nyhetsbrev4-03.htm

Nyhetsbev från folkrörelsestudiegruppen - nr 4 2003
: Innehåll:; 1. Kriget mot Irak; 1a. Plundringen av Irak har börjat (Saxat från Indymedia); 1b. Demonstrationsrapporter (Källor motkraft ...mer måste läggas till); 1c. Bojkotta krig - bojkotta varor, ATTAC-Lund; 1d. Lästips: André Gunder Frankt om Irakkrigen, (Tips från Demokratinätets lista); 2. EMU och rörelseläget inför den svenska EMU-omröstningen; 2a. Odemokratisk fördelning av kampanjmedel inför den svenska EMU-omröstningen (Tord Björk); 2b. Landet runt: Landsorten enar och Stockholm splittrar EMU-kampen (Tord Björk); 2c. Störtflod i slutspurten? Strategier för information inför EU-omröstningen; Tord Björk; 2d. Attac säger inte nej till EMU i omröstningen; 2e. Miljöförbundet Jordens Vänner startar anti-nyliberal EMU-kampanj (MJV); Bilaga: Uttalande från MJV:s årsmöte; 2f. Inbjudan till samarbete om riksträff och insamling (MJV); 3. Demokrati; 3a. Ungarsk politi har stormet EU-modstandernes kontor i Budapest (Folkebevægelsen mod EU); 3b. Göteborgsfånge hungerstrejkade på 11:e veckan (Källor GT 030404, Vänster.nu, Indymedia); 3c. Göteborgsrättegångarna : Döms i Tyskland - lindrigare straff (Erik Wijk); 3d. Stödet för amnesti åt EU-fångarna växer. (Tord Björk); 3e. Solidaritetskonsert med de Göteborgsdömda (Källa?); 4. WTO; 4a. Uttalelse: Skolen ut av GATS! (Källa. Attac-Norge); 5. Mötesinbjudningar; 5a. Andra nordiska nätverksmötet, 25-27 april Stockholm, Globalisering underifrån; 5b. Globaliseringskonferanse. 3 maj, Oslo, Nej till EU Norge,; 5c. Konferanse: EU på vei mot en stormakt. Nordisk folkestyre i fare?; (Nordisk Folkeriksdag); 6. Kalendarium; _____________________________________________________________________________________________; 1.a Plundringen av Irak har börjat; USA tar täten Massplundringen av Irak har börjat. Innan kriget ens är slut har; USAID inbjudit amerikanska multinationella jättar att lägga bud på Iraks; resurser. Förvaltningskonraktet för hamnen i Umm Kasr, värt 4.8 milj dollar har; redan gått till det amerikanska företaget Stevedoring Services. Snart kommer; även vägar, broar, mobil- och telenät, vatten, tåg, flyplatser och givetvis; oljan att bjudas ut till försäljning av USA. Kontrakten uppges vara värda; sammanlagt ca 100 miljarder dollar, och är utan tidsgräns. Officiellt kallas; denna fas "återuppbyggnad" men handlar i själva verket om att systematiskt; plundra Irak på resurser och om att skapa frihandel.; Den för USA behjälplige exil-Irakierna Chalami har sagt att han vill privatisera; oljeindustrin genom att sälja ut den till företag som Exxon och Shell. Chalabi; har även bistått USA med råd om hur privatiseringsprocessen inte ska verka styrd; från USA. Som tack kommer han att få en ministerpost i interimsstyret, och han; är troligtvis den man som kommer att ta över under den närmsta tiden. Problemet; är att utförsäljningen av Iraks resurser inte kommer att stå under demokratisk; kontroll. Det mesta har redan skett, och kommer att ske under interimsregeringen; med Chalami troligen i spetsen. Tyvärr saknar Chalami folkligt stöd i Irak, en; CIA-rapport visar att "irakier bara vill spy" när de hör Chalamis namn nämnas.; Samtidigt är 100-tals kristna missionärer påväg till Irak för att sprida sin; fundamentalistiska tro på kristendomen.; Saxat från Indymedia; - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -; b Demonstrationsrapporter; Nordiska antikrigsdemonstrationer 15.3 - 12.4; Demonstrationer mot USA:s krigspolitik har fortsatt i hela Norden efter att de; genomförts på 127 orter 15 februari. Internationellt förekom protester på 600; orter 15 mars enligt United for Peace men knappt hundra av protesterna i Norden; fanns inte med i denna sammanställning, rapporter fanns också från Grekland och; andra länder på ytterligare 100 orter som inte tagits med så minst 800; demonstratioenr genomfördes globalt 15 februari. Demonstrationerna i Norden har; varit särskilt omfattande i Danmark som deltar med dansk militär i kriget mot; Irak.; 2.000 orter 15 mars; En stor gemensam demonstrationsdag var 15 mars. Globalt genomfördes; manifestationer på betydligt fler orter än 15 februari men det totala antalet; deltagare minskade. Stop terrorkrigen i Danmark uppger att det förekom protester; på mer än 3.000 orter medan massmedia uppgett över 2.000 orter i 98 länder. I; Norden minskade uppslutningen jämfört med 15.2 men förekom i en del nya städer.; I Danmark ordnades protester i Köpenhamn som samlade 20.000, i Odense drygt; 3.000 och i Århus 2.500 till 3.000. I Sverige samlade Stockholm 5.000 deltgare,; i Uppsala deltog 1.500, i Östersund 400, i Lund 300 och i Helsingborg 150. I; Norge förekom manifestationer i Oslo, Stavanger, Trondheim och Bodö.; Hela Norden demonstrerade vid krigsutbrottet; Vid krigsutbrottet 20-22.3 blev protesterna mest omfattande i Danmark. Stop; terrorkrigen uppger att 100.000 danskar var ute på gatorna för att demonstrera.; 20.3 ordnades protester i 31 danska städer vilket var på 3 gånger så många orter; som vid andra tillfällen. I Köpenhamn protesterade 15.000 i en; fackeldemornatstration på kvällen 20.3. Polisen uppger att det enbart var 3.500; vilket arrangörerna tillbakavisat genom hänvisning till att det var så många; facklor som såldes och bara var fjärde hade facklor på demonstrationen. I; Danmark är försöken från polis och massmedia att nedtona antalet demonstranter; eller helt hålla tyst om protester särskilt påtaglig. På fredagen deltog 10.000,; särskilt elever, i protester i Köpenhamn och lördagen 22.3 arrangerades; demonstrationer i bl.a. Köpenhamn, Esbjerg, Frederikshavn, Kalundborg, Kolding,; Odense, Silkeborg, Svendborg, Viborg, Aalborg och Århus.; I Sverige hölls demonstrationer torsdagen 20.3 i bl.a. Arvika med 200 deltagare,; Eskilstuna 300, Falun 300, Gävle 400, Göteborg 5.000 i elevdemonstration på; dagen, 8.000 i kvällsdemonstration, Hällefors, Kalmar ca 80, Karlstad 250,; Linköping, Luleå, Motala 150, Norrtälje ca 100, Piteå ca 100, Skellefteå,; Stockholm 6.000 i elevdemonstration på dagen, 10.000 i kvällsdemonstration,; Sundsvall ca 100, Uppsala 300, Umeå ca 1000, Varberg 20, Visby ca 100, Västerås; ca 400 och Örebro ca 200. Lördagen 22.3 hölls demonstrationer i bl.a. Arboga,; Borlänge 200, Borås 300, Eskilstuna 200, Göteborg 25-40.000, Halmstad 600,; Helsingborg 1.000, Jokkmokk 50, Jänköping 1.200, Kalmar 300, Karlskrona 300,; Karlstad 700, Kristianstad 400, Kristinehamn 300, Linköping 2000, Luleå 1.000,; Lund 3.000, Malmö 6.000, Motala 150, Norrköping 500, Nyköping, Piteå 400,; Stockholm 60.000, Sölvesborg 35, Umeå ca 5.000, Uppsala 2.300, Varberg 600.; Växjö 150, Örebro 1.700 och Östersund 800.; Finland ökade deltagandet jämfört med tidigare demonstrationer. Helsingfors som; haft 15.000 deltagare 15 februari fick nu 40.000, i Åbo mer än tredubblades; deltagandet till 17.000 och i Tammerfors ökade antalet till 5.000 på lördagen; 22.3. I Norge riktades uppmärksamheten mot konfrontationer mellan polis och; demonstranter i Oslo när 10.000 demonstrerade 22.3. På Indymedia kan man följa; både protesterna mot polisvåldet och kritiken mot stenkastning mot vaktmästare; på stortinget som förekommit efter krigsutbrottet. På Island demonstrerade 1.000; i Reykjavik och 300 i Akureiry samma dag som kriget bröt ut.; Internationell aktionsdag 12.4; Efter att Bagdad fallit och kriget såg ut att vara över arrangerades nya; demonstrationer. Uppslutningen var betydligt mindre än tidigare men sågs ändå; som en framghång på en del håll. Deltagarantalet var jämförbart eller mer än; normalt för protestdemonstrationer mot krig de senaste åren och det var inte; längre mest ungdomar som protesterade. I Danmark fortsatte protesterna och; genomfördes på 10 orter. Störst uppslutning i Norden hade Köpenhamn, Göteborg; och Oslo där det samlades runt 3.000 i demonstrationerna. I Stockholm var; skillnaderna större gentemot tidigare och drygt 2.000 deltog, enligt pressen; 1.500, I Malmö uppger pressen att några hundra deltog. På andra orter är; skillnaderna inte så stora gentemot tidigare. I Kristianstad samlades 100; jämfört med 400 som mest och i Östersund 110 jämfört med 800 tidigare.; Sammanlagt genomfördes demonstrationer på 15 platser i Sverige.; Många andra former för protester har också vuxit fram i hela Norden. 12.4; ockuperade fredaktivister McDonalds i Stavanger för att främja bojkott av; amerikanska varor. Flera aktionsdagar mot vapenexportörer och rederier som; fraktar material åt de krigförande staterna har genomförts. I Danmark har två; aktivister hällt rödfärg på statsministern och sitter fortfarande häktade för; detta. Strejker har genomförts av både arbetare och framförallt elever.; Källor: Fredsinitiativet Ingen krig mot Irak, Ingen krig mod irak, Stop; terrorkrigen, Nätverket mot krig, Fridur, Indymedia, Motkraft, Proletären,; Internationalen.; - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -; 1c. Bojkotta krig - bojkotta varor!, ATTAC-Lund; Källa Attac-Sveriges mailinglista 030413; "Igår i Lund så delade vi ut flygblad i anslutning till en DIE-IN protest mot; svensk vapenhandel med US och utropade till Bojkott mot krig. De företag som vi; hade på listan var inte exakt samma som står på boycottwar.nets hemsida.; Orsaken var att vi ville att det skulle passa Sverige och många av dem passade; inte Sverige så jätte bra. General Electric t ex har ingen stark närvaro här; medan Burger King som är direkt kopplad till militären genom sin närvaro på; många utomlandsbaser och deras Army and Air Force Exchange Services (AAFES),; Philips (holländskt bolag som säljer vapendelar till US F-16 stridsflygplaner),; Pringles (ägs av Procter & Gamble stark kopplad till US försvarsdept.) och OK-Q8; (ägs av Kuwait Petroleum också stark kopplad till US försvarsdept.) tyckte vi; borde vara med istället dels för att de har ett tydligare närvaro i Sverige.; Philip Morris däremot är högst upp på den internationell lista och är högt upp; på våra lista också. De äger bl a Marabou, Estrella, Kraft, Marlboro, Gevalia; och Maxwell House.; Så här lydde det på vårt flygblad:; _________________; BOJKOTTA KRIG!; USA som världens största vapenproducent och största oljekonsument har tydligen; ett större behov av att kriga för att tillfredställa sina affärsintressen än att; respektera global demokrati och mänskliga rättigheter.; Vi har ett behov av att säga ifrån! Bojkotta dessa bolag och produkter:; Cigaretter: RJ Reynolds** (Camel, mfl.) Phillip Morris** (Marlboro, L&M, mfl.); Bilar: Saab* (ägs av General Motors) Volvo** (ägs av Ford); Drycker: Coca Cola** (MER, Fanta, BonAqua) Pepsi** (7-UP, mfl.); Livsmedel: Estrella** chips, popkorn, mfl Marabou** choklad Pringles* Kraft**; produkter; Turism: USA Storbritannien; Restauranger: McDonald‚s** Burger King*; Kaffe: Gevalia** Maxwell House**; Elektronik: Ericsson* Motorola* Philips*; Bensin: OK-Q8*; * kopplade till krigsindustrin; ** kopplade till Bush administrationen; Vi ber även affärerna att sluta sälja dessa produkter"; Bojkott kontakt i Sverige: rebecca@boycottwar.net; MER INFO PÅ HEMSIDA:; http://www.amerikaos.com/boycottwar.html; - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - - - -- - - - - - -- - - - - - -; 1d. Lästips: André Gunder Frankt om Irakkrigen; Till er som har tid att läsa och bär på en uttalad önskan att förstå den; komplexa bakgrunden till de båda Irak-krigen så vill jag rekommendera; nedanstående länk som är en analys av Professor Emeritus Andre Gunder Frank. Han; kallar det "Third World War" som utgörs av "väst-väst-konflikter" som i allt; större utsträckning utspelas på arenor i "tredje världen" i Syd och således även; drabbar det fattiga syd´s befolkning. Mycket förenklat och kortfattat. Inom det; rika nord håller USA på att förlora i den politisk/ekonomiska konkurrensen mot; Asien under Japans ledning och Europa under tysk ledning. Det är; "Väst-Väst-konflikten. USA tar då till vapen och ockuperar strategiska resurser; och förstärker sina militära baser världen runt. MVH Bosse Modén; A.G. Frank är idag 75 år och en ikon inom bland tredje världens; utvecklingsteoretiker. Han är den som etablerade den sk "metropol-satellit"; teorin om periferins beroende av centrum tillika att periferin ständigt; exploateras av centrum.; http://csf.colorado.edu/agfrank/nato_kosovo/msg00080.html>http://csf.colorado.; edu/agfrank/nato_kosovo/msg00080.html Nordisk Folkeriksdag/folkemøte 30/7 - 2/8; - 2003; Tips från Demokratinätets lista; ________________________________________________________________________________; 2. EMU; 2a. Odemokratisk fördelning av kampanjmedel inför den svenska EMU-omröstningen,; Tord Björk; Fyra linjer har växt fram på nej-sidan inför EMU-omröstningen. Två betonar; professionella rikskanslier i Stockholm som ordnar en traditionell mediakampanj; i slutspurten. Skillnaden ligger i att den ena begränsar sig till en lagom; EMU-kritik som främst förs fram av kända individer medan den andra betonar; EMU-kritiken men kan också föra fram en lagom EU-kritik som främst förs fram av; riksorganisationers kanslier. Två betonar folkrörelsesamarbete och lokalt; engagemang. Skillnaden här ligger i att den tredje linjen betonar kritiken av; formen av EMU som led i uppbygget av EU federal stat medan den fjärde linjen; betonar kritiken mot EMU:s innehåll som betcknas som skdaligt för offentlig; sektor, miljö och ses som led i en odemokratisk nyliberal EU-politik.; En allvarlig konflikt mellan de två första linjerna och hittills främst den; tredje linjen har uppstått kring fördelningen av de närmare 60 miljoner som; ställts till förfogande för nej-sidan.; Fördelning som missgynnar demokrati, förorter och landsorten; På nej-sidan har två slutna nätverk bildats för att fördela de 48 miljoner; kronor som riksdagen beslutat om ska gå till nej-sidans kampanjorganisationer.; Tillsammans bildade de två nätverken en förening som beslutade att tilldela sig; själva vardera 21 miljoner och att resterande 6 miljoner skulle gå till; folkrörelsesamarbeten runtom i landet och alla andra organisationer som inte; tillhörde de två slutna nätverken. Fördelningen har gjorts sådan att merparten; hamnar hos kanslier baserade i Stockholms centrum på bekostnad av basarbete i; storstädernas förorter och verksamhet på landsorten utanför huvudstaden. Till; partipolitiskt obundna kampanj-organisationer har pengarna fördelats i direkt; omvänd proportion till hur demokratisk en organisation är och hur mycket lokalt; arbete och ansvar för uppbygget av lokala EMU-nätverk man tar. Desto fler; medlemmar som är aktiva i EMU-frågan och desto mer lokalgrupper och; interndemokrati som finns, desto mindre pengar får man om några alls. Omvänt; desto mer man efterliknar EMU:s centralbank i Frankfurt och är sluten för; demokratiskt inflytande och har så få medlemmar som möjligt med hela; verksamheten koncentrerad till ett rikskanlsi i Stockholm, desto mer pengar får; man. Nej-partiernas rikskanslier har därutöver tillskansat sig många miljoner; som de enligt riksdagsbeslut inte skulle få från nej-sidans kampanjmedel.; Eventuellt kan en del av dessa medel spridas till deras lokalavdelningar i; landet när deras rikskanslier i Stockholms city har fått så mycket de anser sig; behöva av dessa resurser.; 18.6 miljoner av 42 miljoner till riksdagspartier; Nej-sidans två riksnätverk har tillsammans fördelat 42 miljoner hittills. Av; dessa medel som inte skulle gå till riksdagspartier har riksdagspartierna; försett sig med 18,6 miljoner. Socialdemokrater mot EMU har fått 7 miljoner,; Vänsterpartiet och Ung vänster 3,9 miljoner, Miljöpartiet och Grön ungdom 3,7; miljoner, Centerpartiet och Centernej har skaffat sig 2,8 miljoner och; Kristdemokratiska EMU-motståndare 2,5 miljoner. Alla dessa förutom kritiska; kristdemokrater har också tillsammans fått 10 miljoner av det partistöd för; folkomröstningen som var avsatt för att partierna inte skulle ta medel från nej-; och ja-sidans samlade kampanjer. EMU-kritiska partiorganisationer har alltså; hittills tillskansats sig 28,6 miljoner av medlen. Det gör att lejonparten av de; 58 miljoner som riksdagen ställt till förfogande åt nej-sidan har hamnat hos; riksdagspartierna. Deras lokalavdelningar söker nu också medel från de; återstående 6 miljoner som finns kvar att dela ut.; 16,9 miljoner till slutna sällskap och organisationer utan lokal bas; Nästan lika mycket har man beslutat att ge till organisationer som tillsammans; har några hundra medlemmar. Två slutna klubbar får tillsammans 9 miljoner; kronor, Medborgare mot emu får 6 miljoner och Europa ja - Euro nej får 3; miljoner. Bägge dessa organisationer bryter mot svensk demokratisk; föreningstradition. De tillåter ingen med samma åsikt att påverka organisationen; demokratiskt utan består av en självvald samhällselit som menar sig veta bäst; hur man ska föra nej-sidans kampanj om man har pengar till det. Bägge dessa; slutna sällskap har några tiotal medlemmar. Två organisationer utan lokalt; basarbete tilldelades 7,9 miljoner. Fackliga EU-kritiker fick 5,4 miljoner och; Folkkampanjen Sverige ut ur EU fick 2,5 miljoner. Fackliga EU-kritiker har; enligt uppgifter i pressen runt tvåhundra medlemmar medan Folkkampanjen mot EMU; är en organisationm känd för att inte existera lokalt och inte bedriva mycket; annat arbete än att producera extremt dyra broschyrer för bidragsmedel. Deras; hemsida är i början av april ur funktion så det är svårt att skaffa sig närmare; information om organisationen. Kritiker hävdar att det finns högst fem aktiva; medlemmar.; 2,2 miljoner till folkrörelser; Kvar blir småsmulor till partipolitiskt obundna folkrörelser med lokalt; basarbete. Den socialpolitiska folkrörelsen Verdandi ges 1 miljon, Sveriges; småbrukare 550.000 och Unga mot EU 600.000. Av dessa folkrörelser finns; småbrukarna och Unga mot EU med aktivt i flera lokala Nej till EMU nätverk; runtom i landet medan Verdandi inte finns med någonstans utanför Stockholm; enligt den information som hittills finns tillgänglig på nej-sidans hemsidor.; Kanske 0 kronor till Folkrörelsen nej till EU ?; Den organisation som mer än någon annan drivit det partipolitiskt obundna; EMU-motståndet i Sverige är Folkrörelsen nej till EU med 3.000 medlemmar och; lokalgrupper över hela landet. De har varit den drivande kraften bakom samlingen; av Nej till EMU-nätverk runtom i landet och gör fortlöpande kvalificerad; nyhetsbevakning och material om EMU-frågan. På ett riksmöte i mars träffades; aktiva från landets alla hörn. Det framkom att det var på väg att bildas lokala; eller regionala nej till EMU nätverk i alla län utom tre och att Folkrörelsen; var en samlande och pådrivande kraft i nästan alla. Ingen annan organisation har; varit ens i närheten av en sådan demokratisk insats för den samlade nej-sidan.; Tacken för denna unika och stora demokratiska roll för uppbygget av lokala nej; till emu-nätverk är att riksorganisation Nätverket nej till EMU hotar med att; inte ge något stöd till Folkrörelsen nej till EU alls. Om detta hot om att; totalt ställa Folkrörelsen nej till EU utan medel inte verkställs har man redan; beslutat att straffa Folkrörelsen ändå genom att strypa medlen så mycket som; möjligt. Istället för de 5,4 miljoner som folkrörelsen sökt så att man kan; fortsätta sitt breda uppbygge av lokala nej till EMU nätverk och den egna; organisationens omfattande informationsverksamhet i EMU-frågan så kan Nätverket; Nej till EMU tänka sig ge 1,5 miljoner. Detta under förutsättning att; Folkrörelsen nej till EU ställer upp på det ultimatum som ställts för att de ska; få pengar. Detta utpressningskrav är att Folkrörelsens nej till EU överlåter sin; hemsida www.nejtillemu.se till nätverket nej till EMU. Annars får inte; Folkrörelsen nej till EU några pengar alls. Folkrörelsen nej till EU har vänt; sig till notarius publicus för att fråga om fördelning av statliga medel får ske; under sådana villkor.; Utöver medlen till partiorganisationer, klubbar och folkrörelser har Nätverket; nej till emu också avsatt 1,7 miljoner till övrig verksamhet.; Ja-sidans extrema pengaövertag; Efter EU-omröstningen 1994 genomfördes en undersökning vid Uppsala universietet; av pengafördelningen mellan ja-sidan och nej-sidan. Den kom fram till att; ja-sidan använt 1.000 miljoner kronor och nej-sidan ungefär 50 miljoner. Inför; EMU-omröstningen står återigen näringslivet berett att se till att ja-sidan får; ett extremt övertag när det gäller professionell marknadsföring genom; telefonförsäljning eller alla de andra propagandamedel pengar kan köpa. Alla 50; medlemsorganisationerna i Svenskt näringsliv stödjer ett svenskt ja till EMU.; Risken finns att vi återigen får en politisk kamp där ja-sidan har 10 eller 20; gånger mer ekonomiska resurser än nej-sidan.; Inga pengar skulle gå till riksdagspartier; Därför är de medel nej-sidan kan få genom riksdagsbeslut betydelsefulla. Det var; med stor förväntan organisationer som satsat under många år på basarbete och; folkbildning om EMU såg fram emot hur dessa medel skulle fördelas. Folkrörelsen; nej till EU skrev ett brev till samtliga riksdagspartier inför beslutet där de; avrådde från att nej-sidan själv skulle fördela pengarna. Erfarenheterna från; förra omröstningen talade för att om nej-sidan själv fördelade medlen skulle; partipolitiskt oberoende folkrörelser marginaliseras och inte ges det stöd som; behövs för att vinna en folkomröstning. Men såsom Folkrörelsen nej till EU; önskade det blev inte fallet. Istället fattades principbeslutet att nej-sidans; medel inte skulle gå till riksdagspartierna alls, något som på pappret kan; tyckas vara en god försäkring om att nej-sidans medel leder till stöd för brett; folkligt deltagande och organisering av alla som önskar ett nej till EMU. I; proposition 2002/03:46, som antogs av riksdagen i mitten av mars står "Eftersom; riksdagspartierna erhåller särskilda bidrag, bör ingen del av de medel som; ställs till kampanjorganisationernas förfogande tilldelas något av dessa; partier". 120 miljoner avsattes för EMU-kampanjer varav 30 miljoner till; riksdagspartierna, 42 till ja-sidan och 48 till nej-sidan.; Så organiserades den odemokratiska fördelningen; Dessa medel skulle sedan inte fördelas som riksdagen hade beslutat. Hösten 2002; delade nej-sidan upp sig i två olika nätverk, Samarbetande organisatioenoch; Nätverket till EMU. Bägge har en likartad syn på strategin för; folkomröstningskampanjen. I professionellt styrda kampanjer med fokus på en; traditionell slutspurt som i en valkampanj ska segern i folkomröstningen bärgas.; Men en viss skillnad råder i synen på EU. Tillsammans kunde de två nätverken; genomdriva en toppstyrning och odemokratisk fördelning av medlen.; Socialdemokrater mot EMU var en av de pådrivande organisationerna för att bilda; Samarbetande organisationer. Detta nätverk innefattar också Centerpartiet och; EMU-kritiska kristdemokrater. Därutöver Medborgare mot EMU som är en sluten; klubb med 24 personer på den borgerliga kanten och Europa ja - Euro nej som är; en liknande klubb med personer från alla nej-partier och socialdemokraterna.; Samarbetande organisationer går i hög grad in för att främja positionerna för en; skenbar mångfald EMU-kritiska personer som i hög grad säger samma sak och i; samma form, meddelanden från kampanjkanslier i Stockholm via massmedia.; Nätverket Nej till EMU bildades för de riksorganisationer där de flesta som inte; är folkrörelser ville arbeta efter en liknande modell men var mer EU-kritiska.; Här ingår vänsterpartiet och miljöpartiet med sina ungdomsförbund, Fackliga; EU-kritiker och Folkkampanjen Sverige ut ur EU samt utan större inflytande; folkrörelserna Sveriges Småbrukare, Verdandi, Folkrörelsen Nej till EU och Unga; mot EU. Där Samarbetande organisationer i hög grad lyfter fram personer satsar; Nätverket på en skenbar mångfald organisationskanslier som kan föra ut ett; likartat lagom EMU- och EU-kritiskt budskap med framförallt Folkrörelsen nej; till EU som avvikande. Folkrörelsen med sina lokalgrupper och rikskansli i; Göteborg ser tyngdpunkten i brett samarbete lokalt och att som riksorganisation; både vara emot EMU och EU.; Helt utanför diskussionerna ställdes organisationer som företräder ett mer; antinyliberalt och systemkritiskt perspektiv på EMU-frågan och starkt betonar; folkligt deltagande.; Interna konflikter; I den process som ledde till bildandet av två nätverk med delvis skilda; inriktning men samma intressen för att styra pengarna till kontor i Stockholm; bidrog en interna konflikter bland EU-kritiska socialdemokrater till; polariseringen. Socialdemokrater mot EMU med Sören Wibe som ordförande såg stora; risker i att ha att göra med socialdemokraten Ulf Ekberg. Denne socialdemokrat; företräder och röstar på beslutande möten i olika sammanhang för det ännu inte; existerande Socialdemokrater mot EMU i Stockholm, Folkkampanjen Sverige ut ur EU; eller Fackliga EU-kritiker, allt efter behov. Han spelar en central roll i; EU-kritiska rådet, ett utåt okänt samarbete mellan partier samt organisationer; utan lokalt basarbete som blev grunden för Nätverket Nej till EMU. När nej-sidan; började diskutera samordningen under förra hösten fick Socialdemokrater mot EMU; inte med sig Folkrörelsen nej till EU i sin kritik av faran för att ge Ekberg en; central roll. Folkrörelsen Nej till EU hade tidigare haft allvarliga problem när; Folkkampanjen Sverige ut ur EU splittrade Folkrörelsen Nej till EU men hoppades; nu på enhet och att Vänsterpartiet och miljöpartiet skulle dämpa problemen. Det; blev tvärtom. Partierna spädde på eller var själva pådrivande i att driva fram; motsättningar. Det blev därför en uppdelning i två nätverk som sedan tillsatt en; gemensam styrelse för att fördela nej-sidans pengar.; De möten som sedan hölls för att fördela pengar blev sedan ofta utan betydelse.; Uppgörelserna var gjorda redan på förhand och förslag som presenterades var inte; förhandlingsbara. Folkrörelsen Nej till EU och Unga mot EU blev ensamma; försvarare av att mer pengar skulle gå till lokalt arbete och andra; organisationer än den slutna kretsen. Det blev möjligt att bryta mot; riksdagsbeslutet om att inga av medlen för nej-sidans kampanjorganisationer; skulle gå till riksdagspartier.; Brott mot demokratisk föreningstradition; Men inte bara på så sätt bröts mot riksdagens beslut. Riksdagen hade ställt krav; på att alla nej-sidans organisationer skulle vara med och fördela medlen till; kampanjorganisationer. Det hade gjort det omöjligt att ställa Folkrörelsen Nej; till EU utanför som är den största partipolitiskt obundna och demokratiskt; uppbyggda anti-emuorganisationen. Däremot utestängdes andra. I brott mot svensk; demokratisk föreningstradition tilläts inte KPML(r) delta i Nätverket nej till; EMU trots att de helt fyller nätverkets stadga och stödjer dess krav. Även; Socialistiska partiet har avvisats. Därmed hade de odemokratiska; förutsättingarna lagts för att bryta mot riksdagsbeslutet och göra upp om; fördelningen av nej-sidans medel tvärtemot den demokratiska ordningen.; Hotet mot öppet demokratiskt samarbete lokalt; Det finns nu också en växande oro för att rikskanslierna i huvudstaden söker; splittra eller marginalisera alla eller flera viktiga lokala nätverk som växer; fram i hela landet. Detta med hjälp av rikskansliernas monopol på hela; nej-sidans statliga medel. Kravet på att utestänga den utomparlamentariska; vänstern från nätverken framförs öppet eller dolt med den makt som fördelningen; ger av de återstående 6 miljonerna till lokala organisationer runtom i landet; och övriga folkrörelser. Beslut om fördelningen av de 6 mijonerna styrs av; Ekberg och slutna sällskap som medborgare mot emu. Kravet på konsensus är också; stort. Om två röster i fördelningskommitten säger emot en ansökan avslås den.; I Stockholm har redan de mest centrala organisationerna i riksföreningen; Nätverket nej till EMU förenat sig lokalt och splittrat nej-sidan.; Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Stockholm har i allians med Ekberg framtvingat; ett förbud mot att utomparlamenatriska vänsterpartier får delta i Nätverket Nej; till EMU i Stockholm län. Ekberg har i detta sammanhang företrätt; Socialdemokrater mot EMU i Stockholm, en organisation som ännu inte har; konstituerat sig. Kraven på att alla organisationer för att bli erkända ska vara; juridiska personer har med kraft framförts av riksföreningen Nätverket nej till; EMU. Socialdemokrater mot EMU i Stockholm och EU-motståndarpartierna regionalt; har tillsammans lyckats först blockera uppbygget av ett samlat basarbete i; Storstockholm under lång tid för att sedan ställa ultimatum och kräva; splittring. KPML(r) och Socialistiska Partiet ställs utanför samarbetet. Till; slut fick Miljöpartiet i Nacka, Alternativ Stad/Miljöförbundet Jordens Vänner i; Stockholm och de utomparlamentariska partierna nog av splittringspolitiken och; tog initiativ till att alla organisationer som önskade ett öppet brett; demokratiskt nätverk startade nätverket Folket mot EMU i Stockholms län.; Folkrörelsen Nej till EU i Stockholm ställdes inför ett val man inte önskade men; valde till slut med knapp majoritet att ansluta sig enbart till det nätverk som; bedriver uteslutningspolitik; På alla andra platser som det finns tillgänglig information om där det startats; nej till EMU-nätverk tillåts inte splittring. I både Unga mot EMU i Stockholm; och Göteborg samt regionala och lokala nätverk mot EMU deltar den; utomparlamentariska vänstern. Folkrörelsen Nej till EU, Miljöpartiet,; Socialdemokrater mot EMU, Vänsterpartiet eller Miljöförbundet Jordens Vänner är; de mest aktiva lokalorganisationerna i uppbygget av lokala nätverk hittills.; Rädslan finns nu för att splittringspolitiken i Stockholm också ska gå ut över; alla nätverk runtom i landet som mest tydligt har med sig utomparlamentarisk; vänster i sitt samarbete. Det gäller inte minst Göteborg där både KPML(r) och; Socialistsika partiet är med och gör stora insatser i basarbete mot EMU och EU; både under svenska EU-ordförandeskapet 2001 och folkomröstningen 1994. Men det; kan också gälla andra lokala nätverk från Norrland till Skåne. De resterande 6; miljonerna är en viktig källa till stöd som behövs i det lokala basarbetet.; I början av maj presenteras resultatet av fördelningen av de återstående; miljonerna. I anslutning till arbetarnas kampdag får vi veta om olika delar av; arbetarrörelsen lyckats med att splittra nej-sidan och marginalisera öppet; demokratiskt basarbete mot önskan i hela landet utanför Stockholms innerstad.; Tord Björk; - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -; 2b. Landet runt: Landsorten enar och Stockholm splittrar EMU-kampen (Tord Björk; Över hela landet växer det nu fram lokala nätverk mot EMU.; Folkrörelsestudiegruppen har frågat några olika representanter för lokala; nätverk. Det visar att deltar gör allt från ungmoderater i Gävleborg till; ungsyndikalister och autonoma på olika håll i landet. Därmed bygger man vidare; på den öppna samarbetstradition som vuxit fram genom Sociala Forum, Fritt Forum; och Socialistiskt forum från Umeå eller Göteborg till Skåne där socialdemokrater; samarbetat tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet, autonoma grupper och; annan utomparlamentarisk vänster samt miljö- och solidaritetsrörelsen i olika; sammansättningar.; Mest information om lokala nätverk mot EMU kan man få genom Folkrörelsen Nej; till EU och dess hemsida http://www.nejtillemu.se. I mars hölls en rikskonferens; i Stockholm arrangerad av Folkrörelsen Nej till EU. Då framkom att det finns; nätverk på gång i samtliga län utom Norrbotten, Västerbotten, Värmland,; Södermanland och Gotland. Sedan dess har Värmland startat ett nätverk.; Hittills finns mer utförlig information om vilka organisationer som är eller kan; vara med i lokala eller regionala nätverk från sju områden med sammanlagt 10; nätverk i Dalarna, Stockholms län, Norrköping, Linköping, Göteborg, Blekinge och; Helsingborg. Samtliga dess nätverk med ett undantag är demokratiskt öppna för; alla som vill delta och ställer sig bakom en gemensam plattform under; förutsättning att de inte är rasistiska. Undantaget är Nätverket Nej till EMU i; Stockholms län som utestänger den utomparlamentarisk vänstern. Detta nätverk är; startat av Vänsterpartiet och närstående organisationer. I Stockholm finns också; nätverken Folket mot EMU och Unga mot EMU som bägge är demokratiskt öppna för; alla intresserade organisationer. Ett Unga mot EMU öppet för den; utomparlamentarisk vänstern finns också i Göteborg.; En genomgång av de sju demokratiskt öppna nätverken som vänder sig till alla; organisationer och inte bara ungdomar visar vilka organisationer som hittills är; mest aktiva lokalt. Folkrörelsen nej till EU och Miljöpartiet eller dess; ungdomsförbund Grön Ungdom de mest aktiva och finns med i sex. Det kommunistiska; partiet KPML(r) finns med i fem nätverk, Miljöförbundet Jordens Vänner och; Vänsterpartiet, ibland tillsammans med Ung Vänster i fyra nätverk, Socialistiska; Partiet i tre och Socialdemokrater mot EMU, Småbrukarna samt Vänsterns; Studentförbund i två av dessa nätverk.; Utöver lokala nätverk för organisationer växer det också fram lokala nätverk för; individer som är lika demokratiskt öppna för alla som ställer sig bakom den; gemensamma plattformen. Det gäller Uppsalabor mot EMU, Nätverket nej till EMU i; Västerås, Nätverket Nej till EMU i storstockholms norrort och Norrköpingsbor mot; EMU som också deltar som organisation i samarbetet Nej till EMU i Norrköping.; Undantaget som inte är demokratiskt öppet utgörs av organisationssamarbetet; Nätverket Nej till EMU i Stockholms län I Botkyrka finns också ett EMU-nätverk; för organisationer som utestänger den utomparlamentariska vänstern men; upplysningar saknas om vilka organisationer som ingår. Nätverket Nej till EMU i; Stockholms län har bildats av vänsterpartiet och miljöpartiet och närstående; organisationer. Lokalavdelningar i miljöpartiet och den EMU-kritiska; miljörörelsen Alternativ Stad har på principiella demokratiska grunder valt att; motsätta sig utestängningen av organisationer. Tillsammans med de utestängda och; andra intresserade har man valt att bilda Folket mot EMU i Stockholms län.; Folkrörelsen Nej till EU som i hela övriga landet är den främste kraften för att; bilda demokratiskt öppna lokala nätverk har i Stockholm efter interna; betänkligheter valt att ansluta sig till det slutna Nätverket nej till EMU. Där; finns organisationerna som är mest kända hos allmänheten. Här finns också de; organisationer som har nära förbindelser med de slutna organisationer som; bildats av organisationer på nej-sidan för att fördela pengar beslutade av; riksdagen som stöd till kampanj-organisationer inför EMU-omröstningen. Flera; andra organisationer som finns med i nej-sidans slutna organisering deltar inte; i uppbygget av lokala nätverk utanför Stockholm men stödjer splittringen i; Stockholm och Nätverket nej till EMU där.; På andra håll i landet är det de lokala partiorganisationerna som eftersträvar; splittring av nej-sidan. Nej-organisationer inom det egna partiet påverkas för; att avbryta tidigare samarbeten på nej-sidan eller att inte sluta upp i nya; nätverk. I Dalarna motverkas EU-kritiska socialdemokraters deltagande på så sätt; och ävenså i Göteborg.; Tord Björk; Folkrörelsestudiegruppen; Fakta: Regionala och lokala nätverk; Demokratiskt öppna nätverk med utförligare information; Helsingborg: Helsingborgare mot EMU; Enhetsgruppen, FNEU, KPML(r), MJV, (mp),; GU. Blekinge: Blekingenätverket Nej till EMU; FiB/K, FNEU, KPML(r), (mp), GU,; (v), UV. Göteborg: Nätverket Nej till EMU i Göteborg; FNEU, KPML(r), MJV, (mp),; SP, (v) m.fl. Linköping: Linköpingsnätverket nej till EMU; FNEU, GU, (s)-mEMU,; SP, (v), VS. Norrköping: Nej till EMU i Norrköping; FNEU, (s)-mEMU, Små och; Norrköpingsbor mot EMU. Stockholm: Folket mot EMU i Stockholms län; KPML(r),; MJV, (mp), SP, VS. Dalarna: Dalanätverket mot EMU; (c)-nej, FNEU, KPML(r), MJV,; (mp), GU, Små, (v), UV.; På Folkrörelsen Nej till EU:s hemsida http://www.nejtillemu.se finns också; rapporter om fler nätverk som bildats eller är på gång. Flera orter nämndes; även på deras rikskonferens:; Skåne: Malmö brett nätverk bildat, Kristianstad informella kontakter mellan; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och KPML(r) som alla är emot EMU.; Småland: Nätverk för individer, Smålänningar mot EMU bildat för att öka; kontakter mellan organisationer och starta samarbete på orter där det inte; kommit igång. Lokala nätverk på många platser, Växjö, Vetlanda, Nässjö,; regionala på gång att bildas i Kalmar och på Öland. Småbrukarna aktiva på många; håll, FNEU, vänsterpartier, miljöpartiet och borgerliga grupperingar.; Halland: På gång att bildas regionalt nätverk för organisationer.; Västra Götaland: Nätverket Nej till EMU i fyrstad bildat för Bohuslän,; Vänersborg m.fl områden. Regionalt nätverk för Skaraborg på gång.; Stockholm: FNEU har lokalavdelningar i nio kommuner. Nätverk är på gång att; bildas i de flesta kommunerna.; Uppland: Uppsalabor mot EMU, nätverk för individer sedan lång tid väl; fungerande.; Västmanland: Sala, inget nätverk på gång, Västerås, nätverk för individer; bildat.; Närke: Örebro, nätverk för organisationer på gång.; Värmland: Nätverk bildat med kontaktpersoner; Gävleborg: Nätverk bildat på flera orter.; Västernorrland: Sundsvall brett nätverk bildat med socialdemokrater, (v), (mp),; FNEU, m.fl.; Jämtland: Brett nätverk för organisationer med FNEU, (c), (v), (mp),; Småbrukarna, Nordbruk m.fl. bildat.; Västerbotten: Skellefteå, inget nätverk bildat men verksamhet och kontakter på; gång mellan olika grupper.; Demokratiskt slutna nätverk; Nätverket Nej till EMU i Stockholm: FNEU, (mp), (s)-mEMU, (v), Verdandi m.fl.; Även lokalt i Botkyrka finns ett nätverk med organisationer där utomparlamentariska; vänsterpartier är utestängda.; Förkortningar (organisationerna kan vara lokala eller regionala): Centernej; [(c)-nej], Folket i Bild/Kulturfront [FiB/K], Folkrörelsen nej till EU [FNEU],; Kommunistiska partiet Marxist-Leinisterna (revolutionärerna), [KPML(r)],; Miljöförbundet Jordens Vänner [MJV], Miljöpartiet [(mp)] och Grön Ungdom [GU],; Socialdemokrater mot EMU [(s)-mEMU], Socialistiska partiet [SP], Småbrukarna; [Små], Vänsterpartiet [(v)] och Ung Vänster [UV], Vänsterns Studentförbund [VS].; - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --; 2c. Störtflod i slutspurten? Strategier för information inför EU-omröstningen; Tord Björk; På Folkrörelsen nej till EU:s rikskonferens i mars rapporterades både om; uppbygget av lokala och regionala nätverk mot EMU och informationsverksamhet.; FNEU har på gång en informationsverksamhet som både stärker hela nej-sidan och; EU-motståndet. Hemsidan www.nejtillEMU.se är nu igång och den informativa; tidningen Kritiska EU-fakta kommer att öka utgivningstakten till ett nummer; varje månad. En affischutställning är nästan klar. Mycket annat material finns; redan klart om EMU och mer faktablad, häften och annat är på gång. Andra; organisationer har också bra informationsmaterial som Socialdemokrater mot EMU,; främst på sin hemsida.; Risk för informationsflod i slutspurten; Särskilt i samband med folkomröstningen om kärnkraft 1980 var ett stort problem; att det dröjde lång tid innan informationsmaterial för nej-sidan blev färdigt.; Nej-partierna i det samlade motståndet fördröjde arbete med sikte på en; traditionell valspurt. Det stora försprång som nej-sidan haft försvann. När; nej-sidan skulle ha utnyttjat sitt försprång genom att fylla på med argument och; fakta ägnade man sig åt byråkrati och passivitet för att sedan ta fram massor; med material till slutspurten. Resultatet blev att mycket blev liggande för; allmänheten tyckte frågan blev uttjatad. Miljöförbundet som stod för mycket av; materialbeställning under kampanjen höll på att gå i konkurs när det visade sig; att redan tre månader före omröstningen började beställningarna upphöra på; material. Den här gången innebär inte minst Folkrörelsen Nej till EU:s goda; framförhållning att alla krafter omedelbart kan tas tillvara och få den aktuella; information och material de behöver. Det är en arbetsseger för Folkrörelsen nej; till EU till nytta för hela nej-sidan.; Schizofren strategi?; En skenbar motsättning som skapat diskussion är innehållet i; informationsmaterialet och vem som ska vara avsändare. Det är tydligt att; Folkrörelsen nej till EU över hela landet går in för att bilda breda samarbeten; med plats för alla som på olika sätt vill argumentera för ett nej till EMU i; folkomröstningen. Man samarbetar gärna med borgerliga grupper eller KPML(r),; bara rasistiska och odemokratiska organisationer är uteslutna samarbetspartners.; Samtidigt som FNEU kanske mer än någon annan organisation bidrar till uppbygget; av breda nätverk ser man det som att den egna organisationen har en särskild; målgrupp. Det gäller att övertyga den stora folkmajoritet som är motståndare; till EU att rösta nej till EMU. I sin EMU kritiska information önskar man därför; också föra fram kritik mot EU. Andra har sett detta som ett problem. Men; troligen är detta en skemotsättning. Det går att kombinera ett solidariskt; samarbete med andra krafter i folkomröstningen med att också föra ut det egna; EU-motståndets argument. Alla behöver inte säga samma sak hela tiden.; Behovet av antinyliberala argument; Ett allvarligare problem kan vara att antinyliberala argument mot EMU kommer i; skymundan i folkomröstningskampanjen. Låginkomsttagare, arbetslösa och; invandrare som särskilt drabbas av den inflationsbekämpande nyliberala politik; som EMU står för vinns inte i första hand genom argument mot ett federalt EU; eller vad medborgare mot EMU för fram. Även ungdomar som engagerar sig för; solidaritet och miljö i den växande globaliseringsrörelsen behöver argument som; visar hur EMU motverkar global rättvisa och ett hållbart samhälle. Det; borgerliga EMU-motståndet är denna gång rätt välorganiserat, Folkrörelsnen Nej; till EU och KPML(r) kommer att väl se till att kritiken av EMU som led i bygget; av en federal stat kommer fram men ett mer samlat budskap mot EMU som ett; nyliberalt orättvist och mijöfarligt projekt riskerar komma i bakgrunden. Detta; trots att det kan vara rättviseargument som är det viktigaste för den stora och; svåra målgruppen låginkomsttagare. Denna typ av argumentering kan också vara; viktig för att mobilisera många invandrare och ungdomar i; folkomröstningskampanjen. Det kan också vara viktigt för att vinna grupper som; särskilt intresserar sig för miljön och solidaritet med tredje världen.; Tord Björk; - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -; 2d. Attac säger inte nej till EMU i omröstningen; På sitt årsmöte i Malmö beslutade Attac att inte ställa; upp bakom kravet nej till EMU i folkomröstningen. Istället var det aktioner mot; Irakkriget som tilldrog sig intresset. Före EU-toppmötet i Göteborg kunde inte; svenska Attac till skillnad från norska Attac ställa upp på Göteborgsaktionen; paroll nej till militarisering av EU. Krigsfrågor ansågs den gången inte; tillhöra svenska Attacs område. Istället ställde Attac Sverige upp på kravet nej; till ett EMU som grundlagsfäster en nyliberal politik. I år när Sverige ska; besluta om nyliberalismen ska bli grundlag genom EMU anslutning ställer inte; Attac upp.; - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --; 2e. MJV startar antinyliberal EMU kampanj; På sitt årsmöte i Eskilstuna 5 - 6 april beslutade Miljöförbundet Jordens Vänner; att starta en EMU-kampanj på temat ja till ekonomisk och ekologisk demokrati -; nej till EMU. MJV vill försvara offentlig sektor och miljö som hotas av EMU och; EU:s utvecklingsmodell. Man vänder sig emot storföretagsmakt och att sociala och; ekologiska värden underordnas inflationsbekämpning av en centralbank i Frankfurt; där det saknas demokratiskt inflytande. "Detta innebär en grundlagsfästning av; nyliberal politik med mycket låg tillåten nivå för inflation." sögs i ett; uttalande från årsmötet.; EMU-kampanjen har brett stöd i föreningen. Redan deltar lokalgrupper i olika; nätverk mot EMU runtom i landet. En arbetsgrupp tillsattes också på årsmötet för; att omedelbart sätta igång verksamheten.Med sin kampanj önskar MJV stärka miljö-; och solidaritetsfrågorna i folkomröstningskampanjen och visa på antinyliberala; argument som är viktiga för låginkomsttagare och globaliseringsrörelsen. Därmed; fullföljer MJV sin politik för att ena globaliseringsrörelsen och EU-motstånd.; Demokratifrågorna ställs också i centrum både i kritiken av EMU och synen på; vikten av folkligt deltagande i politiken och folkomröstningskampanjen. Ett; uttalande antaget av årsmötet avslutas med "En svensk anslutning till EMU; innebär ytterligare steg mot ett mer centraliserat och odemokratiskt EU där det; blir allt längre mellan folk i gemen och beslutsfattarna." Det fortsätter med en; markering för att stärka basarbetet inför folkomröstningen: "MJV ser det som; viktigt att stärka självtillit och demokratiseringen av samhället. Vi betonar; vikten av folkligt deltagande och motsätter oss att samhällsdebatt och politik; blir något för en professionell elit. Därför för vi fram vår syn genom egen; verksamhet samtidigt som vi strävar efter stärkande av folkrörelsesamarbete och; deltagandedemokrati. Vi är kritiska till organisationsegoism och; massmedieberoende. Särskilt vill vi betona vikten av att oorganiserade människor; kan engagera sig demokratiskt i folkrörelsesamarbete både i samband med; EMU-omröstningen men också för samhällsförändring mot ett solidariskt och; ekologiskt hållbart samhälle."; MJV kommer att kontakta lokala och regionala nätverk, Folkrörelsen nej till EU; och andra likasinnade organisationer för att söka stärka basarbetet och; argumentering inför folkomröstningen.; Tord Björk; Bilaga:; Plattform för Miljöförbundet Jordens Vännners kampanj inför EMU-omröstningen; JA TILL EKONOMISK OCH EKOLOGISK DEMOKRATI - NEJ TILL EMU; Vi säger ja till mer demokrati som ger människor i Sverige och hela världen mer; bestämmanderätt över ekonomi för att vi ska kunna bygga ett hållbart samhälle.; Miljöförbundet Jordens Vänner verkar för en bättre miljö, solidaritet och; demokrati. Därför säger vi nej till EMU.; Ja till välfärd - Nej till ensidigt inflationsbekämpande; Införandet av Euro innebär att välfärden och ekologiska värden underordnas; Europeiska monetära Unionens krav på att sätta inflationsbekämpning före alla; andra mål. Ett EMU-medlemskap begränsar statens möjligheter att använda den; statliga budgeten för att till exempel minska arbetslösheten. Detta innebär en; grundlagsfästning av nyliberal politik med mycket låg tillåten nivå för; inflation.; EU:s ekonomiska politik och utvecklingsmodell stärker storföretagens makt på; bekostnad av miljö och offentlig sektor. Bland annat verkar EU för att öppna upp; marknader i områden som tidigare mestadels har skötts i offentlig regi. EMU är; en komponent som förstärker denna politik, till exempel genom krav på budget-; och utgiftstak som kan verka som instrument för nedskärningar och försämrad; arbetsmiljö inom den offentliga sektorn.; MJV motsätter sig detta och anser att den demokratiska kontrollen över; försörjning av basbehov såsom hälsa, mat, utbildning, vatten och energi måste; öka.; Ja till solidaritet och miljö - Nej till EMU och EU:s WTO-politik; Vi vill verka för ett hållbart samhälle byggt på solidaritet med hela världen.; EMU förstärker den nyliberala politiken och en utvecklingsmodell som sätter; storföretagens intressen före ekologiska värden och den globala; folkmajoritetens. Vi motsätter oss överstatlig nyliberal ekonomisk politik och; säger nej både till EMU och EU:s WTO politik. Vi säger ja till demokratisk; kontroll av investeringsvillkor och ja till utvidgat demokratiskt samarbete på; det ekonomiska och andra områden med alla länder på jämlika villkor i FN eller; med likasinnade länder i nord och syd.; Ja till utvidgad demokrati - Nej till centraliserat expertstyre; Den Europeiska Centralbanken i Frankfurt som bestämmer över EMU styrs av; experter. Dessa tillsätts av medlemsländernas regeringar men ska efter; tillsättandet inte ta någon hänsyn till olika länders demokratiska krav utan; först och främst eftersträva bekämpning av inflationen. En svensk anslutning; till EMU innebär ytterligare steg mot ett mer centraliserat och odemokratiskt EU; där det blir allt längre mellan folk i gemen och beslutsfattarna. Ett inträde i; EMU innebär mycket mer än ett valutabyte. Det är därför bedrägligt att skriva ja; eller nej till euron på valsedlarna.; MJV ser det som viktigt att stärka självtillit och demokratiseringen av; samhället. Vi betonar vikten av folkligt deltagande och motsätter oss att; samhällsdebatt och politik blir något för en professionell elit. Därför för vi; fram vår syn genom egen verksamhet samtidigt som vi strävar efter stärkande av; folkrörelsesamarbete och deltagandedemokrati. Vi är kritiska till; organisationsegoism och massmedieberoende. Särskilt vill vi betona vikten av att; oorganiserade människor kan engagera sig demokratiskt i folkrörelsesamarbete; både i samband med EMU-omröstningen men också för samhällsförändring mot ett; solidariskt och ekologiskt hållbart samhälle.; ________________________________________________________________________________; 3 Demokrati; 3a. Ungarsk politi har stormet EU-modstandernes kontor i Budapest; (Folkebevægelsen mod EU) udgivet 03. april 2003; Som en støtte til ytringsfriheden i Ungarn har Folkebevægelsen tilbudt; "Bevægelsen for et frit Ungarn" at finansiere et genoptryk af de beslaglagte; plakater, evt. i udlandet hvis det er nødvendigt. Den officielle begrundelse for; det ungarske politis tiltag skal være, at den nye anti-EU plakat viser ulovlige; politiske symboler positivt (nazistiske og kommunistiske). Folkebevægelsen har; umiddelbart svært ved at se de positive henvisninger til både nazismen og; kommunismen i plakaten &endash; tværtimod fremstår begge i et negativt lys &endash; sammen med; EU &endash; og det måske der skoene trykker for den ungarske regering og de øvrige; ungarske EU-tilhængere. (se plakaten i sin originale udgave + en udgave med tysk; tekst i de vedhæftede filer) Folkebevægelsen mod EU er chokeret over, at et; måske kommende EU-lands myndigheder forsøger at intimidere EU-modstanderne på en; så brutal og udemokratisk vis, der leder tankerne hen på lande og regimer intet; EU-land vil sammenlignes med. Faktisk burde de nuværende EU-lande overveje, om; et land med en regering som den nuværende ungarske, opfylder de demokratiske; standarder som EU stiller til sine kommende medlemslande.; MEP og Professor Dr. Jur. Ole Krarup kan kontaktes for yderligere kommentarer på; tlf.: 35 32 31 05 eller mobiltlf.: 40 41 90 54; -----------------------------------------------------------------------------; 3b. Göteborgsfånge hungerstrejkade på 11:e veckan; Den 32- årige Göteborgsfånge på Skänningeanstalten i Linköping; som hungerstrejkat sedan i slutet av januari var i början av april; inne på 11: veckan.; Mannen som är dömd på enbart två polismäns vittnesmål hävdar att han är; oskyldig.; - Han är väldigt svag och har utvecklat gikt under hungerstrejken, sa; författaren Erik Wijk, till TT.; -Han har länge klagat på att händer och fötter domnar och att han har värk. Det; är svårt att veta om han kommer att få bestående skador.; En ny stödaktion ordnades förra lördagen av Alarm och solidaritetsgrupppen i; Göteborg.; Egentligen ska mannen ha avtjänat straffet klart i slutet av april men; det har talats om att att kan få straffet förlängt på grund av arbetsvägran; Enligt Erik Wijk har mannen dock inte fått något definitivt besked om huruvida; straffet förlängs.; - Men han säger att om han får påbackning så slutar han också att dricka.; Ett upprop till stöd för den hungerstrejkande 32-åringen finns på Vänster.nu; http://www.vanster.nu 1257 personer har hittills skrivit under.; Källa GT/TT 030404, Vänster.nu (http://www.vanster.nu), Indymedia; (http://sweden.indymedia.org); ----------------------------------------------------------------------------; 3c. Göteborgsrättegångarna : Döms i Tyskland - lindrigare straff (Erik Wijk); Tysk man dömd idag för upplopp i Göteborg - slipper fängelse; pressmeddelande 27 mars 2003; En domstol i Verlin, Landgericht moabit dömde idag en tysk man för våldsamt; upplopp och försök tii grov misshandel vid två tillfällen under EU-toppmötet; i Göteborg. Mannen har erkänt och domen blev två år villkorligt; Tysken är över 21 år gammal så det fanns inget ungdomsskäl till att mildra; straffet till villkorligt. Han är fälld för att ha kastat sten dels vid Avenyn; på dagen och dels vid Vasaplatsen på kvällen fredagen den 15 juni 2001 i; Göteborg. Det är de två kravaller som svensk rätt bedömt som våldsammast och i; Sverige lett till de hårdaste straffen.; Bland det 60-tal som i Sverige dömts för våldsamt upplopp under toppmötet har 5; stycken fällts för deltagande vid just dessa två tillfällen. En 17-årig och en; 18-årig flicka har sluppit fängelse. En 19-årig man fick 20 månaders fängelse,; en 20-årig man 14 månaders fängelse och en 25-årig man 20 månaders fängelse.; (Straffen reduceras automatiskt om man vid brottstillfället var under 21 år.); Vid jämförelse med svensk straffmätning ska man ha i minne att tysk; straffmätning, enligt en tysk-svensk jurist jag talat med, normalt är strängare; än den svenska.; För den tyske man som idag dömdes i Berlin tillkommer dessutom; misshandelsrubriceringen, en starkt försvårande omständighet.; Den praxis som efter EU-toppmötet utarbetats av svenska domstolar, och saknar; motstycke i tidigare upploppsdomar, skulle gett den idag dömde tyske mannen; omkring två års fängelse - OVILLKORLIGT. Viss osäkerhet råder dock efter som; Högsta domstolen och svensk underrätt har visat olika uppfattningar.; Erik Wijk författare till bl a Göteborgskravallerna och processerna (0730-63 34; 68); ------------------------------------------------------------------------------; 3d. Stödet för amnesti åt EU-fångarna växer.; Där människor träffas och organiserar sin kamp för demokratiska rättigheter; efter Göteborgshändelserna reser alltfler nu kravet på amnesti för EU-fångarna.; En medlem i NOG, en grupp i Malmö som arbetar för demokratiska rättigheteer har; skrivit en artikel som stödjer detta krav detta krav, Alternativ Stad i; Stockholm har gått ut med ett upprop för amnesti och i Helsingsborg ordnade; folkrörelser ett möte som resulterade i att Miljöförbundet Jordens Vänner i; Helsingborg ställt sig bakom uppropet från Alternativ Stad.; Intresset från vänstern på miljö-, demokrati- och alternativrörelsen krav har; varit total tystnad. Man har ansett det som så ointressant att man inte; publicerat uppropet eller kravet i sina många tidningar. Den alternativa; nyhetspress som står friare från vänstern har reagerat tvärtom. Miljömagasinet; publicerade omedelbart redan i mars hela Alternativ Stads upprop. Nu; understryker också Stockholms fria tidning kravet på amnesti för alla; Göteborgsfångarna i en ledare 12 april. Därmed kan miljö-, demokrati- och; alternativrörelsen se början på hur handlingsförlamningen i den politiska kampen; för EU-fångarna och demokratiska rättigheter efter Göteborg bryts och en bredare; politisk solidaritetsrörelse kan växa fram.; Stockholms fria tidning tar sin utgångspunkt i fallet med 32-åringen från; Göteborg som nu hungerstrejkar på 11:e veckan. Ledaren beskriver läget med; rättsskandalen för alla EU-fångarna som regeringen vägrar utreda: "Det som sker; är nämligen alltför allvarligt för att det ska gå att sopa det under mattan; eller tro att tiden läker alla sår. Under ytan kokar folkrörelserna av ilska."; Ledaren avslutas med de arga och starka orden "Tills göteborgsfångarna får; upprättelse, kommer vi aldrig att glömma att rättssystemet och regeringen valde; prestigen före självkritiken, nedtystandet före sanningssökandet, repressionen; före dialogen. Idag ser vi den svenska demokratin begravas framför våra ögon, i; takt med att 32-åringens kropp bryts ned. Låt oss aldrig låta socialdemokraterna; komma undan med det."; Det är dags att fler än miljögrupperna i Stockholm och Helsingborg och; demokratirörelsen i Malmö börjar driva politiska krav på att regeringen ger; EU-fångarna amnesti och släpper dem ut ur fängelserna. Riksorganisationer måste; nu sluta upp i den kamp som börjat lokalt.; Tord Björk; -- Tord Björk tord.bjork@mjv.se; - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -; 3e Solidaritetskonsert med de Göteborgsdömda Söndag 11 maj kl 19 på Mondo i; Stockholm; BAKGRUND: Efter EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 har hittills (enligt senaste; tillgängliga uppgifter) drygt 60 personer fått fällande domar, endast en av; dessa har dömts för den ökända vandaliseringen på Avenyn, de flesta visserliegen; för stenkastning, men många andra för att ha sänt SMS-meddelanden, vinkat till; kompisar ("anförande") o s v I sin helhet ger processerna samlat en intryck av; ytterst sviktande rättssäkerhet.; Högsta Domstolen har sänkt straffen för det fåtal som beviljats prövning,; mildranden som är så markanta att de måste uppfattas som ett underkännande av; tingsrätten och hovrätten. HD har också konstaterat att polisens agerande utlöst; en del av våldsamheterna. Teoretiskt finns en chans för några av de dömda att få; resning men i praktiken kommerdet inte att bli lätt. Straffpåföljderna har; mångdubblats ijämförelse med tidigare begångna brott och förseelser av samma; karaktär. Människor har blivit dömda delvis på polisvittnesmål som visat sig; vara falska.; FN:s tortyrkommission har kritiserat polisinsatserna i Göteborg och Amnesty; förhållandena i häktet. Nyligen har till sist även Göteborgskommittén under; ledning av Ingvar Carlsson och Ulf Adelsohn kommit fram till att polisens; insatser bär ett stort ansvar för våldsamheterna. Deras kritik tar udden av; påståendena om att kravallerna i Göteborg var planerade och; organiseradee,påståenden som helt format processerna och de hårda straffen. Nu; är frågan: Vad händer med de människor, (mestadels ungdomar i en känslig ålder; när förtroendet för demokratiska värderingar och metoder brukar konsolideras),; som fallit offer för det som åtskilliga jurister inte tvekat att benämna; "rättsröta" och som får utstå hårda och långvariga konsekvenser av denna? Hur; många kommer att beviljas resning?; SYFTE: Moraliskt stöd till de fängslade. Bearbetning av opinionen, Att få in; pengar till fortsatt juridiskt och humanitärt stöd (bl a respengar så att de; anhöriga kan besöka de fängslade oftare).; FÖLJANDE ARTISTER HAR TACKAT JA: Stefan Sundström, Bob Hansson, Kajsa Grytt,; Nabila, Monica Nielsen, Mikael Wiehe och Jan Hammarlund.; Håkan Waxegård ställer gratis MONDO (vid Medborgarplatsen) till förfogande.; Artisterna kommer att uppträda gratis.; ____________________________________________________________________________________; 4; 4a. Uttalelse: Skolen ut av GATS! (Källa. Attac-Norge); Publisert 09.04.03; For tiden foregår det forhandlinger om utvidelse av WTOs tjenesteavtale, GATS.; Vi er kjent med at målet med forhandlingene er å åpne stadig flere områder av; tjenestesektoren for internasjonal konkurranse, private aktører og fri; etableringsrett. Disse forhandlingene vil ha store konsekvenser for hvordan vi; organiserer våre samfunn. Det er derfor viktig at forhandlingene foregår i full; åpenhet og gjennom en fullt ut deltakende, demokratisk prosess.; *Vi krever offentliggjøring av alle krav og motkrav i GATS-forhandlingene!; I utgangspunktet er vi svært skeptiske til at velferdstjenester overhodet skal; omfattes av GATS-avtalen. Dette skal ikke være handelsvare. Mange; tjenesteområder har helt avgjørende betydning for et lands fordelingspolitikk,; for demokratisk styring, likeverdighet og rettferdighet.; Ved etableringen av GATS i 1994 ble storparten av utdanningssektoren lagt inn; under avtalen. Uforståelig nok gikk Norge dermed lengre enn de fleste andre land; i verden i retning av i prinsippet å åpne skolesektoren for markedskreftene.; Kombinert med regjeringens forslag til ny friskolelov øker dermed risikoen for; at selv grunnskolen utvikler seg til en handelsvare på et åpent marked. Dette; vil være i strid med hele grunnlaget for vår utdanningspolitikk og må derfor; rettes opp så raskt som mulig &endash; først der det er viktigst.; * Vi krever at grunnskolen trekkes ut av GATS-avtalen!; Fellesuttalelse fra:; Anders Folkestad (sign.) Utdanningsgruppenes Hovedorganisasjon; Helga Hjetland (sign.) Utdanningsforbundet; Asbjørn Wahl (sign.) For velferdsstaten Tlf: 91611312; Vegard Hole (sign.) ATTAC Norge Tlf: 90085483; ____________________________________________________________________________; 5. Mötesinbjudningar; 5a. Andra nordiska nätverksmötet, Globalisering underifrån; Till alla grupper i Norden kämpandes i den globala rörelsen av rörelser; Vi, Globalisering Underifrån, kallar till det andra nordiska nätverksmötet.; Det första nordiska närverksmötet hölls i Köpenhamn i oktober 2002. Då kallade; vi det för ett nordiskt PGA-samarbete. Nätverket baserar sitt arbete på de fem; principerna som PGA-nätverket (www.agp.org) formulerat.; Med toppmötesprotesterna skapades ett temporärt uppsving för vänstern. Denna; kraft har varit svår att föra ut på lokal nivå till vardagens grå konflikter. Vi; anser att vi måste försöka generalisera toppmöteskampen ut i hela samhället. Hur; kan vi politisera människors osynliga kamper? Hur kan redan existerande kamper; stärkas, koordineras och sammanbindas? Hur kan vi gå bortom reaktiviteten och; istället själva sätta dagordningen? Detta är några frågor som vi tror är viktiga; att diskutera och utveckla.; Vi är intresserade av att ha ett brett samarbete inför den fortsatta kampen och; kallar därför en mångfald av grupper som arbetar med alltifrån miljöfrågor till; feministisk kamp.; Alla som håller med om principerna är välkomna!; http://www.ulydighed.dk/nordisk/index.htm; -----------------------------------------------------------------------; 5b. Globaliseringskonferanse. Nej till EU Norge, 3 maj Oslo; Nei til EU avholder konferanse om globalisering og solidaritet lørdag 3. mai; 2003 kl. 9.30 - 18.00. Og du er hermed invitert til å delta!; Program; * EU og globalisering v/ Dag Seierstad, utreder i Nei til EU; * Økonomisk globalisering - en utfordring for kvinner; * Den Økonomisk og Monetære Union; - fra EUs konvergenskrav til privatisering og press på velferdsstaten; * Handel med landbruksvarer v/ Helene Bank, rådgiver ved Centre for; Partnership and Development.; * GATS v/ Asbjørn Wahl, daglig leder i For Velferdsstaten; * Miljø og globalisering v/ Jo Stein Moen, tidligere politisk rådgiver i; Miljøverndepartementet; EUs øst-utvidelse - et solidaritetsprosjekt?; * Landbruk v/; * Miljø v/ Tine Larsen, nestleder i Nei til EU og tidligere nestleder i; Natur og Ungdom; * Velferdssamfunn og arbeidsmarked v/ Olav Boye, utredningssekretær i Norsk; Grafisk Forbund; Pris: 100 kroner (inkl. lunsj og kaffe/te); Sted: Auditorium 14, 2. etage, Karl Johansgate 47, Oslo.; Påmelding: neitileu@neitileu.no, telefon 23 35 45 80, faks 23 35 45 85; eller Nei til EU, Arbeidersamfunnets plass 1, 0181 Oslo; Informasjon: neitileu@neitileu.no eller telefon 23 35 34 80; Med vennlig hilsen; Helle Hagenau; Generalsekretær; - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -; 5c. Konferanse: EU på vei mot en stormakt. Nordisk folkestyre i fare?; Nordisk Folkeriksdag; Nordisk Folkeriksdag er et nettverk med utspring i motstanden til EU; medlemskap og i ønsket om å styrke det nordiske samarbeid.; Nordisk Folkeriksdag arrangeres i år for 10. gang, som en konferanse på; Høgskolen på Lillehammer. Konferansen vil rette søkelyset på EUs utvidelse; og forslag til ny unionstraktat (grunnlov). Folkestyrets vilkår blir et; sentralt tema.; Konferansen skal være et idéverksted og samlingspunkt for samfunnsengasjerte; mennesker. Det ventes et deltakertall på ca. 100 personer.; Arrangører er: Folkeriksdagens Venner i Norge, Lillehammer Nei til EU og; foreningen Frit Norden i Danmark.; Mer informasjon:; Nordisk Folkeriksdag 2003; Postboks 245, N- 2602 Lillehammer; eller til:; Torbjørn Dahl; Tlf: 47 612 61 458; E-post: tordahl@online.no; __________________________________________________________________________; 6. Kalendarium; 17 april World Peasant figtht Day Via Campesina (Finns det någon i; norden som jobbar med detta?); 16-22 april EYFA Easter meeting; 24 april Får en journalist ha egna åsikter?; Stockholm : Café Zenit, SIDA, 18.00 Tv-journalisten Petter Nome tog offentligt; ställning emot USA:s planer på ett krig med Irak och fick sparken som; programledare för Sommaröppet. Får en journalist som påstår sig vara opartisk ta; ställning i kontroversiella politiska frågor? Var går gränsen för; journalisternas egen yttrandefrihet? Möt bl a Petter Nome, journalist och; programledare, Olle Stenholm, Pressombudsman. Arrangör: Reportrar Utan Gränser; E-post: zenit@sida.se Telefon: 08-698 57 40; 25-27 april Uppsala social Forum; 25-27 april. Andra nordiska nätverksmötet, Stockholm, Globalisering underifrån; 29 april, Lund 19:00; Föredrag: Den globala energikrisen - Lösningar för hållbar försörjning.; Thomas B. Johansson; Lund : Miljövetenskapligt Centrum, Stora Algatan 4 ), http://www.miclu.lu.se; Arrangör: Hållbart Universitet, Miljövetenskapligt Centrum och Greenpeace volontärgrupp i Lund; 1 maj!; 2-4 maj Antikapitalistiske dage 2003 København.Oprør mod krig og imperialisme; Kulturhuset Blågården, Nørrebro, Internationale Socialister; 6 maj Inför WTO-mötet i Cancun, Föreläsning och diskussionsmöte på; ABF-huset, Stockholm, ATTAC-Stockholm; 9-11 mai Sosialisme Nedenfra 2003 i Oslo sentrum; Internasjonale sosialister, intsos@intsos.no; 11 maj Litauen folkomröstar om medlemskap i EU; 11 maj, Solidaritetskonsert med de Göteborgsdömda i Stockholm (se ovan); 16-17 maj Slovakien folkomröstar om medlemskap i EU; 17-18 maj maj Socialistiskt Forum, Örebro; Helgen den 17-18 maj hålls för tredje året i rad Socialistiskt Forum i Örebro; Folkets hus med EMU-debatt och mycket mera. Lokal: Folkets hus; 22 maj Patent på liv-dag; 30 maj- 2 juni G8-möte i Evian-les-Bains; 5 juni Världsmiljödagen; 8 juni Polen folkomröstar om medlemskap i EU; 15-16 juni Tjeckien folkomröstar om medlemskap i EU; Ecotopia 22 aug-5 sept i Ukraina. Med EYFA Biketour från Polen; 10-14 september. WTO-möte i Cancun; 14 september Sverige folkomröstar om medlemskap i EMU; 14 september Estland folkomröstar om medlemskap i EU; 20 september Lettland folkomröstar om medlemskap i EU; Övrigt: Svenska Freds debatt-turné "Europa , freden och framtiden"; Frågeställningar: Hur ser Natos framtida roll ut? Är EU på väg att; utvecklas till en militärallians? Kan EU:s krishanteringsförmåga bidra; till FN? Föreläsare: Jens Petersson, generalsekreterare på Svenska; Freds. PÅ olika orter runt om i Sverige 12 mars, Stockholm, 17 mars ,; Umeå, 22 mars, Nässjö, 26 mars, Gävle, 26 mars, Lund, 27 mars-Lund 2; april Växjö, 23 april Göteborg och Tyresö, 25 april Malmö, 28 april,; Örebro