När Metoo-rörelsen höll på som mest framkastade jag i en diskussion att det kanske var dags att lämna lynchjustisen och göra sexuella trakasserier till en facklig toppfråga. När alt kommer omkring var det ju chefers trakasserier som var huvudskälet till majoriteten av de fackliga konflikterna strax efter 1900. Inte lönefrågor.
Jag hade både rätt och fel, om man får tro Peter Fleming: Sugar Daddy Capitalism*).
Att problemet uppstår över huvud taget beror på de fackliga organisationernas allt svagare ställning och oförmåga att hävda sig. Det var vitt utbrett före den fackliga mobiliseringen i slutet av 1800-talet och framåt. Och det har alltid grasserat där den fackliga organiseringen har varit svag, t.ex. för hushållsarbetande. Med korttidskontrakt, nolltimmesanställningar och ökande informalisering av arbetet tilltar problemet igen. Om det inte finns strikta regler att hålla sig till för överheter och kapitalstarka kan man utgå från att många bland dem missbrukar sin makt.
Emellertid går problemet längre än till chefers utnyttjande av sina underlydande. Fleming kartlägger också den kommersialisering av relationer det nyliberala samhället förutsätter – när människor förutsätts vara företag som bjuder ut sig på marknaden normaliseras allsköns prostitution och korruption.
Det är kanske inte förvånande att många liberaler försvarar prostitution. Det är en marknadslösning. Kanske ser de rentav fasta relationer som ett handelshinder.
Som Fleming påpekar:
När den offentliga sfären drar sig tillbaka och den privata – anförtrodd att skapa sina egna regler – växer för att fylla hålen regerar kontantförbindelsen enväldigt enligt Chicagoskolans modell, men den skaffar sig samtidigt en del ganska informella egenheter. Både frågan om kvantitet (hur mycket?) och frågan om kvalitet (vem är du?) påverkar det ekonomiska livet. Främst för att den formalistiska bakgrunden av laglighet och arbetarskydd inte antas förekomma så mycket i denna nya ekonomiska ordning.
I vilket fall gör det alltmer informaliserade samhället många sårbara och beredda att ställa upp på vad som helst för nästa dags middag. Och någon gräns av hit men inte längre finns ju inte.
Emellertid finns det en viss symmetri i situationen. När den formella lagligheten inte längre gäller begränsas ju inte heller de anställdas försvarsmöjligheter av lagar och avtal. Antagligen kommer vi att få se alltfler vilda konflikter med okonventionella metoder i framtiden, så fort arbetarna har vant sig vid situationen. Det säger emellertid inte Fleming så mycket om.
När allt kommer omkring levde även 1800-talets icke utlärda arbetare under prekaritet, och det hindrade inte dom från facklig kamp.
* Sugar daddy, i amerikansk jargong en ofta äldre man som håller sig med en ”hålldam”, som det hette förr.
