Nyhetsbrev från Folkrörelsestudiegruppen.1/2004
Tema: Sociala Forum
Innehåll:
1. Sociala Forum
a. Inledning om Sociala Forum, Tord Björk
b. Folkrörelsestudiegruppen på Stockholms Sociala Forum
c. Sociala forum i Norden
d. Snart 200 sociala forum i hela världen: Länklista över sociala forum globalt,
tematiskt, regionalt, nationellt och lokalt
e. Hur skriver man om Sociala Forum? Analys Tord Björk
f. Rapport: Er en anden verden mulig?
Eftertanker på World Social Forum 2004 i Mumbai, Per Warming:
g. Debatt: Demokratisera och öppna upp Social Forum! Tord Björk
2. Demonstrationsrapporter:
a Irakkriget:
Island fortsätter stora protester
b. 38 demonstrationer mot Irakkriget i Norden 20 mars:
c. 1 maj: Helsingfors och Stockholm med i europeisk kulturkrock mot flexibel
arbetsmarknad
-------------------------------------------------------------
1a. Inledning om Sociala Forum, Tord Björk
Med 200 programpunkter i Stockholm, 148 i Lund, 109 i Uppsala, 56 i Göteborg och
ett mindre antal i Umeå slår lokala sociala forum i början av maj i Sverige de
flesta rekord när det gäller intensiv folkbildning om samhällsfrågor. Även
jämfört med lokala sociala forum och även nationella sociala forum i andra
länder är satsningarna enastående. Sociala forum processen har hittills lidit av
att vara något topptung. På globala och kontinentala forum har 50 eller 100
tusen träffats medan den lokala eller nationella samlat några hundra kring ofta
mindre ambitiösa program än i Sverige. Satsningen i Sverige tillsammans med den
omfattande spridningen av lokala forum i Italien kan vara inledningen till
en
behövlig decentralisering av sociala forum processen.
Deltagandet på 4:e Världssociala forumet i Mumbai är fortfarande högt mellan 80
och 100.000. Den breddning av innehåll och deltagare som följde genom flytten
från Brasilien till Indien har varit bra för sociala forum processen.
Rapporteringen från Mumbai har varit omfattande. I Sverige har en tidning som
Aftonbladet innehållit både ledare, Arundhati Roys inledningstal och analyser av
Vandana Shiva och Petter Larsson. I Norden har flera socialdemokratiska och
gröna politikers deltagande fått uppmärksamhet som vår biståndsminister, förre
danske statsministern Nyrup Rasmussen, finske utrikesminister Erki Tuomija
och
förre bistånds och miljöministern Satu Hassi. Även i Tyskland märks i
mediabevakningen att många socialdemokrater och fackföreningar sökt sig till
Mumbai.
Följde man WSF genom den dagliga konferenstidningen Terra Viva utgiven av tredje
världen nyhetsbyrån IPS kunde man också få intryck av att WSF mest är till för
att prominenta personer från FN och regeringar ska kunna hålla tal och
förmaningar till det "globala civila samhället". Lula kom dock inte denna gång
men dök senare i januari upp i Delhi där han talade om nästa århundrade som Syds
när Brasilien, Sydafrika, Indien, Kina och Ryssland enar sig så att
investeringsströmmarna dras till dessa länder. Man vet inte om man ska vara glad
å t den sturska tonen från Syd eller dyster över att perspektiven inte handlar om
att förändra världsordningen och utvecklingsmodellen utan bara om att göra
länder i Syd till goda kapitalistiska investeringsobjekt säger Thomas Wallgren
från Finland. Wallgren deltog i Vasudhaiva Kutumbakams aktiviteter i Mumbai där
urbefolkningarna. Där togs ekologiska frågor och Gandhi upp som ett tema. Många
andra deltog också från Norden. Särskilt stort har intresset varit i Sverige men
också i Danmark och Finland. I Finland bevakas WSF särskilt noga eftersom det
var på ett möte i Helsingfors som kontakterna mellan Brasilien och Indien togs
och flytten till Asien från Latinamerika började. I Danmark bevakar
Tidsskriftcentret debatten om sociala forum noga. Även på Island är intresset
påtagligt och Einar Olafsson har mycket material om WSF i Mumbai, inte minst
resolutionerna mot amerikanska baser.
Det alternativa mötet Mumbai Resistance organiserat av 310 radikala
bonderörelser, urbefolkningsorganisationer, dalitorganisationer, fackföreningar
och marxist-leninistiska partier har väckt debatt. Med sina 5.000 deltagare och
utan stor finansiering har reaktionerna ibland olika NGO hemsidor varit starka.
Det revolutionära språket och kritiken mot NGOs har väckt analyser till liv men
oftare känsloutbrott. Hos andra har det setts som ett komplement och tillgång.
Risken för att sociala forum-processen fortsätter vara alltför topptung och
repeterar sig själv är påtaglig. Förhoppningsvis kan mer kritik från radikala
folkrörelser och inte minst lokala arrangemang med växande förståelse av hur
globala frågor förbinds med lokala och omvänt göra sociala forum mer fruktbara.
----------------------------------------------------------
1b Folkrörelsestudiegruppen på Stockholm Social Forum
Lördag 8 maj
kl 10.00 Skeppsholmens folkhögskola, Linnésalen
Globala rättviserrörelsen historia och framtid
Jan Wiklund, Folkrörelsestudiegruppen
Torgny Östling Nordbruk/Via Campesina Sverigekl 18.00 Runö folkhögskola, sal 6
Folkrörelselinje eller repression - Göteborg 2001, zapatisterna och vägval
bortom elitismen
Tord Björk, Miljöförbundet Jordens Vänner och Folkrörelsestudiegruppen
Klas Corbelius, Kristna Studentrörelsen i Sverige
Alfred Halmert, Globalisering underifrån
Arrangör för bägge dessa seminarier: Miljöförbundet Jordens Vänner
------------------------------------------------------------
1c. Sociala forum i Norden
I Norden har sociala forum i sin nuvarande form funnits sedan 1999, alltså redan
innan World Social Forum startade 2001. 1999 hölls den första
Globaliseringskonferensen i Norge som sedan bytt namn till
Globaliseringskonferensen/Norway Social Forum och Socialistiska forum i Umeå som
nu ombildats till Umeå Social Forum, bägge med samma arrangörer
och liknande
program som från början. Längst tillsammans med Norge har Finlands
Sociala Forum
kommit som i år hölls för tredje gången, i bägge fallen med strax över
tusen
deltagare. I Köpenhamn har man hunnit arrangera Danmarks Sociale Forum en gång
med 400 deltagare. I Sverige har fyra lokala sociala forum hållits en gång
med
mellan 300 och 2.000 deltagare och fler är på gång nu i maj. Först
att ta efter
Sverige med lokala forum är Norge där ett hållits redan i Trondheim
och ett
planeras i bergen. Bakgrunden till framväxten i Norden kan man hitta i
Folkrörelsestudiegruppens nyhetsbrev Nr 5 2003, Tema Social Forum på
http://www.folkrorelser.nu.
Här kommer en länklista till sociala forum och nordiska temasidor
om World
social Forum:
Danmark
31 oktober - 1 november 2003 Köpenhamn http://www.socialforum.dk/
Flera temasidor om Danmarks Sociale Forum och sociala forum i hela världen
hittar man hos Tidskriftcentret:
http://www.tidsskriftcentret.dk/index.php?id=317
Finland
http://www.prodemokratia.net/suomensosiaalifoorumi/svenska.html
På Vasudhaiva Kutumbakams - Demokratiforums finska hemsida finns omfattande
rapportering om Mumbai:
http://www.demokratiafoorumi.fi/wsf.html
Island
Einar Olafsson har sammanställt material om WSF i Mumbai, en del på isländska
men också en del engelskt material:
http://notendur.centrum.is/~einarol/index.html
Norge
http://www.globalisering.no
Bergen, förhandsrapporter från Attac, LO och studentaktivister:
http://bergen.attac.no/blaasteinengml.shtml
http://www.lo-bergen.no/V%C3%A5re%20meninger.htm
http://www.saih.no/cgi-bin/page.cgi?g=Norsk%2FAktivistsider%2FLokallag%2FBergen%\
2FAktiviteter%2Findex.html&t=text&d=1
Trondheim http://www.stud.ntnu.no/groups/attac/tsf/index.htm
Sverige
Göteborg http://www.gbgsocialaforum.se/
Skåne http://www.skanesocialforum.org/
Stockholm http://www.socialaforum.se
Umeå http://www.v-botten.abf.se/distrikt/nyheter/socforum.htm
Uppsala http://www.fredskontakt-uppsala.net/usf/phpnuke/index.php
Östergötland, Norrköping augusti 2002
---------------------------------------------------------
1 d Snart 200 sociala forum i hela världen:
Det är mycket stor variation på sociala forum runt om i världen. Sedan början
i
Porto Alegre 2001 har det hållits knappt 200 sociala forum. Uppgifterna är
dock
lite osäkra. Någon officiell sammanställning finns inte. Denna sammanställning
bygger främst på Österrikes sociala forum lista med en omfattande
och till
största delen aktuell länksamling samt London Social Forums aktuella länkar
och
ä ven deras äldre lista över redan genomförda sociala forum,
numera borttagen.
Ö verlappningen mellan den tyskspråkiga och engelskspråkiga listan är
förvånansvärt liten. Ett flertal sociala forum har organiserats
eller planeras
som inte finns med på dessa listor som t.ex. i Karibien, Danmark, Trondheim
eller de flesta svenska som genomförs i år. Ibland har inte bara små men
också
stora sociala forum planerats och utannonserats utan att bli av som Oceania
Social Forum.
Sociala forum kan indelas i sociala världsforum, tematiska forum kopplade
till
världsforum, regionala forum som är kontinentala eller transnationella
inom en
region, nationella och lokala inom ett land som ibland kan vara för en ort
eller
en landsdel. På World Social Forums hemsida är det bara tematiska
forum,
kontinentala och en av flera transnationella regionområdesforum som är
med på
den officiella listan.
Det är i Latinamerika och Europa som sociala forum fått mest spridning
med viss
spridning också i Indien. Lokala sociala forum har överlägset fått störst
genomslag i Italien. 91 orter finns med på den nationella listan över
lokala
sociala forum, de flest med webbadresser. Långt framme ligger också Tyskland
med
22 lokala sociala forum. Andra länder där det hållits eller finns ungefär
fem
lokala sociala forum är Sverige, Frankrike, Storbritannien och USA. I termer
av
stor uppslutning och brett deltagande är de svenska lokala sociala forumen
mycket starka. Deltagarsiffror både på lokala och nationella sociala forum där
det finns lättillgänglig information talar om 400 deltagare som på Danmark
Social Forum eller Sydney Social Forum. Det kan jämföras med Skåne
Social Forum
med 2.000 deltagare 2002. Att lokala sociala forum nästan enbart har fått
genomslag i industriländer skapar ett problem för de som gärna
ser en
demokratisering av inflytande på World Social Forum. I tredje världen
finns bara
tillgänglig information om lokala sociala forum i förorten Maldonado
till
Montevideo i Uruguay och för delstaten Kerala.
Ä ven när det gäller nationella sociala forum är Europa dominerande.
Sociala
forum har hållits i Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Luxemburg,
Norge, Portugal, Schweiz, Ungern och Österrike. Men Latinamerika ligger
inte
långt efter. Där är det nationella sociala forum i Costa Rica,
Ecuador, Paraguay
och Uruguay, möjligen kan tematiska forum i Argentina och Colombia också räknas
dit. Dessutom har gränsöverskridande regionala möten fått genomslag, främst för
Amazonasbäckenet där en rad sociala forum redan hållits som nu också får
uppföljare vid det stora vattenfallet Iguazo med ett tregränsmöte
mellan
Argentina, Brasilien och Paraguay. I Afrika är det bara Kamerun som haft
ett
nationellt socialt forum men här har också ordnats ett regionalt möte för Södra
Afrika och ett socialt forum i Sydafrika i anslutning till FN-konferensen om
rasism i Durban. I Asien finns ett socialt forum i Iran och ett tematiskt forum
har hållits om Palestinafrågan i Ramallah. I Australien är Sydney
Social Forum
väl etablerat och genomfört flera gånger, i USA spänner sociala forum från möten
i en bokhandel i Philadephia med människor som deltog på social forum
vid
FN-konferensen om rasism i Durban till en karneval i San Fransisco och en
traditionell bred konferens i Chicago.
Mest geografisk spridning har organiserandet av kontinentala forum haft om än
med mycket stor skillnad i deltagarantal. I Afrika har redan två forum
arrangerats i Etiopien och Mali med 200 deltagare, i Asien 2003 med 15.000
deltagare, i Americas för västra hemisfären ett forum med ungefär
1.000
deltagare och i Europa i Florens och Paris med 60.000 deltagare. De enda
kontinenter där man inte ordnat regionala forum är Nordamerika och
Oceanien.
I en del fall är sociala forum nytt namn på redan existerande återkommande
konferenser som döpts om som i Karibien och Norge. Ibland är det möten för
en
mindre krets företrädare för s.k. NGOs som Africa Social Forum,
ibland mera
nätverk för att både organisera forum, politiska aktioner och nyhetsförmedling
som länkar globala frågor med lokala. Denna trend är särskilt
tydlig i
Storbritannien men också i det mycket livaktiga Italien.
Att både lokala och nationella sociala forum är så dominerat av Västeuropa
medan
Ö steuropa och stora delar av Asien och Afrika helt saknar sociala forum är
en
utmaning för en breddning av sociala forum aktiviteterna. Vägen att
komma vidare
från att fokusera på globala frågor på stora världsmöten och istället
också
koppla till lokal verklighet är dock nödvändig.
I sin analys av sociala forum skriver Paul Nicholson från småbrukarrörelsen
Via
Campesina att det är viktigt att ge andrum för annat än World
Social Forum. De
föreslår att dessa hålls vart tredje år så att det blir tid över också för
sociala forum regionalt. Det är tankegångar som också många andra haft.Denna sammanställning är gjord av Tord Björk för Folkrörelsestudiegruppen
och
Vasudhaiva KutumbakamLänklista över sociala forum globalt, tematiskt,
regionalt, nationellt och
lokaltWorld Social Forum (WSF/FSM) 2001-2003, 2005
Brasilien, Porto Alegre
http://www.portoalegre2003.org
http://www.forumsocialmundial.org.br
World Social Forum 2004,
Mumbai, Indien
http://www.wsfindia.org
Transnationella regioner:
Afrika
http://www.enda.sn/Forum%20social
Americas
http://www.forosocialamericas.org
Asien
http://www.wsfindia.org
Europa
http://www.fse-esf.org
esf2004.net
Genevesjön: Geneve/Haute Savoie/Pays de Gex
http://www.forumsociallemanique.org/
Karibien
2003: http://www.nadir.org/nadir/initiativ/agp/free/wsf/caribe2003/index.htm
Ny planeras för 2005, se wsf officiella hemsida
Medelhavet
http://www.fsmed.info
Nordamerika
(Diskussionsforum) http://northamericansocialforum.org
Pan-Amazonas
http://www.fspanamazonico.com.br
Södra Afrika
http://earth.prohosting.com/sasf2003/mission.htm
Transatlantiska
http://www.lahaine.org/global/madrid/programa_fst_eng.htm
Tregränsforum Puerto Iguazú y Foz de Iguazú
http://www.triplefrontera.org/home.phpTematiska sociala
forum:
Argentina Thematic Social Forum: Skuldkrisen och IMF
http://www.forosocialargentino.org/foro2002.htm
Buenos Aires, Argentina, 22-25 augusti 2002
Colombia Thematic Social Forum: Demokrati, mänskliga rättigheter, krig
och
narkotikahandel
http://www.mamacoca.org/forolegal/fsmt_presentacion_en.htm
Cartagena, Colombia, 16-20 juni 2003
Health Social Forum II
Porto Alegre, Brazil, 20-23 januari 2003
Health Forum I startade som del av argentinska tematiska forumet 2002, det
andra
arrangerades separat strax före WSFIII. Det tredje hölls i Buenos Aires,
Argentina, 7-9 November 2003 http://www.cicop.org.ar/forosalud/
Palestine Thematic Social Forum
http://www.pngo.net/wsf/index.htm
Hölls I Ramallah, Palestina, 27-30 december 2002 med 250 internationella
deltagare och 500 lokala i Arafats högkvarter.
Women Social Forum
Paris, Frankrike, november 2003
I anslutning till European Social Forum II
World Education Forum II
http://www.forummundialdeeducacao.com.br
Porto Allegre, Brasilien, 19-22 januari 2003
Hölls strax före WSF III, med 15,000 lärare från 100 länder
World Education Forum III
http://www.forummundialdeeducacao.com.br
Porto Alegre, Brasilien, 29-31 juli 2004
Föregås av regionala utbildningsfora i Sao Paolo, Brasilien; Guadalajara,
Mexico; och Barcelona, Spanien
Utbildningsforum arrangeras också i Cordoba,
http://www.editplanet.net/sitios/cordoba/
Nationella och lokala sociala forum
(nationella forum om det inte anges först att de är lokala. Datum angivet
på
forum som hållits och inte längre finns länkar till):Australien
Lokala:
Brisbane http://www.brisbanesocialforum.org
Sydney http://www.sydneysocialforum.org
Belgien
http://www.wsf.be
Brasilien
Belo Horizonte, 24-29 oktober 2003
http://www.ciranda.net/publique/cgi/cgilua.exe/sys/start.htm?UserActiveTemplate=\
1P&sid=36
Colombia
http://www.forumcolombia2002.netfirms.com
Costa Rica
San Jose, 25-26 januari 2002
Danmark
http://www.socialforum.dk/
Ecuador
http://www.fsmecuador.org
Finland
http://www.prodemokratia.net/suomensosiaalifoorumi/svenska.html
Frankrike
Lokala:
Baskien, Bayonne 26-27 april 2003
Brassac, Les Mines 30 april - 4 maj 2003
Grand Sud, Toulouse: tema mot privatiseringar 14-15 juni 2002
Limousin, Royères de Vassivière, Since 23 november 2002
Tarnet I 2-3 mars 2002, II 5-6 april 2003
Grekland
http://www.socialforum-media.gr
Tessaloniki, 19-21 juni 2003
Lokalt:
Cypern, plattform för dialog mellan grek- och turkcyprioter
Indien
Lokala:
Kerala http://pd.cpim.org/2004/0104/01042004_c%20p%20aboo%20backer.htm
Iran
http://www.iransocialforum.org
Irland
http://www.irishsocialforum.org
Lokala:
Dublin http://www.indymedia.ie/newswire.php?story_id=63824
Italien
Lista över lokala sociala forum
http://www.ecn.org/socialforum/
Lokala (urval, för komplett se ovan):
Abbruzzo http://www.abruzzosocialforum.org
Brescia http://www.bresciasocialforum.org
Brindisi http://www.mediterre.net/brindisisocialforum/
Bologna http://www.contropiani2000.org/bsf/
Cagliari http://web.tiscali.it/cagliarisocialforum/
Capri http://www.ecn.org/modenasf/page009.htm
Chierese http://www.cdbchieri.it/social_forum/forum_sociale.htm
Cupra http://www.cuprasocialforum.org
Ferrara http://www.forum.ferrara.it
Fiorenzuola http://it.geocities.com/narniameliasocialforum/
Genua http://www.genoasocialforum2002.org
Genzano http://web.tiscali.it/GenzanoSF/
Livorno http://livornosocialforum.redleghorn.net/
Legnano http://www.vronline.it/LSF/
Mailand http://www.ecn.org/socialforum/milano
Maremmano http://www.notinmyname.it/pagina.htm/
Matera http://www.materasocialforum.it
Modena http://www.ecn.org/modenasf
Molfetta http://www.volantino.org/molfettasocialforum.htm/
Molise http://www.molisesocialforum.cjb.net
Montella http://web.tiscali.it/montellasocialforum/
Narni Amelia http://it.geocities.com/narniameliasocialforum/
Novara http://digilander.libero.it/novarasocialforum/
Pavia http://www.ecn.org/barattolo
Pisa http://www.forumsocialepisano.it
Polesano http://www.geocities.com/forumpol http://www.fspolesano.da.ru/
Ravenna http://www.ecn.org/socialforum/ravenna
Reggio Emilia http://www.resf.org
Rom http://www.ecn.org/socialforum/roma
Rom, Süd-Ost http://digilander.libero.it/rsfsudovest/
Siesto Forentino & Calenzano http://www.fromtuscany.com/socialforum/index.htm
Sizilien http://www.forumsocialesiciliano.org
Turin http://www.lacaverna.it
Umbrien http://www.ecn.org/una/anti-g8
Valdarno http://www.valdarnosocialforum.org
Varese http://www.varesesocialforum.it
Venedig http://www.veneziasocialforum.org
Vergante http://www.vergantesocialforum.org
Vicenza http://www.spaziopiu.it/socialforum/
Kamerun
Yaounde 2-3 november 2002
Kanada
Lokala:
Ottawa, 2-4 maj 2003
Quebec-Chaudiere-Appalaches, 27.29 september 2002
Toronto http://www.torontosocialforum.ca
Luxemburg
http://homepages.internet.lu/forumsociallux/
Marocko
http://www.forumsocialmaroc.org
Norge
http://www.globalisering.no
Lokala:
Bergen http://bergen.attac.no/blaasteinengml.shtml
Trondheim http://www.stud.ntnu.no/groups/attac/tsf/index.htm
Paraguay
http://www.asuncionsupercentro.com/forosocialparaguayo/
Portugal
http://www.forumsocialportugues.org
Schweiz
http://www.socialforum.ch
Spanien
Lokala:
Albacete, 26 november-18 december 2002
Barcelona 1-2 mars 2002
Sevilla http://www.forosocialsevilla.org
Storbrittanien
Lokala:
Cardiff http://www.cardiffsocialforum.org.uk
Durham http://www.dur.ac.uk/durham.socialforum/NESF)
Exeter http://www.mobilise.org.uk/view/ESF/MobiliseExeter
Leeds http://groups.yahoo.com/group/LeedsSocialForumUpdate/
London http://www.londonsocialforum.org/frontpage
Manchester http://www.manchestersocialforum.org.uk/
Nottingham http://www.esf2004.net/wakka/NottinghamSocialForum
Sheffield http://www.sheffieldsocialforum.org/
Sverige
Lokala:
Göteborg http://www.gbgsocialaforum.se/
Skåne http://www.skanesocialforum.org/
Stockholm http://www.socialaforum.se
Umeå http://www.v-botten.abf.se/distrikt/nyheter/socforum.htm
Uppsala http://www.fredskontakt-uppsala.net/usf/phpnuke/index.php
Ö stergötland, Norrköping augusti 2002
Sydafrika
Durban 2002 i anslutning till FN-konferensen om rasism
Turkiet
Istanbul http://www.sosyalforum.com
Tyskland
Initiative für ein Sozialforum in Deutschland http://www.dsf-gsf.org
Sozialforum Aachen http://www.sozialforum-aachen.de
Sozialforum Berlin http://www.sozialforum-berlin.de
Sozialforum Bonn http://www.sozialforum-bonn.de
Sozialforum Bochum http://www.kolabor.de/sozialforum
Sozialforum Duisburg http://www.sozialforum-duisburg.de
Sozialforum Düsseldorf
Sozialforum Freiburg http://www.sozialforum-freiburg.de
Sozialforum Hassfurt http://www.nachrichten-aus-hassfurt.de
Sozialforum Köln (Arbeitskreis) http://www.attac-koeln.de/ak-sozialforum.html
Sozialforum München http://www.m-sf.de/
Sozialforum Hamburger Süden (SfHS) http://www.sozialforum-hh.de/
Norddeutsches Sozialforum (NDSF) http://www.ndsf.org
Oldenburger Sozialforum
OWL Sozialforum
Sozialforum Saarbrücken http://www.gib-buergerkraft.de
Socialforum Lebenshaus Schwäbische Alb http://www.lebenshaus-alb.de
Soziales Netzwerk in Stuttgart
Bündnistreffen "Regionales Sozialforum" im nördl. Rheinland-Pfalz und
im
Saarland http://www.oekumenisches-netz.de
Sozialforum Tübingen/Reutlingen http://www.social-forum.de
Sozialforum Wiesbaden
Initiative Sozialforum Witten http://www.witten-geht-baden.de
Wuppertaler Sozialforum http://www.w-forum.org
Ungern
Miskolc, 5-6 april 2003
Uruguay
http://www.fsm-uruguay.cjb.net
Lokala:
Maldonado, 26-27 oktober 2002
USA
Bay Area, San Fransisco 27 oktober 2002
Ithaca NY http://ithaca.indymedia.org/media/text/00/00/03/39/
New York http://www.nycsocialforum.org
Philadelphia sedan mars 2002
Washington D.C. http://www.dcsocialforum.org
Ö sterrike
http://www.socialforum.at
Lokala:
Salzburger Socialforum http://www.salzburgsocialforum.orgUppgifter finns
också om förberedelseprocesser i Pakistan, Peru och Rumänien.
De flesta länkarna kommer från Österrike: http://socialforum.at/sf/links
-----------------------------------------------------------
1e. Hur skriver man om Sociala forum? Analys av Tord Björk
Nästan alla
analyser av sociala forum handlar om World Social Forum, i en del
fall om regionala forum som de europeiska eller asiatiska sociala forum. Nästan
inget handlar om lokala eller nationella sociala forum med åtminstone ett
undantag för Danmark Social Forum som dokumenterats väl och gjorts
lättillgängligt av Tidskriftscentret. En målande beskrivning
av Uppsala Social
Forum 2003 finns också på deras hemsida. För länkar till
nordiska sociala forum
och temasidor se ovan.
Mest livaktig var rapporteringen om WSF på indiska Indymedia,
http://india.indymedia.org/. Här kan man hitta mängder
av foton och den mest
radikala kritiken av WSF tillsammans med livfulla berättelser om Mumbai
och
kritik av kritiken bland nyhetsmaterialet från 12-20 januari. En omfattande
artikelsamling kan man hitta på nätet i form av boken Challenging
Empire
http://www.choike.org/nuevo_eng/informes/1557.html.
Det är en antologi om World
Social Forum sedan starten med de flesta framstående företrädarna
och kritikerna
av processen. På world social forums hemsida har också sammanställts
wsf IV
memoires med en stor mängd artiklar om Mumbai http://www.forumsocialmundial.org.br.
Grovt sett kan analyser och artiklar delas in i fyra kategorier.
Folkrörelselinje, konfrontationslinjen, reformism och dialoglinjen. De två sista
tenderar flyta samman.
Folkrörelselinjen
En är en folkrörelselinje som betonar sambandet mellan sociala forum
och
samhällsförändring genom folklig mobilisering. Här finns
en skepticism mot
fragmentering av kampen genom dominans för experter, NGOs och partier. Sin
ideologiska bas har denna linje främst bland rörelseintellektuella
inom
småbrukarrörelsen, miljörörelsen och de som betonar folkliga
klassallianser mot
privatiseringspolitiken. Ibland finns denna linje också hos företrädare för
facket. I Norden är denna linje representerad av t.ex. Per Warming och Kenneth
Haar i Danmark, Asbjörn Wahl i Norge och i Sverige av Francis Tuuloskorpi
och
Folkrörelsestudiegruppen. Internationellt står den ganska svagt men
starkast
inom Via Campesina och massrörelserna mot privatisering och för
skuldavskrivning.
Denna linje saknar i hög grad institutionellt stöd men två nya
initiativ kan
stärka den internationellt. Det ena är Social Movement World Network
som
organiserat folkrörelsemöten på World Social forum där uppmaningar
att
demonstrera mot Irakkriget och privatisering antagits med mycket lyckat
resultat. Det andra är Social Movements Directory som startades i samband
med
World Social forum i år av institut på de flesta kontinenter som står
radikala
folkrörelser nära för att göra analyser av den folkliga kampen och bekämpandet
av nyliberalismen på alla kontinenter. En viss förankring finns också i
tysk
akademisk debatt kring globalisering där global styrning kritiseras på en
grundläggande nivå med betoning av vikten av att skilja mellan NGOs
och sociala
rörelser. I tidskiften Fronesis finns i senaste numret en artikel översatt
med
detta perspektiv.
Per Warming i Kontradoxa om WSF IV:
http://www.modkraft.dk/magasiner.php?op=vis&artid=169&mid=2 och
detta nummer av
Folkrörelsestudiegruppens nyhetsbrev.
Jens Ergon i Arena 2/04 om WSF IV: Rörelsekonflikter (finns ej på nätet,
en av
de politiskt mest intressanta artiklarna om WSF)
Tord Björk i Clarté 4/03 om bonderörelser och WSF (ej på nätet): Böndernas
uppror och medelklassrörelsernas förfall
Paul Nicholson och Josu Egireun, Via Campesina om reformering och kritik av
WSF
processen: http://www.movsoc.org/htm/tex_art_wsfshifts_engl.htm
Dot Keet, Jubilee South http://www.tni.org/socforum/index.htm
Suresh Nautiyal, Vasudhaiva Kutumbakam: Making WSF and Resistance Movement
one
united voice: http://www.demokratiafoorumi.fi/wsf-vk-newsletter-7-part1.htm
Fronesis 14-15 (ej på nätet): Joachim Hirsch och Christoph Görg: Är
internationell demokrati möjlig?
Folkrörelsestudiegruppen:
Jan Wiklund om folkrörelsesystemet:
http://www.folkrorelser.nu/demokratins/kap10.html
Jan Wiklund om folkrörelser för försvaret av allmänningar:
http://www.folkrorelser.nu/demokratins/kap9.html#allm
Social Movement International Network http://www.movsoc.org/
Social Movement Directory http://www.social-movements.org/splash.htmlKonfrontationslinjen
En annan är en konfrontationslinje som betonar nödvändigheten av att gå till
aktion mot rasism, nyliberalism och krig genom direkt aktion eller revolution.
Genom flyttningen av World Social Forum från Brasilien till Indien fick
denna
linje betydligt större utrymme än tidigare, inte minst genom arrangerande
av
alternativmötet Mumbai Resistance 2004. Tidigare har mest radikala frihetliga
antikapitalistiska grupper stått för den radikala kritiken av sociala
forum. På
den tyska anarkistiska folkbildningshemsidan Nadir kan man hitta mycket material
om sociala forum processens början. I Norden finns den företrädd
av Nordic
Anticapitalist Network som ingående analyserat begränsningar och möjligheter
med
sociala forum. I valet mellan att ta avstånd från sociala forum eller "smitta"
ner de hierarkiska formerna och radikalisera den reformistiska politiken har
en
del av frihetliga grupper valt det senare, däribland Globale Rödder
och
Globalisering underifrån i Nordic Anticapitalist Network. En del av inflytandet
märktes i Danmark Sociala Forum genom betoningen av allmänningar och
i Stockholm
genom betoningen av koppling till lokal kamp och papperslösa arbetare.
Internationellt har denna linje delvis funnits inom People´s Global Action där
de radikalaste organisationerna aktivt utestängts av reformister från
inflytande
i World Social Forum. På tyska hemsidan Nadir har de första årens
debatt
sammanställts.
I år var det de revolutionära folkrörelserna och partierna som
gjorde en mer
omfattande kritik av World Social forum och särskilt NGOs och reformismens
inflytande. Det ökade kvalitén på kritiken betydligt i termer av mer ingående
beskrivning av de reella maktförhållandena inom WSF, förhållandet
till
massrörelser och samhällsförändring samt problem med repression,
finansiellt
beroende, NGOs och reformistiska partier. I tidskriften Aspects of Indias
Economy tema inför WSF ingick en ingående analys av hur massrörelsen
mot
ekonomisk globalisering blivit bemött där polisens agerande under EU-toppmötet
i
Göteborg betecknas som en avgörande vändning där repressionen
tog ett allvarligt
steg framåt. I många andra analyser är repression mot globala rättviserörelsen
oftast helt frånvarande eller ses som ett problem som handlar om att ta avstånd
från våldsamma element inom rörelsen. Övriga politiska,
ekonomiska och andra
aspekter analyseras lika ingående i tidskriftens temanummer. Det fanns
också
flera publikfriande inslag som visade hur lätt de två radikalaste
grupperingarna
hamnar i motsatsställning till varandra genom ömsesidiga påhopp.
Maoister i
Indien likställde NGOs med anarkister och trotskister och Mumbai Resistance
stämplades av deras motståndare som stalinister och splittrare. Institutionellt
har konfrontationsinriktningen visst stöd hos marxistiska och en del andra
postmarxistiska akademiker.
Nordic Anticapitalist Network:
http://www.globaliseringunderifran.org/?lang=en&visaKategori=57&visaSida=121
Nadirs temasida om WSF: http://www.nadir.org/nadir/initiativ/agp/free/wsf/
Znet: http://www.zmag.org/wsf2002.htm temasida,
Znet har också mer om WSF IV
Humeira Iqtidar
http://www.zmag.org/content/showarticle.cfm?SectionID=41&ItemID=4989 mfl
Infoshop: http://www.infoshop.org/inews/stories.php?story=04/01/31/9965691
Aspects of Indian Economy: http://www.rupe-india.org/35/contents.html
Mumbai Resistance: http://www.mumbairesistance.org/
Kritik av Mumbai Resistance 2004 för att MR inte ta avstånd från WSF från
två
organisationer i Tamil Nadu
http://india.indymedia.org/en/2004/01/208489.shtml,
på indiska Indymedia finns
fler inlägg i debatten.Dialog och reformistiska linjen
En tredje är betoning av dialog och avståndstagande från våld. I hög
grad
smälter denna linje samman med en fjärde som är reformism. Dessa linjer är
de
helt dominerande när det gäller att skriva artiklar och ha resurser för
att ge
spridning åt sina intressen och resa till internationella möten på andra
kontinenter.
Denna grupp är mycket omfattande och ibland är det svårt att
uppfatta
skillnader. Man kan urskilja i alla fall två grupperingar. En är NGOs
i Syd som
ibland kan vara förhållandevis radikala men ibland också alltmer en förlängd
del
av FN eller rika bidragsgivares intressen. En annan är vänsterreformistiska
partier som utövar ett mycket stor inflytande även om det inte alltid
sker
ö ppet. De två grupperna säger säga sig vara helt annorlunda men i praktiken är
det svårt att skilja dem åt varken i form eller innehåll. I bägge
fallen blir
det lätt experter som talar till publiken om allt utom nödvändigheten att ändra
systemet i grunden och handla därefter här och nu. En viss spännvidd
finns
mellan de som noga vårdar WSF som ett öppet forum där det enbart finns plats för
dialog och andra som ser WSF som en möjlighet att bland de flesta deltagarna
formulera en dagspolitik för alternativ till den nyliberala dagordningen.
Flera
tycks vilja lägga sitt främsta krut på att kritisera Mumbai Resistance.
Institutionellt har denna linje stöd på många håll. Det
alltmer amerikaniserade
universitetsväsendet betonar starkt en samhällssyn där
Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/
artiklar om WSF av Vandana Shiva, Petter Larsson m.fl.
Mellomfolkelig Samvirke, http://www.ms.dk/Kampagner/WSF04/
tydlig företrädare för NGO reformism i Norden.
Ordfront, http://www.ordfront.se/article.asp?article_id=11182
magasin och förening som ofta betonar amerikanen Roald Dahl socialliberala
demokratiuppfattning och lyfter fram många ledande personer i WSF processen
och
vikten av ett öppet forum och dialog (bara kort beskrivning av artiklar
på
nätet)
Choike, http://www.choike.org/nuevo_eng/eventos/1.html
välfinansierad hemsida gjord i Montevideo för Global South Civil Society
med
omfattande material om WSF och nästan hela boken Challenging Empires om
WSF att
hämta som pdf-filer.
Ciranda, brasiliensk internationell nyhetsservice
http://www.ciranda.net/publique/cgi/cgilua.exe/sys/start.htm?UserActiveTemplate=\
2I&sid=40
Global Civil Society Institute, http://www.lse.ac.uk/Depts/global/Yearbook/
välfinansierat institut i London som ger ut omfattande rapporter om NGOs
och
sociala rörelser i hela världen. Årsboken finns att hämta
som pdf-fil med
material om global rättviserörelsen, WSF och tusentals andra internationella
NGO
möten. En ledande företrädare för NGOs och civila samhället
med Anthony Giddens
som en ledstjärna:
Guardian, dagstidning som bevakar sociala forum väl, om Mumbai:
http://www.guardian.co.uk/worldlatest/story/0,1280,-3631233,00.html
http://www.guardian.co.uk/globalisation/story/0,7369,1124866,00.html
New Standard, http://newstandardnews.net/wsfblog/
amerikansk tidning med blogging om WSF
Open Democracy, http://www.opendemocracy.net/debates/issue-6-91.jsp
amerikansk dialogprojekt med temasida om WSF
Terra Viva, http://www.ipsnews.net/focus/tv_mumbai/
gjorde dagstidning under WSF med mycket material om vad politiker och FN
företrädare tyckte och uppmanade civila samhället att göra:
Transnational Institute, http://www.tni.org/socforum/index.htm
baserat i nederländerna med ledande företrädare inom globala rättviserörelsen
som Susan George. TNI har mycket överskådligt material om WSF, ESF
och social
forum processen på sin hemsida
People´s Democracy, CPI(M), reformistisk indiskt kommunistparti som har
regeringsansvar i några delstater i Indien och starkt inflytande i sociala
forum:
http://pd.cpim.org/2003/1228/12282003_sitaram.htmEtt urval
andra kommentarer från olika regioner:
Afrika: No more World Social Forum for me:
http://www.afrika.no/Detailed/4672.html
Asien: Focus on the Global South, radikal NGO baserad i Bangkok med stort
inflytande inom WSF och Social Movement International Network:
http://www.focusweb.org/index.php?option=articles&Itemid=3&topid=23,
Walden
Bello http://www.tni.org/archives/bello/wsf4.htm
Australien: Green Left Weekly,
http://www.greenleft.org.au/back/2004/568/568p15.htm
Kanada: Alternatives, Special Report: From Porto Alegre to Mumbai : World Social
Forum 2004 http://www.alternatives.ca/rubrique153.html
Indien: Countercurrents, http://countercurrents.org/wsf.htm Frontline,
indisk
tidskrift: http://www.flonnet.com/fl2103/fl210300.htm
Ryssland: Moscow news; Boris Kagarlitsky
http://www.tni.org/archives/kagarlitsky/mumbai.htm
Storbrittanien: Globalise Resistance,
http://www.resist.org.uk/reports/archive/wsf2004/
Sverige: Arbetaren http://www.arbetaren.se/
Broderskap http://www.tidningenbroderskap.se/index.php?page=13&ar_id=100
Internationalen v18 2004, http://www.internationalen.se/
Stockholms Fria Tidning,
http://www.stockholmsfria.nu/modules.php?name=News&file=article&sid=705
Organisationer
Friends of the Earth:
http://www.foe.co.uk/campaigns/corporates/news/world_social_forum_2004/
Amnesty: http://news.amnesty.org/mav/index/ENGASA20170120042004
--------------------------------------------------------------
1f Er en anden verden mulig?
Eftertanker på World Social Forum 2004 i Mumbai
Per Warming
Det var i toget efter forummets store afslutningsmøde, hvor vi sad mere
end
50.000 mennesker under tropehimlen, hvor nymånen lå ned, på en måde den ikke gør
hjemme, hvor vi havde hørt sang og musik og kloge mænd og især
kvinder knytte
deres håb for verdens fremtid just til os, der sad her. Om aftenen er der
en
smule plads i de togvogne, hvor folk ellers må hænge ud af de åbne døre.
Sammen
med mig kom en håndfuld indere, også fra WSF og tydeligvis fra forskellige
organisationer, de var i højt humør, den ene med en vældig
tromme som han
bankede energisk på. En miniature af forummet: vi fra den hvide, rige verden
var
med, men i mindretal.
Så kom tre tiggerbørn, en pige og to små drenge. En H. C.
Andersen ville have
kaldt deres pjalter og snavs maleriske, men så megen romantisk fromhed
kunne jeg
ikke mobilisere. Vævre som aber, med kulsorte stjerneøjne kastede
de sig over os
med utrættelig charme. Små fjerlette fingre - først mod vores arme, så mod
deres
egen mund, så mod Gud i himlen, så mod vores fødder (hvis
ikke de ligefrem
bøjede sig og lagde panden mod dem). Jeg havde set sceneriet flere gange
og i
flere udgaver, men havde endnu ikke vænnet mig til det. Inderne med trommen
lo
og trommede videre - og et sekund flækkede pigens ansigt i et stort vantro
grin,
og hun så sig over skulderen til sine to små følgesvende:
Neeeej, hvad ER det
her...? Hendes ansigt blev som forvandlet. Et øjeblik var hun bare et
barn og
satte sig ned og så med undrende øjne på de store trommende og grinende mænd.
Længe varede det ikke. Så skulle de tilbage på arbejde og blev
igen
professionelt charmerende, alt for gamle mennesker i små børnekroppe.
Forsigtig, billedet er næsten for let at udlægge.
Folkebevægelser idag?
Ved et nordisk folkehøjskolemøde sidste år drøftede vi folkebevægelser
i dag. Vi
kender jo de klassiske bevægelser, der opbyggede velfærdssamfundet
og rejste
folkehøjskolerne. Arbejderbevægelse, frikirkebevægelse, afholdsbevægelse,
sprogbevægelse, selvstændighedsbevægelse, andelsbevægelse.
Men det eneste, der
er tilbage af alt dette i dag er organisationerne (der er levebrød for
en masse
funktionærer), og de er tydeligvis (det var vi smerteligt enige om) ikke
i stand
til at standse tilbagerulningen af det solidariske samfund. Ja, nogen gange
ser
det ud som de selv deltager i tilbagerulningen.
Vi fik imidlertid besøg af en indisk, gandhi-inspireret socialist, der
fortalte
om et verdensomspændende folkebevægelsesmøde i Mumbai (det englænderne
kaldte
Bombay) med en blanding af fælles debatter og workshops, så alle både
kunne
bidrage med noget og modtage noget. Det lød spændende og sammen
med kolleger fra
" Kunstnere for fred" registrerede jeg en workshop og tog afsted. Det blev
overvældende, både i henseende til mulighedernes og vanskelighedernes størrelse.Forsvarsmekanismer
Det var første gang jeg var i "den tredie verden". Elendigheden og
uretfærdigheden kendte jeg i forvejen fra statistik og litteratur, men når
den
er lige foran (og i) næsen var det for meget. Det bliver umuligt at beskrive
-
som andet end statistik og litteratur.
I Mumbai bor 18 millioner mennesker, godt tre gange Danmarks befolkning på et
område af størrelse som Lolland. Bollywood-drømmefabrikken
ligger ved siden af
Asiens største slum (1,5 millioner mennesker). Luxusbiler kører
forbi mennesker,
der bor på gaden. Jeg veksler rejsevaluta til en værdi af flere familers
å rsindtægt. Vandet er forurenet, drikkevand fås fra særlige haner eller købes
i
flasker "bottled by Coca Cola". Og hvor mange almisser, jeg end giver tiggerne,
er det en dråbe i havet.
" Du kan lige så godt lade være med at give tiggerne noget som helst.
De snyder
dig. De afleverer det henne om hjørnet til en tiggerboss!" En kvinde gik
rundt i
toget med et lille barn på armen og sang medens hus rakte hånden
ud mod
passagererne. "Hun har sikkert børn med mange forskellige mænd!", sagde en. "Og
mange af de boligløse, der sover på gaden, betaler beskyttelsespenge
for deres
flise!" De snyder, de er umoralske, de er korrupte og selv om de smiler, er de
kun ude efter dine penge. Det var ikke kun fra andre vesterlændinge disse
stemmer lyder. Også i mig selv. Og de siger nok mest om os selv. De gør jo på en
måde elendigheden og uretfærdigheden til at bære. De fattige er måske
ikke
laverestående, men i hvert fald anderledes end os. Ja, de behøver måske
ligefrem
sådan nogen som os. I disse mentale forsvarsmekanismer mødte jeg
det moralske
grundlag for imperialismen og det, der kunne udvikle sig til min indre racist.
Alliancer
World Social Forum begyndte i 2001. Ved World Economic Forum i Davos i Schweitz
blev de fleste moddemonstranter standset længe før de kom i nærheden af mødet,
og de 300, der kom frem, blev mødt med vandkanoner i vinterkulden. Et modmøde
i
Porto Allegre i Brasilien samlede 15.000 - langt flere end beregnet. En
legetøjsfabrikant havde fået kirkefolk og siden ATTAC-France og en mængde
NGOer
og folkebevægelser i Brasilien med på ideen. Man var enige i modstanden
mod
neoliberalismen, men for at fastholde mangfoldigheden og åbenheden ville
man
ikke tage beslutninger på hele forummets vegne. I Quebec i Canada demonstrerede
50.000 mod udvidelsen af NAFTA og mere end 10.000 var med i et militant angreb
på de 4 kilometer hegn der barrikaderede mødet. Det var lykkedes
at modstå
modpartens del-og hersk-taktik.
WSF samler fagforeninger, bønder, miljøbevægelser og radikale
antikapitalster og
ville være en klassisk "internationale", var det ikke fordi man har vedtaget
IKKE at vedtage noget i hele forummets navn. Deltagerne kan vedtage noget,
og
gør det.
Dele af venstrefløjen (og andre) kritiserer, at "det bare bliver snak" og
man
kan ikke se bort fra, at det kan udarte til et "NGO-marked", ikke mindst nu,
hvor det er succes og man kan låne fjer at pynte sig med ved at deltage.
Poul
Nyrup dukkede op.
WSF kritiseres desuden for uigennemskuelige beslutningsprocesser. Der er rejst
kritik af, at Zapatisterne, der har en central rolle i kampen mod
neoliberalismen og har stået fadder til forummets slogan "En anden verden
er
mulig", var udelukket (fordi de er bevæbnede). Og hvorfor interesserer
man sig
for Lula og Chavez, men ikke for Castro? Jeg kan følge kritikken, men
jeg kan
også følge den svenske analytiker Tord Bjørks synspunkt,
at tendensen til at
dele de globale bevægelser ud fra et kriterium om brug af vold ikke er
konstruktiv. Han peger på Peoples Global Action, der fokuserer på ikke-voldelig
direkte aktion som hovedvejen, men som ikke udelukker at andre metoder under
visse omstændigheder kan være nødvendige.
Venstrefløjsortodoksi
Disse diskussioner førtes i forummets daglige aviser og på internettet.
Der hvor
jeg færdedes, var et anden af Tord Bjørks synspunkter imidlertid
nok så
nærværende. Småbønderne, siger han, er ikke bare ikke
til at komme uden om, de
er hovedagenten når det gælder mobilisering i nutiden. Han har blik
for
alliancer, og han kan fortælle triste og tankevækkende historier
om hvordan
venstrefløjen i industrilandene med deres tro på forhandlinger og
kontrakter med
stat og kapital ofte mere har bidraget til splittelse end til styrkelse af
fronten mod nyliberalismen. Venstrefløjens traditionelle bundethed til
industrisamfundets væksttænkning betyder desuden, at man lettere tænker
i
solidarisk fordeling ("globalisering fra neden") end i egentlig bæredygtig
produktion.
Kunne man tænke sig, at klisteret i denne ortodoksi er en særudgave af "den
hvide mands byrde"? Forstår småbønder sig på "de faktiske
forhold i
jernindustrien"? Har Marx ikke selv sagt . og de der småbønder tror
jo sikkert
på både ejendomsret og Gud og hvad ved jeg. Har vi (hvide, vestlige)
venstreorienterede ikke et særligt ansvar? Er klasseanalysen ikke for vigtigt
til at vi bare sådan kan overlade den til . øh ? Der blev da også afholdet
et
lille parallel-forum MUMBAI RESISTANCE 2004 på den anden side af motorvejen.
De
uddelte løbesedler om at WSF var en "trojansk hest for kapitalen" og burde
boykottes. Det kunne man smile ad som som sødt, støvet og stalinistisk,
men
nogen byggede bro mellem de to møder - det var den internationale organisation
for småbønder med hovedsæde i Honduras, Via Campesina og indiske
bondeorganisationer. Måske andre alliancer er mulige?
Trommerne og teltene
Forummet blev fyldt af korte, intense møder, og jeg kom hjem med lommene
fulde
af visitkort.
En høj flot mand i bussen fra Forummet til Goragaon station var i højt humør:
" WSF er det bedste, der er sket for Indien i mange år! Vi er så mange
forskellige kulturer og sprog og delstater - men her har vi endelig mødtes
og
indset hvilken kamp vi har fælles". Han kom fra Himalaya. Ved siden af
sad to
indiske kvinder, små og rynkede og helt anderledes af udseende - og nikkede
og
smilede med strålende øjne. Der er to forummer, sagde han. Et inde
i teltene,
hvor der er workshops og paneldebater med tolk. Og et ude på gaderne i
Forumområdet, hvor demonstrationsoptog med trommer overdøver hinanden.
Ved det
tidligere asiatiske sociale forum var det mest NGOere der mødtes og de
havde
engageret trommende fodfolk. Denne gang er balancen vippet. De mange trommende
optog er organiserede medlemmer fra fagforeninger og kirker og andre sociale
bevægelser - og DE har opdaget hinanden. Det var det vigtigste efter hans
mening.
Inde i teltene var en mangfoldighed af møder. Programmet, der kom med
en dags
forsinkelse, var af tykkelse og format og vægt som en søndagsavis.
Nogle steder
havde arrangørerne nærmest medbragt deres eget publikum, andre steder mødtes
fremmede og udvekslede erfaringer. "Sweatshop watch" interesserede sig for
arbejdsvilkårene for dem, der syr det mærketøj, vi køber hjemme, og dér
drøftedes og koordinered aktioner. Dalitbevægelsen (tidligere kaldtes
de "
kasteløse" eller "urørlige") holdt mange møder. De var også begge
sider af
vejen.
Simon Wiesental Center havde inviteret til en workshop om "Had på internettet".
Vi sad 10 mennesker og ventede, men ingen arrangører dukkede op. En foreslog så,
at viselv snakkede. Det var jo en fin ide, men den første, der tog ordet,
begyndte at fortælle om den doktorafhandling, hun arbejdede på hjemme
i
Frankrig. Jamen skulle vi ikke tale om, hvorfor vi er kommet til DENNE
workshop?, indvendte jeg, og så hun blev sur. To indiske studerende fortable
sig
i diskussion om, hvorvidt vi skulle have ordstyrer eller ej. En ældre professor
fik ordet og fortalte, hvor mange bøger han havde skrevet og hvor mange
steder
han havde undervist og forresten mente han, at det var jøderne og frimurerne,
der stod bag. En tysk freelance journalist sluttede sig til og spurgte hvæsende,
om zionisterne ikke turde dukke op? Man skal provokere, sagde hun, så får
man
sin historie. Så begyndte folk at gå.
Festival
Men det WSF, jeg oplevede, var først og fremmest en "festival" på en
tidligere
fabriksgrund NESCO i den nordlige ende af Bombay. Nogle store tomme haller
var
fyldt med bogboder og kunstudstillinger og lignende, en række scener var
rejst
og opkaldt efter verdensberømte digtere (jeg kendte ingen af dem) , et væld
af
madboder, 4 teltbyer til workshops, en vældig plads til de store møder
og en
hovedgade, hvor alle mødtes, og hvor demonstrationsoptog nogen gange trommede
i
takt og andre gange bare trommede. Arrangørerne havde ventet 80.000 deltagere,
det forlød, at vi blev op mod 130.000.
Men "Roskildefestival" var det ikke. Der var nemlig ingen fulde folk. Det
stærkeste, der blev udskænket, var te på den indiske måde med mælk
og meget
sukker, og ellers fyldte folk deres vandflasker fra hanerne med drikkevand.
Det
bøvede, bajerdrikkende og pissende festivaldyr var ikke inviteret. Rockmusikken
heller ikke, og det er nok så tankevækkende. Indledningsfesten begyndte
ganske
vist med et pakistansk, muslimsk rockorkester "Junoon". Det lignede og spillede
som et hvilken som helst MTV-band, men det var, lige nu og lige i Indien, en
kraftfuld manifestation. Ved afslutningsfesten medvirkede Brasiliens
kulturminister, sangeren Gilberto Gil alene med sin nylonstring-guitar - og
han
swingede adskillige meter mere. Måske Woodstocktraditionen er mere optaget
af at
" trykke den af" og sprænge grænser end af at sætte grænser og søge
form
Samme eftertanke meldte sig ved den workshop, jeg selv var med til at arrangere
med temaet "Art in resistance - resistance in art". Vi var tre "artists for
peace" fra Danmark som spillede ud med sang (to ballader om modtstandens
historie), et børneeventyr (om myrerne der vinder over elefanten) og historien
om Vysotskij, der kaldtes "sandhedens stemme" i Sovjets sidste tid. Derefter
tog
fremmede kunstnere imod vores invitation - en canadisk billedkunstner, en
philippinsk protestsanger, en østrigsk-engelsk visesanger, en amerikansk
spoken-word digter. Der var også to flippede universitetsstudenter der
sang. De
vidste knap nok, hvor de var, de trængte bare til publikum. Har I set min
smukke
navle. Det var også eneste gang, der var amerikansk popmusik i teltet.
Jamen, skal vi nu til at have søndagsskole eller sovjetidyl med sodavand
og
folkedans - spørger den moderne vestlige skepsis? Er revolutionen ikke også fræk
og sexet? Kan det ikke blive for kontrolleret og korrekt? Modspørgsmålet
er:
Hvad frygter kapitalen mest? De fulde eller de ædru? De selvoptagne eller
de
solidariske? Måske venstrefløjens oprører-forbillede ligner
den borgerlige
boheme (eller den utilpassede teenager) mere end godt er? Måske et andet oprør
er muligt?Trance
At færdes i Bombay til fods, med taxi, med motorrickshaw eller med toget
er at
færdes i et kakafonisk, klaustrofobisk kunstværk af agression og
hensynsfuldhed.
Alle maser. Er der det mindste hul i køen, smutter nogen ind, men lægger
du en
let hånd på indtrængeren, flytter han sig igen. Sidder der
tre ved siden af
hinanden i toget (og så er bænken fyldt), lægger en fjerde en let hånd på den
yderste - og så sidder der fire. Bag på alle varebiler står "Horn please" og
det
er helt overflødigt, for alle tuder hele tiden. Og alle kører direkte
frem mod
alle andre, men viger også og giver plads og smutter selv igennem. Som
havde
alle flagermuse-radar
Alle sikkerhedsmarginer er brugt allerede før man begynder. Alle intimzoner
er
inddraget. Så tæt - og samtidig nærmest let. Min liberalistiske
bror ville blive
bekræftet i, at vores forkælede samfund er overreguleret, og her
kan vi bare
selv se, hvor fantastiske evner mennesker har, når bare de får lov
til at
udfolde dem. For så vidt er det forbløffende, at det hele ikke bryder
sammen.
Men prisen for kunstværket blev klar for mig søndag eftermiddag,
da der ikke var
overfyldt i toget og en lille flok fyre hang ud ad døren og hujede hver
gang vi
kørte under en bro og det gav så dejlig genlyd. Hold kæft,
hvor var de seje. De
havde glade øjne - og det var, gik det op for mig, usædvanligt.
Jeg mindedes
tiggerbørnene, da de hørte trommen. Den agressive, men alligevel blide, næsten
tranceagtige trafik kan ses i sammenhæng med hinduismens altfavnende tolerance.
Vores vestlige kristne kultur er anderledes. Her må man bruge TV og internet,
gratisaviser og walkmen for at gøre folks øjne lige så matte.
Forum
Som oldtidens tingsted er et forum "hellig jord", du tager på en måde
skoene af,
du kommer fordi du har noget på hjerte, men også fordi du ved, at
der er noget
du ikke ved, men som du måske kan få at høre, hvis du hører
efter. Du kommer
ikke til et forum for at råbe op og sælge dine sandheder - der var
naturligvis
nogen der gjorde det, men det bekræftede egentlig bare reglen. IS'erne
gjorde
det naturligvis, og tibetanerne i deres klædelige, okseblodsfarvede uniformering
og dyre sko, altid i demonstration med levende lys eller med flerfarvede foldere
på glittet papir, voldsomt velorganiseret og -financieret. En italiensk
fotograf
smilede skævt: der er vel nogen, der ikke kan lide Kina - måske de
samme som i
sin tid financierede Osama bin Laden, den gang de ikke kunne lide Rusland?
Ligesom vi ved, der altid er civilklædte betjente i en demonstration af
betydning, er det helt trygt at have CIA med også her.
WSF lå som en ø i Bombay. Det gav naturligvis mainstreamaviserne
stof til
begavede bemærkninger om at "tiggerne på gaden nok ikke vidste, hvad
det var, de
mange udlændinge strømmede til." Hvis du siger at "en anden verden er mulig",
så
skal du være ren som en nonne, fattig som er arbejderhelt og succesrig
som en
hollywoodstjerne, ellers skal du ikke skal tro du er noget. Det var næsten
som
at være hjemme og læse Politiken. En klassisk variation over janteloven.
Nej,
WSF var et forum for bevægelser og forskellen mellem "herinde" og "derude" var
tydelig. Faktisk var den forskel drivkraften.
To strategier mødte jeg derude. En dansk NGOer havde uddannet sig i sproget
og
kulturen, arbejdede i udviklingsbureakratiet, manuducerede hjemlige politikere,
der ved alt for lidt, gjorde lobbyarbejde, flyttede ind i landets veluddannede
miljøer, havde hjertet på rette sted. En ung amerikaner havde efter en religiøs
krise fundet sin plads i en kirkelig lægmandsrolle som "tjener" i slummen
og på
sygehuse, hold andagter i kirker, tog i mod besøgende gæster - og
havde
naturligvis også lært sig sproget og kulturen flydende. Begge gik
ud fra, at en
anden verden ikke er mulig, men de gjorde hvad de kunne for at få det bedste
af
den verden der er.
Men World Social Forum siger altså noget andet. Hvis succesen fortsætter,
vil
WSF sikkert blive omklamret og alle verdens Poul Nyrupper. Stopper succesen
vil
det sikkert forbene i "alternativer". Men endnu er ingen af delene sket. Det
World Social Forum, jeg mødte, var i sin mangfoldighed og energi som jeg
forestiller mig folkebevægelserne var hos os for 150 år siden, men her altså på
verdensplan. Og vi vesterlændinge er nogenlunde lige så mistroiske
og
misinformerede som borgerskabet var den gang. Men som den gang er der også nu
plads til overløbere.
---------------------------------------------------------------
1g. Demokratisera och öppna upp Social Forum!Debatt, Tord Björk
Den splittring som uppstått inom den globala rättviserörelsen
genom
utestängningen av zapatisterna från de sociala forumen måste upphöra. På sitt
å rsmöte i början av april beslutade Miljöförbundet Jordens Vänner
att ansluta
sig till en motion med uppmaningen att motverka den splittrande polariseringen
och hävda att zapatisterna kan bjudas in till sociala forum.
Det var zapatisterna i Chiapas som enade kampen mot nyliberalismen globalt
tillsammans med andra folkrörelser. Den gandhiska bonderörelsen i Karnataka
i
Indien stormade storföretagens kontor och ordnade massdemonstrationer med
en
halv miljon deltagare mot Världshandelsorganisationen WTO. Tillsammans med
andra
bondeorganisationer och massrörelser främst i Syd radikaliserades kampen.
Tusentals samlades på de internationella möten mot nyliberalismen
som
zapatisterna tog initiativ till i mitten av 1990-talet.
Ur de antinyliberala mötena växte People´s Global Action där folkrörelser
med
småbrukare, fiskare, urbefolkningar och till viss del fackföreningar,
miljögrupper och antirasister enades. Den icke-våldsliga direkta aktionen
sattes
i centrum för kampen samtidigt med ett tydligt nej till multilaterala
investeringsavtalet MAI och Världshandelsorganisationen WTO.
Men när World Social Forum startades i Brasilien 2001 ersattes zapatisterna
och
de massrörelser som varit främst i ledet i kampen mot nyliberalismen
av
intellektuella, politiker, NGO:s dominerade av professionella experter utan
demokratisk ansvarsförhållande till lokal folklig kamp. När World
Social Forum i
å r hölls i Mumbai i Indien kom en splittring i öppen dager.
De reformistiska
organisationernas strävan efter att påverka eller erövra regeringsmakt
och
bidragsstyrda NGO:s lobbyverksamhet inom systemets ramar har trängt ut de
radikala folkrörelserna i marginalen.
Många inom World Social Forum presenterar forumet som öppet. Det är
ett falskt
påstående så länge inte alla som verkar i forumets anda
blir inbjudna. Den regel
som finns om att politiska partier och beväpnade grupper inte får delta på World
Social Forum måste användas på ett öppet och likvärdigt sätt.
Politikern Lula
bjöds in som huvudtalare på World Social Forum samtidigt som zapatisterna
inte
gavs plats.
Ett politiskt parti strävar efter regeringsmakten eller har den och är på så
sätt knuten till statens våldsmonopol. Det är alltså inte våldet det hänger på.
En ständig militarisering eller strävan efter regeringsmakt är förödande för
folklig mobilisering förutom de mänskliga tragedier som våld för
med sig. Men
många organisationer som ANC och zapatisterna har visat att även om
man valt att
vara beväpnad har man gjort det som en sista utväg och undvikit våld så fort
de
varit möjligt.
Det är en illusion att tro att den antinyliberala kampen kan föras
till seger
utan tilltro till ickevåldskamp i stor skala och allians med zapatisterna
och
liknande rörelser i Syd. Lika mycket är det en illusion att tro att
det kan ske
genom NGO-lobbyisternas eller stenkastarnas elitistiska verksamhet.
I Sverige har det hittills inte öppet skett den utestängning som skett
i World
Social Forum. Men samma tendenser finns i praktiken. Ser man på programmen för
sociala forum i Lund, Göteborg, Umeå och Uppsala är de ett smörgåsbord där några
programpunkter är mer övergripande. När World Social Forum och även märkligt
nog
kampen mot nyliberalismen ska diskuteras strategiskt är det akademiska titlar
och NGO organisationer som ofta står nära partier eller begränsat
sig till
folkbildande ambitioner som helt dominerar. Ibland också partiorganisationer.
Positivt är att på flera sociala forum försöker en del folkrörelser
inom facket,
globala rättvise- och miljörörelsen att knyta den lokala kampen
mot
privatiseringen till den globala. Positivt är också att Stockholm
Social Forum
har betydligt mer folkrörelsedeltagande i de övergripande diskussionerna
om
globala rättviserörelsens strategi än på övriga håll
i landet.
Det behövs en demokratisering av sociala forum som bryter med dominansen
av
främst NGOs, fackföreningar och vänsterpartier. Folkrörelser utanför
arbetarrörelsen kan inte marginaliseras eller utestängas längre. Bara när
olika
gamla, nya och kommande folkrörelser kan samverka på jämlika
villkor kan vi
vinna avgörande segrar. Då kan något bestående frigöras
i solidaritet mellan
alla som vill värna om det gemensamma ansvaret för våra allmänningar
mot
bolagens vinstintressen och krig.
Tord Björk
Aktiv i Miljöförbundet Jordens Vänner
Inlägget publicerat i Arbetaren 19/04
-------------------------------------------------------------
2. Demonstrationsrapporter
2a Irakkriget:
Island fortsätter stora protester
20 mars hölls internationell aktionsdag mot Irakkriget. Hos United for Peace
finns protester rapporterade från 717 orter i hela världen varav 319
i USA.
Uppslutningen blev både i termer av antalet deltagare och länder och
platser
högre än förväntat. Totalt demonstrerade mer än 2 miljoner i 50 länder. Störst
var uppslutningen I Rom där 1 miljon deltog och I Spanien där hundratusentals
demonstrerade på 40 orter.
Internationella aktionsdagar mot Irakkriget fick stort genomslag 15 mars förra
å ret. Då demonstrerade mellan 12 och 20 miljoner på över 800 orter. När
kriget
började arrangerades som mest protester på 2.000 orter men med färre
deltagare
totalt. På ett-årsdagen av krigets början har nu antalet orter minskat men är
fortfarande högt. Antalet deltagare har dock minskat betydligt.
I Norden är Island det påtagliga undantaget. Här demonstrerade
lika stor andel
av befolkningen som inför och under Irakkriget, en andel som då låg
på
genomsnittet i Norden. Tusen protesterade nu i huvudstaden Reykjavik och i
Akureiry på nordkusten vilket placerar Island högt över deltagandet i övriga
Norden. Rapporter talar också om att media på Island nu är mer
positiva till
protesterna än tidigare.
I övriga Norden har protesterna mattats betydligt. Mest omfattande har de
varit
i Sverige där demonrationer ordnades på minst 17 platser med mellan
1.000 och
2.000 deltagare som mest i Göteborg, Köpenhamn och Helsingfors där det förra
å ret samlades tiotusentals. I Stockholm uppger arrangörerna att närmare
5.000
demonstrerade vilket är den klart högsta siffran i Norden men mindre än
en
tiondel mot förra året. Svårast är läget i Danmark. När många andra länder
beslutar dra sig ur sitt militära engagemang i Irak eller överväger att göra
det
så vill danska regeringen öka engagemanget. Ingen befolkning i hela världen är
så starkt för den militära insatsen som i Danmark. I Norge har
regeringen
beslutat att inte förlänga sitt engagemang som bestått av soldater
som inte
ingått i ockupationsstyrkan som de danska men haft begränsade uppgifter.
Totalt ordnades i Norden demonstrationer på 38 platser 20 mars i år.
Det kan
jämföras med de 127 orter där protester mot Irakkriget genomfördes förra året.
--------------------------------------------------------------
2b.38 demonstrationer mot Irakkriget i Norden 20 mars:
Deltagarantal inom parentes, källor se nedan.
Danmark
Aalborg, Esbjerg, Köpenhamn (2.000), Odense, Århus, .
Finland
Helsingfors (1.500-2.000), Jyväskylä, Kuopio, Tammerfors (250), Uleåborg,
Vaasa
(40).
Island
Akureyi, Reykjavik
Norge
Bergen, Bodø, Fredrikstad, Kristiansand, Oslo, Stavanger, Tromsø,
Trondheim
Sverige
Göteborg (1.600), Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlshamn,
Karlskrona, Luleå, Lund, Lysekil, Malmö, Norrköping, Stockholm
(5.000),
Sundsvall, Umeå (300), Uppsala (400), Växjö, Örebro, Östersund.
Källa: http://www.unitedforpeace.org,
Danmark http://www.nejtilkrig.dk/
Finland http://www.pysayttakaasota.net/
Norge http://www.ingenkrig.no/hentsoldatenehjem/index.htm
Sverige http://www.motkrig.org/
Vacker stor fotosamling från hela världen från 20 mars:
http://de.indymedia.org/2004/03/77541.shtml
Köpenhamn:
http://www.stopterrorkrigen.dk/emner/fred_dk/040320_billedrep_demo_kbh.htm
Från USA och Spanien:
http://www.internationalanswer.org/news/update/032004m20report2.html
---------------------------------------------------------------
2c.
1 maj:
Helsingfors och Stockholm med i europeisk kulturkrock mot flexibel arbetsmarknadI
Göteborg samlade statsminister Göran Persson 2.500 deltagare i
demonstrationståget på 1 maj, konkurrenten Vänsterpartiet samlade lika många.
Totalt uppger ETC att i Sverige 250.000 deltog i socialdemokratiska tåg,
att
Vänsterpartiets samlade den största demonstrationen av alla med 10.000
i
Stockholm och att syndikalisterna samlade sammanlagt 5.000 i hela landet. På
många håll var det traditionella 1 maj firandet rätt avslaget.
I Aftonbladet
spekulerade en intervjuad socialdemokrat om socialdemokraterna måste lägga
ner
firandet om några år.
Annorlunda var det i Dublin under EU-toppmötet, Milano, Barcelona, Helsingfors
och Stockholm. Här genomfördes samordnade kulturkrockar mot allt osäkrare
villkor på arbetsmarknaden. Gator och torg återtogs för att protestera på 1
maj.
Budskapet var:
» Kognitiva och prekära, flexibla arbetare i Europa, låt oss förena
oss!!
Det finns en värld av rättigheter att kämpa för: garanterad inkomst, betald för
att föda barn, betald semester, bostäder, fri tillgång till vetande
och kultur -
till kärlek och hacking!!"
Inte minst de virtuella möjligheterna att delta i aktionen var väl
utbyggda. På
hemsidor för alla städers aktioner finns ingående politiska analyser
och
aktionsberättelser. Roligast är det virtuella demonstrationståg
som man kan
delta i via Internet, se länklistan nedan. Den som var ute i tid kunde designa
sin egen demonstrant och dessutom få honom med gående i Euromaydaytåget..
Reclaim politics
I Sverige blev denna Reclaim the Streets aktion ett led i försök till
å terpolitisering av de autonoma strömningarna inom den systemkritiska rörelsen.
Till en början förlöpte allt väl men sent på kvällen blev det bråk
och en del
skyltfönster krossades, dock färre än förra året i
Stockholm. Uppgifter i hos
svt och pressen finns om att högerextremister varit inblandade i bråk
med
festdeltagarna. Efter Göteborg ledde den starka kritiken mot alla grupper
som
ansågs stå bakom skadegörelse till splittring mellan olika rörelser
och inom
autonoma grupper. Resultatet blev allt mindre politiskt budskap bakom aktioner
som Reclaim the Streets och ibland t.o.m. framhävande av snattande som politisk
medel vilket är en återvändsgränd. Förra årets Reclaimfest på 1
maj urartade och
ledde till omfattande skadegörelse och få eller ingen förstod
det politiska
budskapet. Nu har unga radikala aktivister åter börjat ta initiativet
genom
husockupationer i Danmark och Sverige, organisering av papperslösa arbetare
och
reclaimaktionen klassresan till det rika Örgryte i Göteborg där
det politiska
budskapet mot segregering stod i förgrunden samtidigt som miljöaktivister
tillsammans med lokalbefolkning ockuperar för att stoppa skogskövling
i
Norrbotten. Dessutom har radikala kretsar i Göteborg fört en informell
dialog
med polisen som börjat få ett visst begränsat inflytande också över
den
nationella synen på polisingripanden. Genom politisering av nya frågor
och
fantasifulla aktionsformer som fokuserar och kan skapa politiska fakta kan
bättre förutsättningar skapas för en bredare mobilisering.
Officiella EuroMayDay 004 hemsida: euromayday.org: http://www.euromayday.org/
EuroMayDay 004 på Global Project - direkt från radio & TV
http://www.globalproject.info/index-it.html
Prekäriatets 1.maj i Stockholm http://prekariat.motkraft.net/
Euromayday i Helsinki http://www.mayday04.tk/
EuroMayDay mot EU-topmötet i Dublin hos Indymedia Ireland
http://www.indymedia.ie/newswire.php?story_id=64610
Chainworkers i Milano http://www.chainworkers.org/chainw/homepage.htm
Yo Mango! i Barcelona http://perso.wanadoo.es/tornasol2/index.htm
Deltag själv i den virtuella EuroMayDay-demonstrationen
http://www.euromayday.org/netparade/index.html
Toni Negri's artikel De fattige er fjenden på danska om prekäriatet
och den nye
fattigdomen på Kontradoxa
http://www.modkraft.dk/magasiner.php?op=vis&artid=172&mid=2&hilight=toni%20negriEn fotorapport
från 1 maj i hela Sverige hittar man hos ETC:
http://www.etc.se/radikala/templates/template_117.asp?number=44277&category=41
-------------------------------------------------------------
Nyhetsbrev från Folkrörelsestudiegruppen:
http://www.folkrorelser.nu
info@folkrorelser.nu
Vill du avsluta eller påbörja en prenumeration?
Skicka ett blankt meddelande till
gbg2001-nyhetsbrev-unsubsribe@yahoogroups.com respektive
gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@hotmail.com