Vem var Olof Palme?

Jag var skeptisk till Olof Palme redan i de tidiga tonåren på 60-talet. Det var något som inte stämde med karln, men jag kunde inte säga vad.

Efter filmen finns intrycket kvar, och det är lite lättare att säga vad det var.
Å ena sidan engagemanget och den medryckande retoriken – å andra sidan IB och de grättna reaktionerna och beskyllningarna för totalitarism så snart folk faktiskt försökte göra uppror mot diverse orättvisor. Kanske är det helt enkelt omöjligt att vara folktribun och makthavare i staten på samma gång. Kanske är det en rollkonflikt som sliter sönder den som försöker leva upp till båda.

Och det är lite synd. För det som Palme verkligen skulle kunna ha bidragit med var insikten att ett litet gäng nordatlantiska stater inte i evighet skulle kunna topprida världen, utan att det kunde vara smart att skapa goda relationer till morgondagens viktiga länder. Det försökte Palme, men tveksamheten kring hans övriga aktiviteter la ett tvivel också runt detta engagemang och bidrog förmodligen till att det inte blev något av med det på sikt. Till att Sverige år 2012 bara är ett rikt land bland andra, ”commonplace and acquiescent” och ”unthinking ally of Washington” som Times of Indias chefredaktör Shastri Ramachandaran skrev för något decennium sen.

Palmes tid som s-ledare sammanföll med folkrörelsernas kollaps, med nederlaget i folkomröstningen om kärnkraft 1980 och nederlaget i avtalskonflikten samma år. Det var förstås inte hans fel, uteslutande; det hängde ihop med att 1900-talets svenska folkrörelsestrategi inte räckte längre än så. Möjligen bidrog hans insats till att tilltron till staten och regeringsmakten blev lite större än den annars skulle ha varit, och tilltron till folks egen kollektiva förmåga lite mindre.

Om han skulle ha agerat annorlunda om han hade begripit detta vet jag inte. Kanske överklassbakgrunden hur som helst skulle ha gjort det omöjligt.

Och dessutom lät det socialdemokratiska partiet honom hållas. Så antagligen får man förutsätta att partikamraterna gillade läget. Liksom det som kom sen.

Tipsa