1 2 3 4 5 6 7

Den radikala skillnaden jämfört med Göteborg är polisens förhållningssätt till breda motkonferenser, informationscentraler och radikalare gruppers demonstrationer, gatufest och civila olydnadsaktioner. Mest tragisk är skillnaden mellan reclaimfesten i Göteborg och Oslo. Ungefär lika många personer deltog i bägge städerna på detta sociala toppmötesalternativ utan tillstånd av polisen. Men i Göteborg valde polisen att ringa in och ingripa mot gatufesten med kravallpolis vilket slutade med skotten som skadade tre personer medan Oslopolisen valde att hålla exakt samma fredliga hållning gentemot icke-tillståndsgivna folkliga aktiviteter som man hade gentemot de stora massmedonstrationerna med tillstånd.

En husockupation som startades mitt under Världsbankens möte har polisen helt avstått från att ingripa mot för att inte skapa mer oordning än nödvändigt. Man har också visat att man inte vill utnyttja lagens möjligheter maximalt utan på förhand lovat att den efterlyste Stein Lillevolden från det autunoma kollektivet Blitz fritt ska få demonstrera under Världsbankens möte, allt för att minimera provokationer och underlätta för demokratiska protester och ordning. I både Göteborg och Oslo har också Internasjonale Sosialister arrangerat en demonstration tillsammans med andra radikala grupper. I Oslo undvek polisen helt att ingripa mot demonstrationen där den efterlyste Lillevolden deltog. I Göteborg ingrep polisen innan några allvarliga incidenter inträffat vilket ledde till en stark motreaktion och påföljande kravaller på Avenyn.

Tacka det autonoma Blitz och polisen

Det finns en klar skillnad mellan den radikala demonstrationen i Göteborg och Oslo på så sätt att i Sverige skedde demonstrationen fram till avspärrningarna kring EU-toppmötet utan allvarliga incidenter fram till dess att polisen angrep bakre delen av tåget i preventiva syften. Det kan också sägas att toppmötet i Oslo var ett expertmöte medan statschefer träffades i Göteborg. Men det förklarar bara en mindre del av den radikala skillnaden. Det har förekommit våldsamma protester också på expertmöten som när OECD ordnade konferens om IT i Neapel våren 2001 eller vid Världsbankens inställda expertmöte i Barcelona förra sommaren. Reclaimfesten hade samma karaktär i både Oslo och Göteborg och uppfattades av polisen i bägge länderna som det största ordningshotet. Men genom radikalt annorlunda förhållningssätt lyckades Norge visa att det går att förena fest och politik. Mer än Oslo 2002 är det alltså polisen tillsammans med den autonoma norska rörelsen Blitz som arrangerat reclaimfesten och stod bakom en radikal demonstration som vi har att tacka för att det som av Attac och andra i förväg utmålats som det största hotet blev en fredlig, festlig och antinyliberal manifestation.

För Norden är de lyckade aktiviteterna vid toppmötet i Oslo betydelsefulla säger Tord Björk. Sverige blev först i världen med att storma en motkonferens och skola för boende samt skjuta på demonstranter under ett toppmöte i Göteborg 2001. Det tillsammans med flera preventiva massingripanden som utlöste samtliga våldsamma upplopp under EU-toppmötet bidrog till att över tusen frihetsberövanden genomfördes i Göteborg. Det är mer än på något annat toppmöte före eller efter svenska EU-ordförandeskapets höjdpunkt. I Oslo valde polisen att gå i motsatt riktning. Nu tycks polisen i Köpenhamn bygga upp en polarisering gentemot protester mot EU-toppmöten i höst liknande den som svensk polis gjorde. Det måste motverkas med Oslo som ett gott exempel.

Våldsamma toppmötesprotester började i Norden

I Köpenhamn genomfördes de första våldsamma protesterna någonsin mot ett toppmöte. Det var 1970 när Världsbanken lovade att satsa på hjälp till de fattiga länderna och kitkerna avfärdades som oförnuftiga som inte insåg att Världsbankens nya satsning på u-länderna skulle leda till

- 3 -