna på lördag morgon gav en långt mer extrem hotbild än under tidigare dagar. Kriminalunderrättelseroteln gjorde inför lördagen bedömningen att ”användandet av sprängmedel (t ex slangbomber) och skjutvapen mot polis ligger inom möjligheternas ram.” Bland förutsättningarna för bedömningen nämndes uppgift ”om att ungdomar, ev aktivister , talat om att medföra vapen den 16 juni för att skjuta polisen eftersom polisen skjutit mot demonstranter” samt att obekräftade uppgifter om att olika aktivistgrupper ska inneha hagelgevär, slangbomber, sprängmedel och molotovcocktails. Särskilt utpekades Göteborgsaktionens stora demonstration som faromoment. Under föregående kväll och natt hade politiker från regering och opposition gett kraftigt stöd åt polisens version av händelseförloppet och dess militära bild av vilka goda och onda krafter polisen hade att möte. Att politikerna närmast helt gjorde polisens syn till sin tycks ha spätt på en mottaglighet för en alltmer överdriven hotbild som spreds av konkurrerande underrättelsetjänster till polisen. På lördag morgon träffades demonstrationsledning och polisen. Bägge parter hade kommit fram till det lämpliga i att genomföra demonstrationen men ändra demonstrationsvägen bort från centrum. Men strax efter uppgörelsen med demonstrationsledningen uppgav insatschefen Håkan Jaldung att underrättelser uppgav att det fanns 200 påkbeväpnade deltagare i demonstrationståget, uppgifter som ett flertal källor som på plats undersökte tåget hävdade var felaktiga. Företrädare för demonstrationsledningen menade att polisen spred detta rykte för att motivera ett ingripande mot demonstrationen. Stor oro fanns både bland underlydande polismän som önskade retirera från området och bland demonstranter för våldsamheter vid ett polisingripande. Vid Järntorget beordrade polisen ett ingripande utan att några incidenter inträffat. Många demonstrationsvakter ingrep snabbt för att hindra polisen att angripa tåget. Efter ett kort tag backade polisen när order gavs att inte fullfölja den tidigare ordern om att ingripa. I en forskningsrapport från Göteborgs universitet om EU-toppmötet citeras en polis som deltog i försöken att samla polisen mot Göteborgsaktionens demonstration: ”Det var ett polisbefäl som kom fram till oss och grät, som sa – vi går inte ut här, jag ställer inte upp mina gubbar här idag, jag gör det inte. Då fick chefen ringa upp till staben och då började de flytta lite på folk så att vi skulle får mer folk. Då stod det och vägde så här.” Det är svårt att inte tolka situationen så att underlydande polismän räddar Sverige från ett oprovocerat våldsamt polisingripande med oöverskådliga konsekvenser medan polisledningen, konkurrerande underrättelsetjänster och politiker jagat upp varandra till den grad att både demokratiska rättigheter avskaffas och statsmakten bryter samman inifrån.

Stödjer ert parti påståendet att Polismyndigheten i Västra Götaland, Rikspolisstyrelsen och Göteborgskommittén förde allmänheten bakom ljuset när de hävdar att polisen skyddade Göteborgsaktionens demonstration när i själva verket det var enbart demonstrationsvakternas rådiga ingripande och underlydande polismäns vägran att lyda polisledningens order som räddade situationen?

6. JV:s representant under EU-toppmötet Tord Björk vittnade i egenskap av medlare under Göteborgshändelserna i flera rättegångar. I den första rättegången anklagades Per Plüschke för att genom att vara mötesunderlättare på Hvitfeldtska gymnasiets skolgård ha uppviglat de församlade till våldsamt upplopp, ett brott som åklagaren krävde skulle leda till fyra års fängelse. Per Plüschke blev friad. Ett femtiotal andra anklagade fick dock betydligt hårdare straff än normalt för de handlingar svenska domstolar bevisade att de begått. De höga straffen var resultatet av att åklagarna enats om att alla handlingar under Den sammanlagda strafftiden ökade dramatiskt jämfört med liknande toppmöten med konflikter. I Seattle blev straffen några dagar i häktet, vid EU-toppmötet sammanlagt två månader i fängelse, vid EU-toppmötet i Göteborg närmare 50 år i fängelse. Rättegångarna drog ut på tiden och fördes i 23 fall över till utlandet. Här finns vad vi vet inget känt fall där någon dömts till ovillkorligt fängelsestraff, enbart böter eller villkorliga straff. I flera fall avfärdades den typ av bevisning från svenskt åklagarväsende som lett till fällande domar i Sverige som utan bevisvärde och de anklagade friades. Den sista rättegången efter Göteborgshändelserna hölls i Helsingfors med Tord Björk som ett vittne. I denna rättegång lades åklagarens bevis fram i form av en video med allt våld under Göteborgshändelserna från demonstranterna sida. De finska domarna undrade då: Var är de anklagade? Nästa video där de anklagade noga ringats in visade inget våld från deras sida. Den svenske åklagaren hade begärt minst ett års fängelse för de anklagade och i Sverige hade en person som gjort samma handlingar som de finska demonstranterna iförd skyddsutrustning vid utträngningsförsök från Hvitfeldtska gymnasiet fått fängelsestraff. I Finland friades de anklagade och hela den svenska modellen för att kollektivt anklaga alla som begått brottsliga handlingar för att vara skyldiga till det som alla som deltagit i kravaller i hela Göteborg under alla dagar gjort som stridande mot rättslig sed.

Försvara ni de svenska domstolarnas kollektiva skuldbeläggning av de anklagade som motiv för ökade straff eller den finska domstolens försvar av en individuell syn på ansvar för de anklagades handlingar?

7. Göteborgskommittén hävdade i sitt betänkande att ”protesterna i Göteborg kan inte enbart ses som ordningsfrågor som skall hanteras med polisiära insatser. En analys av de bakomliggande orsakerna visar att det framförallt handlar om frågor som måste lösas politiskt inom de demokratiska strukturerna.” Denna fråga kom helt bort trots att Göteborgskommittén lade sådan vikt vid saken. Istället slutade diskussionen med ett förslag om maskeringsförbud som har visat sig verkningslöst. Hans Abrahamsson som mer än de flesta genom sin forskning kommit kontakt med ett stort antal personer som varit involverade i uppföljningen av det som hände under EU-toppmötet skriver ”Inte någon politiker, bortsett från Ingvar Carlsson och Ulf Adelsohn, har någon gång i något sammanhang som jag kommit i kontakt med ställt frågan om vad som kan göras åt det demokratiska underskott som låg bakom händelserna i Göteborg.”

Hur svarar ert parti på Göteborgskommitténs uppmaning att hitta lösningar politiskt inom de demokratiska strukturerna på de konflikter som låg bakom händelserna i samband med EU-toppmötet? Hur ser ni på möjligheter till politiskt erfarenhetsutbyte mellan självständiga rörelser och partier i framtiden?

Referenser:

1) Göteborgskommittén, Göteborg 2001.
2) Abrahamsson, Hans, En delad värld, Leopard förlag, 2006.
3) Regeringens regleringsbrev till Försvarsmakten för år 2001.
4) Pettersson, Abby och Mikael Olsson, Vid politiken yttersta gräns, GU, Symposion, 2002.

One Comment

  1. [...] Frågor till riksdagspartierna från Jordens Vänner om Göteborg 2001: http://www.folkrorelser.org/blogg/2011/05/31/jordens-vanners-fragor-till-partierna-om-goteborg-2001 Och beskrivning av Göteborgshändelserna från Föreningen Aktivism.info: [...]

Lämna ett svar till Vi Mänskor | EU-toppmötet i Göteborg 2001 – Hur går kampen vidare? Göteborg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>