- Folkrörelsestudiegruppens nyhetsbrev Nr 5 2003, Tema
Social Forum..
-
-
- Innehåll:
-
- 1. Norden och World Social Forum. Tord Björk
-
- 2. Social forum i Norden. Tord Björk och Louise
Pettersson
-
- 3. Asia Social Forum. Rapport från Tord Björk
-
- 4. European Social Forum i Paris. Rapport från
förberedelsemöte i Berlin. Tord Björk
-
- 5. Nordisk antikapitalistisk nettverk/ Sjur CP, Yelah
-
- 6. Den hungerstrejkande Göteborgsfången
frisläppt
-
- 7. Kommande evenemang:
- a. Resa till G8-mötet i Evian, Helena Tagesson,
ATTAC-Sverige
- b. Diskussionsmöte om demokrati och försvar för
det allmänna,
- Folkrörelsestudiegruppen & Alternativ stad
- c. Inbjudan till riksmöte om EMU,
Miljöförbundet Jordens Vänner
- d. Nordisk folkeriksdag - program
- e. Jordens Vänner i Sverige och Finland stödjer
nordiskt sommarläger 2004
-
- 8. Kalendarium
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - -
-
- 1. Norden och World Social Forum. Tord Björk
-
- Deltagandet från Norden i den alltmer omfattande
verksamheten kring World Social
- Forum och dess regionala uppföljning i Europa har varit
litet. Men nu är det på
- väg att ändras samtidigt som stora
förändringar är på gång. World Social
Forum
- kommer för första gången att flyttas
från Porto Alegre i Brasilien till Mumbai i
- Indien nästa år. Utlysningen av en gemensam
aktionsdag mot Irakkriget 15.2 blev
- en global framgång. Regionala, nationella och lokala
sociala forum växer fram på
- många håll i världen. European Social Forum
utvecklas med planer på tematiska
- nätverk för folkrörelser som kan föra
arbetet vidare mellan mötena.
- Miljörörelsen ökar påtagligt sitt
deltagande och viljan att öka inflytandet från
- Östeuropa är stark.
-
- I dessa förändringar kan Norden spela en viktig
roll. Få jämfört med andra delar
- av västeuropa har åkt på Social Forum
möten men hemmavid har en omfattande
- verksamhet växt fram. I många fall har man
också liknande verksamhet att knyta
- an till. Räknar man med arrangemang som liknar Social
Forum så är Norden en av
- de regioner där den nya typen av offentlighet är
på frammarsch.
-
- Social Forum har också fått stort genomslag i
massmedia, särskilt i Sverige.
- Första året 2001 rapporterade enbart
alternativmedia om mötet i Porto Alegre men
- därefter har sveriges största tidning Aftonbladet
och annan press både gjort
- nyhetsartiklar, reportage och ledare om World Social Forum och
Europena Social
- Forum. I Norden finns också mer djupgående
analyser som gjorts i flera
- alternativa veckotidningar. I Finland har Network Institute on
Global
- Democratization gett ut två böcker med World Social
Forum historia och
- verksamhet som mest hoppfulla uttryck för
demokratisering. I Sverige har Arena
- gett ut boken I rörelsenrnas tid som helt ägnas
åt World Social Forum och de
- massrörelser i Syd som deltar på dessa möten.
Olika grupperingar från radikala
- grupper i nybildade Nordic Action Network till Jordens
Vänner, Attac och
- LO-kretsar diskuterar ingående World Social Forum.
-
- Det finns en stor skillnad mellan Social Forum på
europeiska kontinenten, i
- Braslien eller Indien och i Norden. Överallt annars
är de stora fackföreningarna
- mycket aktiva i processen. Särskilt i Sverige
håller sig LO avvaktande även om
- tankesmedjan LO-idedebatt är aktiv som arrangör i
flera sammanhang. Något
- svenskt Social Forum har ännu inte hållits
därför att många organisationer vill
- avvakta och hoppas att LO kommer med. Desto fler lyckade
lokala arrangemang har
- genomförts.
-
- En annan skillnad är att i Norden har
folkrörelsesamarbete för solidaritet och
- miljö långa rötter bakåt. Delvis finns
arrangemang och nätverk som redan arbetat
- sedan länge med de frågor som WSF tagit upp. Inte
minst är det EU-motståndet som
- lett till ett systemkritiskt samarbete mellan olika typer av
folkrörelser i
- Norden. Under 1970-talet samlades systemkritiska rörelser
på nordiska
- sommarläger varje år inspirerade inte minst av
norska Folkebevegelsens seger o
- folkomröstningen om EU 1972. På 1980-talet startade
miljö-, freds-,
- solidaritets- och kvinnorörelsen Nordiska
Alternativkampanjen där krav på
- kontroll av gränsöverskridande kapitalströmmar
ställdes tillsammans med kamp mot
- storföretagens och stormakternas imperialism. Nordiska
fredsfestivaler samlade
- många människor med breda program om både
nedrustning, miljö och rättvisa. På
- 1990-talet växte nordisk folkriksdag fram och nordiska
nätverk som
- Världsbanskforum. Nordiskt samarbete mot multilaterala
investeringsavtalet växte
- fram parallellt med växande nordiska kontakter i samband
med Europamarschen mot
- arbetslöshet 1997 och toppmötesprotester. Utmaningen
nu är att kunna knyta an
- till den växande internationella processen. Problemen
är många. Risken för
- politisk konsumtion som inte leder till förndring finns
där. Debatten om hur
- Social Forum kan bli ett sätt för socialdemokrater
och andra vänsterpartier att
- dominera rörelsen finns där både från de
som önskar mer bredd på Social Forum
- och de som önskar mer radikal handling. Men kanske
är det som ser ut som
- dominans av etablerade NGO:s och politiker i själva
verket en nyorientering hos
- fackföreningar? Söker dessa sig bort från
ensidig förlitan på vänsterblockets
- statsbärande ambitioner mot ett erkännande av
behovet av samarbete med andra
- folkrörelser i samhället?
-
- Vi hoppas kunna komma med mer material om detta. Här
presenterar vi tills vidare
- en rapport om vad som hänt på
förberedelsemötet för European Social Forum i
- Berlin samt vad som hänt i de olika nordiska
länderna. Dessutom ett reportage
- från Asia Social Forum som för första
gången hölls i januari i år och som
nästa
- år får sin uppföljare när World Social
Forum hålls i Indien för första gången.
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - -
-
- 2. Social forum i Norden. Tord Björk och Louise
Pettersson
-
- Social Forum i Norden
-
- Sverige
-
- Flest lokala Social Forum har bland de nordiska länderna
ordnats Sverige.
-
- Skåne Social Forum
-
- Skåne Social Forum hölls den 18-20 oktober 2002 i
Lund. Det var ett mycket
- välbesökt arrangemang. Under parollen "För en
rättvis globalisering och en
- hållbar demokratisk utveckling" deltog ett sextiotal
organisationer med en mängd
- föreläsningar, seminarier, workshops,
kuturarrangemang, utställningar och
- bokbord. Bland de deltagande organisationerna fanns LO och
Socialdemokraterna i
- Skåne.
-
- Uppsala social Forum hölls den 25-27 april 2003 och
presenterades som ett
- arrangemang "för demokrati, miljö, solidaritet,
mänskliga rättigheter och alla
- människors lika värde". USF tänktes fungera som
en plattform för samarbete
- mellan progressiva organisationer i Uppsala för att
underlätta såväl praktiskt
- arbete som idéutbyte. Initiativet till USF har tagits
av medlemmar ur Attac
- Uppsala, men USF är inte knutet till någon
organisation.
- Louise som besökte delar av forumet uppfattade dock
arrangemanget som
- ganska splittrat, och i avsaknad av tydligt politiskt fokus.
Kanske bidrog
- det faktum att programpunkterna hölls mycket utspridda i
olika byggnader
- utan att det fanns en naturlig central samlingspunkt för
besökare ledde
- till frånvaro av den upplevelse av täthet som ofta
blir fallet vid bra
- sådana här möten. Frågan är i
vilken grad mötet bidrog till uppluckring av
- den sektorisering som ofta uppstått mellan olika
rörelser och som kan
- överträdas med hjälp av möten av typ
Social Forum.
- Antagligen hade det dock ändå stor betydelse
för rörelserna
- i Uppsala. 3000 besökte arrangemanget enligt uppgifter i
Uppsala Nya tidning
-
- Ett mindre social forum under namnet Östergötland
Social forum hälls 30 augusti
- till 1 september 2002 i Norrköping. En drivande
initiativtagare var ATTAC men
- ganska ovanligt var att arrangemanget även innefattade en
demonstration under
- temat Östergötland är inte till salu där
man protesterade mot utförsäljning av
- basbehov.
-
- I Stockholm förbereds nu ett Social Forum som kommer att
hållas under
- våren 2004. Vi får anledning att återkomma
till detta arrangemang.
-
- I Sverige förbereddes också liknande möten som
innan WSF startade 2001.
-
- Inför svenska EU-ordförandeskapet startade
Göteborgsaktionen som ordnade en
- 5-dagars motkonferens i Göteborg 2001. Föreningen
Fritt Forum tog också ett
- initiativ till en större samling under EU-toppmötet
som fick 25.000 besökare
- med seminarier och musikkonserter.
-
- Fritt Forum återupprepades 2002 i Göteborg med
ännu större uppslutning. Det kom
- 40.000 deltagare. Men i år gav samtliga partier avslag
på Fritt Forums ansökan
- om nya bidrag. I pressen förekommer uppgiften att
för mycket autonoma och
- vänstergrupper funnits med på Fritt Forum som en
orsak till att inga bidrag ges.
- Genom att Fritt Forum hållits utomhus och i tält
med många musikuppträdanden är
- deltagarsiffrorna inte helt jämförbara med Social
Forum som brukar hållas
- inomhus och bestå av stora debatter eller seminarier.
Men ändå var Fritt Forums
- folkbildande och politiska programmycket omfattande och med
stort deltagande.
-
- Socialistiskt forum har också börjat växa fram
på olika håll i landet sedan
- 1999. Det började i Umeå där upp till 2.000
personer deltagit och har sedan
- spridit sig till Malmö och Örebro både 2002
och 2003. Förra året hölls ett
- socialistiskt forum i Stockholm med 1.500 deltagare.
Arrangörerna har en mycket
- stor bredd med både anarkistiska grupperingar, LO
anknutna organisationer,
- vänsterpartier och ibland Attac. Socialistiskt Forum
Hölls 25 januari 2003 i Umeå,
- och där för femte året i rad 1 mars 2003 i
Malmö 4-5 oktober 2002 i Örebro
- och 23-24 november 2002 i Stockholm.
-
-
- Danmark
-
- Här händer minst. Danska folkrörelser har varit
upptagna av EU-ordförandeskapet.
- Då organiserades i Köpenhamn ett NGO-Forum med
1.000 deltagare på Holmen som
- till stora delar liknade ett Social Forum. Ett av de
största inslagen var en
- internationell privatiseringskonferens. Här var för
ovanlighetens skull både
- miljö och sociala aspekter lika fullödigt
representerade. Vandana Shiva tog upp
- privatiseringen konsekvenser globalt för gener och
jordbruk, Niels Meyer för
- energipolitiken och brittiska fackföreningar tog upp
följderna av
- privatiseringen av järnvägen medan en boliviansk
bondeledare tog upp kampen mot
- privatisering av vattnet.
-
-
- I Århus och Ålborg bildades lokala NGO-Forum som
knutit an till World Social
- Forum och European Social Forum. Dessa lokala nätverk
bildades inför danska
- EU-ordförandeskapet 2002. Es genomfördes, men i
nedbantad form i Köpenhamn.
- Ett ambitiöst lokalt initiativ för att ordna en
globaliseringskonferens i Odense
- på Fyn hölls i något nedbantad form den 6-7
april i Köpenhamn i samband med
- Attacs landsmöte, och med ett till synes mycket
intressant program
-
- Finland
-
- Det första finska Social Forum genomfördes 8-10.2
2002. Arrangemanget var fyllt
- av seminarier, workshops, debatter och planering av kampanjer.
Frågor som togs
- upp var bl.a. möjligheten av NATO-medlemskap,
arbetslöshet, kärnkraft, fattigdom
- i Finland och privatisering av tjänster.
Demokratifrågan stod i centrum
- motiverat av den rådande "marknadsfundamentalismen". i
samband med arrangemanget
- bildades rörelsen Pro Demokratia av aktiva i Jordens
Vänner,
- Livsmedelsarbetarförbundet, arbetslösa och
andra.
-
- Ett andra finskt Social Forum arrangerades 12.4 i år med
drygt 1.000 deltagare
- med Pro Demokratia och andra som arrangörer. Parallellt
ordnades också Manifest
- festivalen i form av tre dagars kulturaktiviteter.
-
- I Finland finns också liknande arrangemang.
Fackföreningarna återupptog i år sin
- tradition från 1970-talet att ordna en solidaritetsdag
och
- solidaritetsorganisationen KePa ordnar i maj sin traditionella
dag för tredje
- världen med marknader och seminarier som brukar locka
tiotusentals deltagare.
-
- Det finns i Finland också långvariga samarbeten
mellan folkrörelser i
- globaliseringsfrågor. 1989 ordnades ett möte med
folkrörelser från Indien om
- utvecklingskritik vilket vidareutvecklats till
fortlöpande utbyte av aktivister
- mellan de två länderna. Flera finska
folkrörelser och NGOs har aktivt lyckats
- både intressera finska regeringen och folkrörelser
i Syd för samarbete. De
- deltar aktivt i WSF internationella kommitte. Kontakter mellan
brasilianska
- organisationer som arrangerar WSF och indiska
folkrörelser uppstod på ett möte i
- Helsingfors i juni 2001. Detta bidrog till att WSF nu flyttas
från Brasilien
- till Indien.
-
- Samarbetet med indiska folkrörelser har varit omfattande
och bl.a. lett till
- organiserandet av 1.000 folkrörelsemöten i Indien om
demokrati, miljö, ekonomi,
- globalisering och andra frågor inom det gemensamma
projektet Vasudhaiva
- Kutumbakam, VK. 19 maj formaliseras den finska föreningen
VK. Samarbete söks
- också aktivt i Norden. I Indien deltar VK i
arrangörskommitten för WSF.
-
- www.kepa.fi/uutiset/talous/2334
-
-
- Norge
-
- Sedan flera år ordnas en stor globaliseringskonferens i
Oslo med många
- folkrörelser som arrangöreroch upp till 1.500
deltagare. I november förra året
- döptes mötet om till globaliseringskonferense - en
annen verden er mulig vilket
- knyter an till WSF:s budskap.
-
- Folkrörelserna bakom globaliseringskonferensen har nu
bildat ett nätverk för
- Social Forum i Norge.
-
- http://www.globalisering.no
- En rapport finns på http://
www.geocities.com/iglu01/no/globalisering/konferense02.html
-
- Länkar:
-
- European Social Forum: http://www.fse-esf.org/
-
- World Social Forum
-
- http://www.forumsocialmundial.org.br/home.asp
- http://www.portoalegre2003.org/publique/
-
- Asia social forum http://www.wsfindia.org/
-
- Nätverket Offensiv Folkbildning som bildade förening
nyligen har tidigare
- sammanställt en bra sida med tips på
föreläsare och litteratur om Social Forum:
- http://www.folkbildning.net/offensiv_folkbildning/018ED864-005B8E21
-
- Socialistiskt Forum Malmö:
http://www.malmo.abf.se/soc/
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - -
-
- 3. Asia Social Forum. Rapport från Tord Björk
-
- Förhoppningarna är stora på att Indien ska
klara uppgiften att föra ut World
- Social Forum ut i en annan värld än den där det
började i Porto Alegre i
- Braslien 2001. Utmaningen är stor. World Social Forum har
redan blivit en
- samlingspunkt för världens alla folkrörelser
och närstående NGOs och politiker
- som önskar alternativ till nyliberalismen. De politiska,
kulturella och
- praktiska problemen är stora när möten som kan
locka 100.00 deltagare ska
- arrangeras där vägen till en annan värld
förhoppningsvis kan utstakas. Hittills
- har World Social Forum varit dominerat av Latinamerika och
Latintalande delar av
- Europa. Det har varit befriande jämfört med de
globala möten där USA och
- Storbrittaniens NGOs har dominerat. Men det är
långt till att starkt bli ett
- uttryck för krafter i alla delar av världen.
Latinamerika är en del av tredje
- världen. Men man står närmare de
europeisktalande länderna i Nord än vad man
- står till många länder i Asien och Afrika.
Skillnaderna mellan Brasilien och
- Indien är större än mellan Brasilien och Europa
när det gäller politisk kultur.
- Förr eller senare måste WSF ta språnget ut ur
den europeisktalande delen av
- världen och Indien var det land många hoppades
på. Därför såg många med
spänning
- fram emot att ett större regionalt Social Forum
arrangerades i Indien.
-
- För första gången ordnades Asia Social Forum i
Hyderabad i början av januari
- 2003. Det kom fler än vad arrangörerna hade
förberett deltagarkort för. Efter
- drygt 14.000 deltagare slutade man därför att
räkna. 20.000 kan man räkna med
- deltog på de hundratals arrangemangen runtom i
fem-miljonerstaden på högplatån i
- södra Indien. 1.500 frivilliga skötte det praktiska.
Det gjorde de med god
- ordning. Till skillnad från i Porto Alegre där det
fanns stort stöd från staden
- så är det politiska läget i Indien mycket
besvärligare. På många håll regerirar
- hindunationalister sokm gör det olämpligt, i
Hyderabad härskar nyliberalismen
- men med ett visst mått tolerans i en stad där
dataindustrin blomstrar. Men
- universiteten, jainisternas folkets hus, journalistfacket och
hundratals andra
- ställde upp med lokaler och resurser. Allt i ett
behagligt klimat runt 30 grader
- med ständig sol som man skyddade sig från under
stora konferenstält.
-
- Det politiska huvudinnehållet var detsamma som i Porto
Alegre utom på en punkt.
- Samma brokiga skaror av NGOs och folkrörelser satte upp
sina utställningar och
- bokbord i långa rader, tyska miljöpartiets Heinrich
Böll Stiftung arrangerade
- stora debatter och fackföreningar och miljörelser
mötte varandra. Men utöver de
- två huvudteman som gällt tidigare mot
nyliberalismen och mot kriget tillkom nu
- kampen mot kommunalismen. Det återkom överallt som
ett jättestort monster i
- demonstrationståget som skulle bekämpas, i debatter
och seminarier och när
- folkrörelseaktivister talade mot att WSF skulle ordnas i
Indien. Communalism är
- det indiska begreppet för den egna folkgruppens
utstötning av andra. I Indien är
- detta en stor politisk fråga. I höstas dödades
mellan 20.000 och 40.000
- människor i pogromer i delstaten Gujarat, till den
övervägande delen muslimer.
- Efter pogromerna lyckades det hindunationalistiska partiet
vinna en
- överväldigande politisk seger i delstatsvalet och
mångdubbla sina röster
- gentemot de sekulära partierna. Det strukturella trycket
för att framkalla nya
- pogromer för att ytterligare stärka
hindunationalismens makt i Indien är stor,
- regeringsmakten i Delhi ligger redan i deras händer.
-
- Den politiska situationen är alltså den motsatta
mot Brasiliens. I Indien har
- folkrörelsenra och vänstern motvind. Man talar i
detta historiskt medvetna land
- om risken för ett nytt Braslien 1964, det år
när vänstern förlorade makten i
- brasilien efter en högerns militärkupp
underblåst av det alltid närvarande USA.
- Efter många år av diktatur lyckades
fackföreningarna och andra folkrörelser få
- bort diktaturen och destuom fortsätta kampen för
demokrati. I Indien ser det
- annorlunda ut. Det gör att flera
folkrörelseaktivister såg med tveksamhet på
att
- ordna WSF i Indien därför att det skulle ta för
mycket krafter från den inhemska
- kampen mot hindunationalism och nyliberalism.
-
- För aktivister utifrån framstod dock Asia Social
Forum som en indisk och
- asiatisk framgång. Bangladesh fackföreningar som
deltagit i protesterna under
- EU-toppmötet i Göteborg och varit med och bildat
People´s Global Action talade
- om att det var första gången de sett att så
många indiska fackföreningar kunde
- samsas och delta i samma möte. I ungdomslägret som
till skillnad från i Porto
- Alegre var centralt placerat och välskött var det
samma sak, bredden på
- deltagande indiska ungdomsorganisationer hade aldrig varit
så stor vid en
- gemensdam samling hävdades det. Den mycket splittrade
vänstern i Indien samlades
- också i gemensamma debatter om socialismens framtid
på ett sätt som inte
- förekommit sedan decennier. Marxist-leninistiska partier
tillsammans med stora
- kommunistpartier och socialdemokrater, gärna också
med inbjudna miljöaktivister
- och fackföreningsledare.
-
- Utåt sett framstår ASF som en i högsta grad
röd tillställning med hammaren och
- skäran vajande på fanor över folkmassor med
framstormande arbetarkvinnor. Den
- politiska oppositionen som står nära
folkrörelser domineras av kommunistpartier
- av alla de slag. Stora kommunistpartier säljer
glansbilder av Marx, Engels och
- Stalin på sina bokbord. Arrangören av
filmfestivalen med 115 bidrag under ASF
- heter Stalin K. Tittar man på NGOernas bokbord så
finns där som vanligt diverse
- litteratur om AIDS och utvecklingsporjekt men också mitt
i det politiskt
- neutrala materialet en bok om någon revolutionär
kommunisthjälte från
- 1930-talet.
-
- Men skenet bedrar. Visserligen bevaras det mesta i Indien som
det en gång har
- varit längre än i kanske någon annan politisk
kultur i världen. Maoistiska
- partier är fortfarande verksamma och för ibland en
väpnad kamp. Pressen kunde
- närmast dagligen meddela om hur poliser blivit
överfallna och dödade i
- utkanterna av den delstat där Hyderabad var huvudstad. En
del
- marxist-leninistiska partier motsatte sig ASF som ett
försök från imperialismen
- att med hjälp av NGOs och utländsk finansiering
hindra revolutionen och försöka
- ersätta den folkliga kampen med reformism. Tillsammans
med en författarförening,
- en del urbefolkningsgrupper och kastlösas organisationer
ordnade de en
- demonstration mot ASF som drog något fler deltagare
än den som folkrörelser på
- ASF ordnade. Kamp och splittring är en daglig realitet i
Indien där 20.000
- bönder begår sjävlmord på ett år i
desperation över sitt armod.
-
- De många kommunistiska symbolerna döljer dock mer
än en hård politisk vardag
- eller kvarvarande doktriner från stalinismens 30-tal. De
stora
- kommunistpartierna i Indien som säljer Stalinbilder
på sina bokbord bär
- samtidigt regeringsansvaret i en del delstater och för
enligt många en närmastt
- nyliberal socialdemokratisk politik. Leende flickor som dansar
på ASF:s plats
- för kulturuppvisningar kommer visserligen från en
rörelse startad av en
- kommunist på 1930-talet men den är lika
behövlig idag som den var då den
- bildades i kampen mot analfabetism. Visserligen knorrar
alternativrörelser och
- folkrörelser med vänstersossar eller radikala
marxistlenister som befinner sig
- inne på ASF över dominansen från de
organisationer som står nära de stora
- kommunistpartierna. Starkast är People´s Science
Forum. Men de flesta ser det
- som en praktisk nödvändighet. Det behövs stor
kapacitet för att ordna ett så
- stort möte och den vanan har People´s Science Forum
folket med hjälp från en del
- andra. Att de står nära hammaren och skäran
är ingen hemlighet, men på ren
- svenska skulle de heta ABF, Arbetarnas
Bildningsförbund.
-
- Det fanns oro och spänningar inför mötet. Inte
så mycket för de folkliga
- protesterna från revolutionära rörelser. Den
kritik som riktades mot ASF togs av
- många på allvar, särskilt kritiken mot
beroendet av utländsk finansiering,
- särskilt den amerikanska från Ford Foundation och
andra som stött WSF.
-
- En konflikt som framställdes som viktig var frågan
om ASF var ett öppet forum
- som det kallades eller en plats för folkrörelsers
mobilisering. För
- fackföreningar och andra folkrörelser var det
märkligt att komma till ett möte
- utan att det fattades gemensamma beslut om mobilisering.
Folkrörelserna i Indien
- har ont om resurser. Tid och resepengar kan knappast
slösas bort på till intet
- förpliktande träffar. Hos många
alternativrörelser var rädslan den motsatta. Att
- ASF och WSF skulle förlora sin öppna karaktär
och förvandlas till en
- organisation som fattade beslut för alla närvarande.
Inte minst hade Chico
- Whitaker den oron som representant för brasilianska
kyrkan och medlem i
- internationella WSF kommittén. Miljö- och
alternativrörelsen oroade sig också
- för en total dominans av fackföreningar.
-
- Det visade sig att oron var ogrundad. Som i de flesta andra
länder där Social
- forum ordnas är fackföreningarna de mest centrala
organisationerna. Framväxten
- av ett nätverk för folkrörelser som bygger
på de politiska manifest som
- folkrörelser använt för att uppmana till
deltagande på WSF har inneburit att
- folkrörelsernas roll blivit tydligare. På ASF
ordnades ett möte för detta
- folkrörelsenätverk som formellt bildades några
veckor senare i porto Alegre. Det
- märktes snabbt hur viktigt folkrörelsenätverket
var eftersom alla inflytelserika
- fackföreningar och andra kom dit även om det
sammankallats i sista stund. Något
- försök att ta över ASF handlade det dock inte
om. När en facklig representant
- föreslog att ett gemensamt uttalande skulle utarbetas och
antas på ASF sista
- plenum så avvisades det snabbt av andra fackliga
delegater som pekade på att så
- fungerar inte Social Forum. Däremot kunde man anta ett
uttalande i närvarande
- folkrörelsers namn, något man snart började
förbereda. Även om fackföreningar i
- hela världen är kända för att alla deras
leadre måste få tala på ett möte
- märktes snart en stor respekt också för andra
rörelser. Mycket snabbt kortades
- fackföreningarnas talarlista ned till förmån
för alternativrörelsens Medha
- Patkar. Hon representerade den breda National Peoples
movements alliance med
- Narmadarörelsen som samlande kraft. Det är uppenbart
att även om
- fackföreningarna är mer inflytelserika och har mer
resurser än andra
- folkrörelser ser de betydelsen av att Social Forum
både är en plats för mer
- jämbördigt samarbete med andra folkrörelser och
att det dessutom är ett öppet
- forum där man inte tar beslut för alla
närvarande.
-
- Det kommer dock vara en lång väg att gå. Den
indiska befolkningen bryr sig inte
- så mycket varken om fackföreningar eller
miljörörelser. Varken det politiska
- eller utvecklingsinriktade språk som facket eller NGOs
använder når ut till mer
- än mindre delar av samhället. Att
vänsterdominasen inte är helt oprpblematisk
- märktes på hur man såg på aktivister
som grundade sig på indiska traditioner.
- Sådana fick utstå påpekanden för att
deras hårfrisyr var hinduisk eller
- marginaliserades i programmet till mer undanskymda platser
på små workshops
- eller seminarier.
-
- I förhållande till lokalbefolkningen var det
tvärtom. Få visste om att ASF
- överhuvudtaget hölls i staden. Samtidigt med ASF
ordnades flera andra större
- folkmöten. Ett möte för näringslivet med
företrädare för WTO samlade många, ett
- nationellt möte för handelskasten samlade stora
folkmassor, ett separatiskt
- folkmöte för att dela upp delstaten med argument
riktade mot privatiseringen av
- vatten samlade än fler.
-
- De som mötte stort intresse bland talarna på ASF
bland lokabefolknignen var de
- som använde sig av ett annat språk i den politiska
kampen än vänsterns och många
- folkrörelsers sekulära former. Rakesh Batt är
en av de många fängslande
- personligheterna på ASF. Han är hindu och för
den politiska kampen mot hindu-
- och islamitiskt fundamentalism med hjälp av de heliga
hinduskrifterna och
- koranen. Många år tillbringade han i Iranskt
fängelse eftersom han vägrade att
- acceptera prästväldets felaktiga bruk av koranen.
Hans berättelser om
- hinduismens och islams tolerans fångade så lokala
lyssnare att de snabbt
- sammankallade till ett folkmöte med närmare 700
deltagare i en förort dit han
- bjöds in. Han kunde också berätta om hur en
grupp adivasis, termen för
- urbefolkning i Indien, hade svarat på hans fråga
om vad globalisering är. Den
- som talade för gruppen var en liten flicka som kunde tala
ett annat språk än det
- egna. Hon vidareförde vad gruppen tänkte. De sa att
de inte förstod så mycket
- men en sak förstod de. Att de skulle utplånas.
-
- Indien var fyllt av berättelser. Roy Burman kämpade
för urbefolkningarna i
- Indien som sammanlagt är 80 miljoner. Han hade varit med
i befrielsekampen när
- demonstrationerna kunde samla 5 miljoner deltagare. Som
många äldre aktivister i
- Indien kände han väl till Sverige. På inbjudan
för att undersöka samernas
- situation hade han varit i Uppsala och Jokkmokk, Senare
på ett möte om
- urbefolknignar i Mexiko hade han kunnat bemöta lovord om
svensk makt för
- urbfolkningar. Han konstaterade att sameparlamentet hade
mindre makt än vad en
- indisk urbefolkningsby. Det tog honom inte lång tid att
beskriva den globala
- situationen för urbefolkningarna och det utrotningshot de
lider under med en
- mycket stor andel av världens naturrikedomar på
sina territorier. Burman oroade
- sig för att ASF och WSF tog bort kraften från
kampen mot hindunationalismen. När
- han hade försökt få igång en fasta
enligt Gandhis metod hade andra varit för
- upptagna av att organiera ASF för att kunna bry sig. En
fasta kräver mycketr
- resurser för att få politisk effekt så det
behövs tillräckligt många för att det
- ska vara nyttigt. Burman var motståndare till att WSF
skulle ordnas i Indien
- 2004.
-
- Mest imponerande var dock kvinnorna. De fanns överallt.
Väntande i
- demonstrationsled för att kämpa för sina
rättigheter, som organisatörer och
- deltagare. Inga andra kunde skapa en sådan kontakt med
publiken. Språken kunde
- vara många i detta land där hindu talas av
två av fem och det finns gott om
- många andra stora språk. Med hjälp av
växling mellan det påtagliga och det
- allmänna, mellan gemensamma paroller och sånger,
mellan rationella argument och
- känslor vävs en demokratisk gemenskap fram som
överbryggar språkbarriärer och
- vardagens svårigheter.
-
- Efter ASF beslutade sig indiska organisationer till slut
för att ordna WSF
- 16-21. januari 2004 i Mumbai, det som förr kallades
Bombay. I Hyderabad märktes
- samma media fixering som i väst.
Globaliseringsrörelsen och WSF sades ha sin
- början i Seattle. 50.000 demonstranter i USA blev
viktigare än 500.000 i
- grannstaden Bangalore som demonstrerat mot WTO 1993. I
själva verket har
- massrörelsen mot storföretagens globaliseringen
växt fram i tredjen världen.
-
- För Norden innebär flytten från Porto Alegre
till Mumbai en utmaning. Direkta
- kontakter mellan Indien och Braslien uppstod första
gången i Helsingfors när
- Vijay pratap från Vasudhaiva Kutumbakam och Ashok Rao
från en fackförening
- träffade Gryztowski från IBASE som är en av
intiativatagdne organisationerna
- bakom WSF. Finska folkrörelser hart kunnat följa
processen väl. Men framförallt
- innebär flytten en ny öppning för nya
perspketiv. Precis som vi Europa nu ser en
- öppning för annat än sociala frågor kan
ett möte i Indien också ta upp bredare
- perspektiv. Inte minst är Norden i högre grad
än centraleuropa
- naturresursekonomier vilket gör miljöfrågan,
fisket och jordbruket viktiga. Det
- kolonila förflutna finns i mycket liten grad. Den
mångfald som finns i Indien,
- finns till viss del också mer i den nordiska
globaliseringsrörelsen än på många
- andra håll. I Norge går demonstranterna i
folkdräkt i kampen mot Världsbankens
- och WTO:s kulturpolitik. Det finns anledning och
möjlighet att samordna nordisk
- arbete inför WSF i Indien.
-
- 1 juni ordnar indiska förberedelsekommittén ett
asiatiskt möte inför WSF 2004.
- Man önskar ett så stort asiatiskt inflytande som
möjligt när WSF nu ska flyttas
- till en ny världsdel. Nu har självmedvetandet
ökat. I inbjudan till det
- asiatiska mötet påminner man om tidigare liknande
möten som Social Forum. 1989
- ordnades People´s Plan for the 21 st century i Hiroshima,
ett asiatiska möte som
- sedan växte och fick deltagande också i
centralamerika. Nu är man angelägen
- omdeltagande från Västasien, eller som det kallas
med ett kolonialt språkbruk
- enligt indierna, Mellersta Östern. Att man är
rosenrasande på Irakkriget märks.
- Det är bra att de asiatiska folkrörelsernas
självmedvetenhet växer. Det bådar
- gott inför World Social Forum i Mumbai.
-
- - - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - -
- - - -
- 4. European Social Forum i Paris. Rapport från
förberedelsemöte i Berlin. Tord Björk
-
- 300 personer deltog på föreberedelsemötet
från hela Europa. Främst från
- Frankrike som är värdar för ESF i Paris
november samt Italien, Storbrittanien
- och Tyskland. Från Sverige deltog Helena Tagesson och
Johan Rönnblom från Attac,
- Petter från Ung Vänster, Anders Svensson från
antikrigsnätverket i Göteborg och
- Tord Björk från Miljöförbundet Jordens
vänner. Från Danmark deltog tre personer
- från antikrigsnätverket, från Finland har
kommit rapport om att en representant
- från Attac deltog och från Norge kom ingen.
Från miljörörelsen deltog Lega
- Ambiente som är en stor radikal miljöorganisation i
Italien samt Jordens Vänner
- från Tyskland, Frankrike och Sverige. Även
ytterligare miljöorganisationer från
- Frankrike, Ungern och Ryssland deltog. I den mindre
redaktionskommitten för
- pogramförhandlingar deltog Tord Björk som
representant för Sverige. Från större
- länder dominerade facket och vänstern som
företrädare för nationella
- delegationer.
-
- Svensk mångsidig EU-kritisk ESF strategi
-
- Svenska delegationen hade likartad syn på ESF. Alla ser
positivt på att det
- finns starka inslag i ESF som får kampanjkaraktär
riktat mot t.ex. krig,
- storföretag eller WTO. Samtidigt är alla
angelägna om att ESF är ett mycket
- öppet forum där både NGOs och radikala grupper
kan känna sig hemma. Det finns
- olika förhållningssätt bland deltagande
svenska organisationerna till EU men
- samtidigt ser alla vikten av att erkänna att befolkningen
i Norden och särskilt
- Sverige och Norge är motståndare eller mycket
kritiska till EU. För ESF är det
- en utmaning att expandera norrut. Visst motstånd fanns
mot detta med argumentet
- att vi är emot EU eller som det heter att vi inte vill
vara europeiska, men
- franska delegationen kunde till slut övertygas. I den
avslutande plenumdebatten
- framkom dock att skepsis mot EU-motståndare inte alls
handlar om ja till EU:s
- politik eller expansion av EU:s makt. Många önskade
entusiastiskt det svenska
- EMU-motståndet lycka till i folkomröstningen.
-
- Facket dominerar
-
- Det har funnits oro för att ESF blir dominerat av
reformistiska NGOs och
- akademiker. När man läser programförslag
får man också lätt ett sådant intryck.
- I själva verket var dock förhandlingar om program
dominerat av fackföreningar
- som metallarbetarförbundet i Italien och CGT och SUD i
Frankrike. Samtidigt var
- fackföreningarna mycket måna om att respektera
andra rörelser. Kritiken mot att
- ESF söker etablera sig som en partner till EU visade sig
inte stämma, åtminstone
- inte denna gång. Förslag om att ordna dialog med
EU-kommissionen möttes av
- likgiltighet. Dialog önskar man med politiska partier i
första hand. Tyska
- Jordens Vänner har här en rakt motsatt
inställning och önskar särskilt en dialog
- med EU-kommissionen och EU-politiker. Här finns en
påtaglig skillnad i svenska
- och norska Jordens Vänners syn och systerorganisationer i
västeuropa.
- Miljöorganisationer i öst var mer skeptiska till EU.
Det finns ett växande
- seriöst intresse från stora fackföreningar
på kontinenten att satsa på ESF för
- att öka kontakterna med andra folkrörelser. I land
efter land håller
- samförståndet mellan statsbärande partier,
även när de är socialdemokratiska,
- och facket på att upphävas eller i hög grad
mista sin legitimitet.
-
- Små länder och rörelser har möjligheter
till påverkan
-
- Kritiken mot att ESF:s beslutsprocess är sluten och
svår eller omöjlig att
- påverka visade sig inte heller vara helt sann.
Åtminstone för deltagare från små
- länder var det lätt att skaffa sig både
informellt och formellt inflytande.
- Beslut tas genom konsensus i möten som först är
öppna för alla. Sedan bearbetas
- de synpunkter som kommit fram i en programkommitte där
varje land har en delegat
- förutom värdlandets arrangörskommitte som har
många. Den helt övervägande delen
- av praktiskt och ekonomiskt ansvar ligger på
arrangörslandet och även
- deltagandet domineras av värdlandet. Därefter
läggs förslaget på nytt fram i en
- stor församling, bearbetas på nytt och läggs
fram igen varpå eventuellt smärre
- justeringar kan göras igen. Konsensusmodellen leder till
att alla organisationer
- kan känna sig någorlunda trygga. Samtidigt
innebär den att saker tar tid och att
- det blir korridoruppgörelser som i många fall
får bestämma när majoritetsbeslut
- inte kan avgöra skiljaktigheter. Små länder
där olika rörelser lätt samarbetar
- och kan utnyttja sin mångsidiga kontakter med andra
länders systerorganisationer
- kan väl utnyttja sin organisatoriska smidighet för
att komplettera sin starka
- formella ställning med en stark informell roll.
-
- Konsensusmodellen leder till en viss grad av oklarhet men den
har också påtaglig
- fördelar. Det finns förstås strukturella
maktförhållanden bland arrangörer som
- märks i sättet att lägga upp programmet som
är svåra att påverka. Å andra sidan
- ger ESF möjligheten för krafter som önskar sig
mer demokratiska former och
- tydligare kamp att ena sig och ordna egna seminarier som
lätt kan få lika stort
- deltagande som de mödosamt framförhandlade
gemensamma plenarierna. Framförallt
- finns det också möjligheten att länka
aktiviteter och kampanjer till ESF möten
- på ett sätt som rörelser med ett tydligt
politiskt budskap kan utnyttja. En
- stark närvaro från partier som eftersträvar
statlig makt finns. Men genom att
- partier inte direkt företräds i förhandlingar
utan måste förankra sig i
- folkrörelser eller NGOs för att kunna förhandla
så har rörelser som inte
- domineras av partier bättre möjligheter än i
många andra fall att göra sin röst
- hörd.
-
- Framåt för miljörörelsen.
-
- ESF programmet byggs upp genom gemensamt organiserade
plenarier med 2.000
- deltagare. 50 sådana planeras för Parismötet.
Därutöver kan organisationer
- samarbeta och ordna större seminarier eller mindre
workshops. Första ESF som
- hölls i Florens förra året hade ett plenarium
om miljö, denna gång blir det tre
- om energi och trafikfrågor inklusive känrkraften,
hållbar produktion och
- konsumtion samt försvaret av vatten, biologisk
mångfald och energi som
- gemensamma nyttigheter mot privata vinstkrav. Dessutom blir
det som i Florens
- ett plenarium om hållbart jordbruk. En framgång
för miljörörelsen är också att
- miljöaspekter har kommit in i ett flertal andra plenarier
vilket inte skedde i
- Florens. Det gäller ekologisk skuld,
miljörättigheter, oljans roll i krig,
- storföretagens ansvar för miljö och kamp mot
arbetslöshet som uppstår pga social
- och miljödumpning. Ett bekymmer för
miljörörelsen har varit att Jordens Vänner i
- Italien var motståndare till ESF. Jordens Vänner i
frankrike är nu psotiva
- vilket underlättar för Jordens vänner i hela
Europa att mer aktivt delta
- tillsammans med andra miljörörelser.
-
- ESF förberedelsemöte i Göteborg i
september?
-
- För den svenska delegationen var den viktigaste
frågan att förlägga ett
- förberedelsemöte för ESF i Göteborg i
slutet av september för att öka det
- nordiska deltagandet. Tidigare har Helena från Attac
varit ensam från Norden i
- förberedelseprocessen. Istanbul sa sig också
villiga att att stå värdar för
- detta möte. Frågan avgörs på ett mindre
ESF-möte i samband med protesterna mot
- G-8 mötet i Evian i slutet av maj. Tills dess
behöver förberedelser komma igång
- för att stärka Sveriges chanser att bli värd,
inte minst gäller det att ordna så
- att deltagande från östeuropa blir
möjligt.
-
-
- En norsk rapport från Asia Social forum finns i
Verdensmagasinet X:
- http://www.verdensmagasinetx.no/0301/hyderabad.html
-
- Asia Social Forums hemsida: http://www.wsfindia.org
-
- Ett asiatiskt förberedelesmöte arrangeras i Mumbai i
Indien 1-2.6 inför för
- World Social Forum 2004 som hålls i Indien.
-
-
- Tord Björk
- tel +46 44 12 32 94
-
- Africa Social Forum
-
- I Afrika har redan två kontinentala möten
hållits. Det första i Bamako i Mali
- 5-9.1 2002 med deltagare från 200 folkrörelser, det
andra 5-9.1 2003 Addis Ababa
- i Etiopien med lika många deltagare. Kritiken på
dessa möten har varit hård mot
- NEPAD som är ett nyliberalt utvecklingsprogram som
Internationell finsiella
- institutitioner och västländerna söker pressa
afrikanska länder att genomföra.
-
- De officella rapporterna från Africa Social Forum hittar
man här:
-
- 2002:
http://aidc.org.za/NEPAD/Reader/African%20Social%20Forum.html
-
- 2003:
http://www.citizen.org/cmep/Water/cmep_Water/articles.cfm?ID=9032#108
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - -
-
- 5. Nordisk anti-kapitalistisk nettverk, Sjur CP, Yelah
-
-
- Det nordiske nettverket av People Global Action - Nordisk
anti-kapitalistisk
- nettverk
-
- Fredag 25. til søndag 27. april hadde det nordiske
nettverket av People Global
- Action sitt møte i Stockholm. Det nordiske nettverket
ble der døpt Nordic
- Anti-Capitalist Network, No border Network, NACN. Vi var rundt
50-60 aktivister
- fra Norge, Sverige, Danmark og Finland, hvor det neste
møtet vil bli holdt i
- desember. Blant deltagerne var det blant annet folk fra
Globale røtter,
- Transformers, Anti Fasistiske Akasjon, Alarm, Disobidents,
Humla, Autonome
- Sosialister og Demokratisk Alternativ. Det kom journalister
fra Indymedia og
- Yela.net.
-
- Alle deltagerne arbeider innenfor People Global Actions fem
prinsipper, som vil
- si at man motsetter seg kapitalismen, imperialismen og
føydalismen, samt alle
- avtaler, institusjoner og regjeringer som skaper en destruktiv
globalisering og
- motsetter seg alle undertrykkende strukturer og systemer, samt
diskriminasjon,
- inkludert, men ikke utelukkende, patriarki, rasisme og
religiøs fundamentalisme.
- Man vil konfrontere framfor å drive lobby eller å
få fram reformer ettersom de
- kapitalistiske organisasjoner både er ensrettede og
udemokratiske. Man vil gjøre
- et opprop for sivil ulydighet, støtte folkelige
bevegelser og initiativ, rådføre
- videre kamp slik at den kan maksimerer respekt for alle former
liv og
- undertrykte mennesker, samt skape lokale alternativer til den
globale
- kapuitalismen. Organisasjonsfilosofien er basert på
desentralisering og
- autonomi.
-
- Det nordiske nettverket forsøker å komme bort fra
globaliseringsbevegelsens
- reaktivitet og fokusere på de agendasettende kampene,
samt styrke og synliggjøre
- de felles kampsakene som finnes i Norden. Møtet
utgår fra kamp og vil koordinere
- felles kampanjer i Norden, noe som kan gi styrke. Man
ønsker å finne fram til en
- samtidighet, felles konsept og å finne alternativ til
toppmøtemobiliseringene.
- ...
-
- Mye av tiden ble brukt til å diskutere vår
bevegelse, hva vi hadde gjort, hvor
- vi var og hvor vi vil hen. Spre sympati for hva vi holder
på med, komme oss og
- finne nye strategier og mål etter at krigen imot Irak
nå er slutt
-
- Spørsmål vi diskuterte var:
-
- 1. Hvilke kamper pågår? Hvilke deltar dere i og
hvilke skjer utenfor
- "bevegelsen"?
-
- 2. Hvilken karakter har kampene (Åpne eller skjulte,
massekamper eller
- "individuelle")?
-
- 3. Hvordan kommuniserer disse kampene med hverandre?
-
- 4. Hvordan kommuniserer de internt og utad (media,
organisasjon, symbolikk)?
-
- 5. Hvordan forsøker dere å skape samtidighet og
linke sammen kampene
- (samlende konsept, aksjonsdager, koordinasjon)?
-
- 6. Hvilke mangfold av taktikker anvendes? Hvilke går
sammen og mellom hvilke
- er det konflikt?
-
- 7. Hva holder bevegelsen sammen (metode, fiendebilde,
analyse, felles
- historie)?
-
- 8. Hvilke åpne bredere forumer arbeider dere innen
(sosiale forum, nettverk,
- folkebevegelseskoordineringer)?
-
- 9. Hvilke former for "skjold" mot repressjon anvender
dere?
-
- 10. Hvordan ser forholdet teori og praktikk ut?
-
- 11. Pågår det en teoretisk diskussjon knyttet til
kampene?
-
- 12. Hvilke former for "laboratorier" anvender dere fer
å starte kamp og skape
- aktivitet (reiser, grunnkurs, aksjonstrening). Hvilke
"undersøkelser" anvender
- dere for å utvikle kampene
(arbetsplassundersøkelser, studiegrupper)?
-
-
- / Sjur CP * Wednesday April 30, 2003 at 12:50 AM
-
- Något kortad, den fullständiga artiklen finns
på:
-
- från http://www.indymedia.no/news/2003/04/9714.php
-
- Det omfattande förberedelsematerialet om bl.a. WSF, PGA
mm hittar man på:
-
- http://www.globaliseringunderifran.org
-
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - -
- 6. Den hungerstrejkande Göteborgsfången
frisläppt
-
- Den 32-årige man som hungerstrejkat på
Skänningeanstalten sedan
- januari är nu släppt ur fängelset sedan den 26
april. Mannen dömdes för våldsamt
- upplopp under Göteborgskravallerna. Åklagarens enda
bevisning var två
- polismäns motsägelsefulla vittnesmål.
-
- Mer info se Yelah
-
- Saxat från Yelah 30.4
- http://www.yelah.net/yelah/20030331/kommentar030426
- http://www.yelah.net/yelah/20030331/kronika030426
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - -
-
- 7. Kommande evenemang:
-
- a. Resa till G8-mötet i Evian, Helena Tagesson,
ATTAC-Sverige
-
- Tänk, diskutera, protestera! Få nya kompisar!
Möt våren i Alperna! Följ
- med till G8-mötet!
-
- Den här bussresan är öppen för alla.
-
- Det kommer att bli en väldigt spännande
mobilisering. Titta gärna på
- G8-sektionen på Attacs hemsida, som finns här:
- http://www.attac.nu/index.php?sc=663,1. Titta också
på länksamlingen på
- http://www.g8-evian2003.org, eller på
http://www.attac.info/g8evian, eller
- på http://www.crid.asso.fr/g8/spam.htm för en
överblick över några av dem
- som mobiliserar, och lite grann av vad som ingår i
motkonferensen.
-
- Avresa: antingen a) med färja från Göteborg
till Fredrikshamn, på morgonen
- torsdag 29 maj. Där hoppar vi på en buss, som
kör oss till Genève.
- Eller b) med buss från Köpenhamn, samma dag klockan
12.00.
-
- Ankomst: på morgonen fredag 30 maj
-
- Hemresa: på kvällen söndag 1 juni, efter den
stora demonstrationen. Vi är
- alltså tillbaka i Sverige dagen efter, måndag 2
juni.
-
- Kostnad: 850 kronor för Fredrikshamnsalternativet
(inklusive färja). 650
- kronor för Köpenhamnsalternativet. Fortfarande
tigger vi och våra danska
- kollegor "sponsringspengar" från ekonomiskt starka
organisationer, varför
- priset kan komma att sjunka något ytterligare innan det
är dags för avfärd.
-
- Boende: vi planerar att tälta i den intergalaktiska
alternativbyn (se
- http://www.village-intergalactique.org). Som ett alternativ
arbetar de
- schweiziska organisatörerna fortfarande på att
få loss skolor eller dylikt
- för tillresta demonstranter att sova i, men det är
oklart om det kommer
- att lyckas. Det finns också möjligheter till
"solidaritetsboende" hemma
- hos aktivister, genom annonssystemet på
http://www.attac.info/g8evian. Var
- och en kan naturligtvis själv också boka vandrarhem
eller hotell i Genève
- eller dess omgivningar.
-
- Anmälan: skicka ett mail till g8evian@attac.nu, eller
ring Helena på
- 0706-936639.
-
- Hoppas vi ses!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- -- - - -
- - - - - - -- - - -- -
-
- b. Diskussionsmöte om demokrati och försvar för
det allmänna,
- Folkrörelsestudiegruppen & Alternativ stad
-
- Folkrörelsestudiegruppen ordnar i samarbete med
Alternativ Stads grupp
- till försvar för det allmänna ett
diskussionsmöte om demokrati och
- allmänningar lördagen den 1 juni. Dessa punkter
står på programmet.
-
- 1. Samhällets demokratisyn: exemplet skolan
-
- Med en utgångspunkt i läroböcker för
skolan diskuteras vilken
- demokratisyn som är förhärskande i dagens
Sverige och vad vi kan göra
- för att förandra den.
-
- 2. Kamp för demokratin:
Göteborgsrättegångarna och
EMU-omröstningskampanjen.
-
- Vilka politiska krav bör ställas för att
föra kampen för rättvisa och
- demokrati framåt i EU-medlemslandet Sverige? Finns en
reformistisk
- dialoglinje, en folkrörelselinje och en
revolutionär
- konfrontationslinje som kan förena eller splittra EU-
och
- globaliseringskritiska rörelsen?
-
- 3. Demokratin och allmänningar
-
- Vi samtalar om begreppet allmänningar och hur
allmänningar hör ihop
- med demokrati, eventuellt också kring de texter som
hunnit
- formuleras tills dess. Alternativ Stad har satt igång en
grupp som ska arbeta
- med allmänningar och i första hand formulera texter
kring
- detta.
-
- Vi inbjuder även dig som är intresserad och vill
delta i diskussionerna.
- Hör gärna av dig i förväg så du kan
få bakgrundsmaterial.
-
- Mötet kommer att följas av ett kortare
årsmöte där folkrörelsestudiegruppen
- kommer att formalisera sig som organisation.
-
- Louise Pettersson
-
- - - - - - - - .- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - -
-
- c. Inbjudan till riksmöte om EMU,
Miljöförbundet Jordens Vänner
-
- Miljöförbundet Jordens Vänner arrangerar
riksträff och upptaktsmöte:
-
- För miljö och solidaritet - Nej till EMU!
-
- Söndag 1 juni kl 10-16
- Solidaritetsrörelsernas hus, Stockholm
- Adress: Tegelviksg. 40 (Buss 46 från slussen mot Sofia
till ändhållplatsen)
-
- Miljöförbundet Jordens Vänners
årsmöte beslutade att aktivt arbeta för ett
- nej till EMU i folkomröstningen. Nu drar vi igång
arbetet med en riksträff
- i Stockholm. Alla EMU-motståndare som är engagerade
i freds-, miljö-,
- solidaritets-, rättvisefrågor lokalt eller på
riksnivå är välkomna.
-
- Mötet är för dig som anser att kampanjen
inför folkomröstningen borde
- handla om vad ett EMU-medlemskap innebär för
våra möjligheter att arbeta
- för miljö och solidaritet, globalt såväl
som i Sverige. EMU handlar inte
- bara om hur våra mynt ska se ut utan om vi skall
fortsätta på den
- nyliberala och elitistiska EU-vägen eller inte!
-
- Vi menar att ett EMU-medlemskap stimulerar privatiseringar och
ökade
- ekonomiska klyftor samtidigt som demokratin urholkas ännu
mer. Det blir då
- ännu svårare att i grunden förändra
politiken, något som är nödvändigt
för
- miljön och solidariteten.
-
- På mötet kommer vi att ha inledningar om EU, EMU
och dessa frågor.
- Därefter blir det samtal om hur MJV och andra
systemkritiska rörelser kan
- jobba inför folkomröstningen. Det kan gälla
materialproduktion,
- föreläsarturneer, nätverksarbete och debatter.
Vi utbyter också idéer om
- hur man kan arbeta mot EMU lokalt.
-
- Anmälan helst per mail till
louise.pettersson@delta.telenordia.se
- eller på tel 0739-059910. Frågor
- kan riktas även till lars.igeland@folkbildning.net,
0291-20275
- Mötet är kostnadsfritt. Ansökan om resebidrag
kan riktas till
- ellie.cijvat@mjv.se,tel 040-188823 innan 26 maj.
-
- Välkommen ! Du behövs i EMU-motståndet.
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - -
-
- d. Nordisk folkeriksdag - program
-
- Nordisk Folkeriksdag er et nettverk med utspring i motstanden
til EU-medlemskap
- og i ønsket om ' styrke det nordiske samarbeid.
Folkeriksdager har vært
- arrangert i Sverige, Finland, Danmark og Norge. Nordisk
Folkeriksdag arrangeres
- i år for 10. gang, som en konferanse. Konferansen vil
rette søkelyset på EU:s
- utvidelse og forslag til ny unionstraktat (grunnlov).
Folkestyrets vilkår blir
- et sentralt tema. Konferansen skal være et
idéverksted og samlingspunkt for
- samfunnsengasjerte mennesker. Det ventes et deltakertall
på 100 personer.
-
- Arrangører er: Folkeriksdagens Venner i Norge, Lhmr.
Nei til EU og foreningen
- Frit Norden i Danmark Se nettsted:
http://www.fritnorden.dk/
-
- Litt historikk:
- Første Folkeriksdag fant sted p' Vega i 1990 og i
Sogndal 1991. Senere har
- Folkeriksdager vært arrangert i Kungälv, Sverige i
1992, Bornholm, Danmark i
- 1993, Åbo, Finland i 1994, Kalmar, Sverige i 1997,
Falun, Sverige i 1999, Thy,
- Danmark i 2000 og Gøteborg, Sverige i 2001 Av rapporter
finnes: Vegarapporten
- (1990) og Sogndalmanifestet (1991)
-
-
- Nordisk Folkeriksdag / folkemøde 30/7 - 2/8 - 2003
Konferanse: EU p' vei mot en
- stormakt. Nordisk folkestyre i fare?
-
-
- Program:
-
- Onsdag 30/7
-
- 14.00 Registrering - Politisk torg -
- 15.00 åpning - kulturelt innslag
-
- 15.30 EU på vei mot en stormakt, Ole Krarup
-
- 16.30 Virkninger for folkestyre, Trine Skei Grande
-
- 17.30 Økonomisk politikk og ØMU, Hans
Lindqvist
-
- 18.30 Middag
-
- 20.00 Åpen debatt
-
- Torsdag 31/7
-
- 09.15 Arbeid-, helse- og sosialpolitikk, Else Hammerich ?
-
- 10.15 Medborgaren som førsvann, Gunilla Winberg
- 11.45 åpen debatt
-
- 13. Lunsj
-
- 14.30 Makten over Maten, Åke Karlson
-
- 15.30 Paneldebatt
-
- 18.00 Middag
-
- 19.30 Bjørnsonkveld med tur tilAulestad. Pris kr.
100,-
-
- Fredag 1/8
-
- 09.15 Kan Norden brukes til noe?, Bent Brier
-
- 10.15 Samarbeid med Baltikum, Ulla Klötzer
-
- 11.30 åpen debatt
-
- 13.00 Lunsj
-
- 14.30 Norden og sikkerhetspolitikk, Gunnar Garbo(
-
- 15.30 Paneldebatt
-
- 18.00 Middag
-
- 20.00 Arbeidsgrupper / verksted
-
- Lørdag 2/8
-
- 09.15 Mellomstatlig samarbeid, Dag Seierstad
-
- 10.30 Paneldiskusjon
- 11.45 Oppsumering og avslutning
-
- NB!
- Forbehold om endringer i programmet. Måltider p'
Høgskolen Lunsj ca. kr. 75,-
- Middag ca. kr. 100,- Deltakeravgift: kr.250,- (eller kr.100,-/
dag), betales p'
- forhånd til postbankkonto 0531.51.14855, Nordisk
Folkeriksdag v / Kaya Krussand,
- r. 587, 2720 Grindvoll.
-
- Påmeldingsfrist 10. juli til: Nordisk
- Folkeriksdag 2003Postboks 245, N- 2602 Lillehammer eller til
kontaktpersoner:
-
- Torbjørn Dahl (N), tordahl@online.no
- Jakob Buhl (DK) Tlf: 47 612 61 458 Tlf: 45 358 21 800,
jakob@folkebevaegelsen.dk
- Gunilla Winberg (S), tel./fax 46 8 84 34 16,
gunri@telia.com
- Ulla Klötzer (F) Tlf: 358-(9)81 01 67,
ullaklotzer@yahoo.com
-
- Konferansetelefon: 97 16 70 46
-
- Overnatting - (Bestill så fort som mulig)
-
- Gjestebu <ss-bu@online.no> Tlf: +47 612 54321 Priser fra
kr. 100,-
- A/L Jorekstad fritidsl. (http://www.jorekstad.no/) Tlf: +47 61
05 70 60
- Leilighetspriser fra kr. 750,-
- Lillehammer Motell & Camping Tlf+47 61259710
http://www.motelcamp.no/index2.htm
- Se også nettstedet:!
http://www.lillehammerturist.no/hoved.htm
- Flere alterativer finnes
-
- Transport: (4 km fra jernbanest. til Høgskolen) NSB-
http://www.nsb.no/
- Bybuss nr. 001, 010 og 011
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - _
- - - - - - -
-
- e. Jordens Vänner i Sverige och Finland stödjer
nordiskt sommarläger 2004
-
- På sitt årsmöte i Eskiltuna beslutade
Miljöförbundet Jordens vänner att stödja
- organiseringen av ett gemensamt nordiskt sommarläger.
Finska Jordens Vänner har
- också beslutat om stöd för iden. Tanken
växtes på ett nordiskt arbetsmöte på
- privatiseringskonferens i samband med EU-toppmötet i
Köpnenhamn i decmeber förra
- året. Vasudhaiva Kutumbakam hade inkallat till ett
arbetsmöte för att diskutera
- utöäkat nordiskt systemkritiskt samarbete för
global demokrati. Ett av förslagen
- var att samla folkrörelser i Norden på ett
sommarläger 2004. Kampen mot
- privatiseringar för miljö och solidaritet omfattar
allt vidare grupper. Genom
- att ordna ett gemensamt sommarläger kan
erfarenhetsutbytet och samhörigheten
- stärkas.
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
-
- 8. Kalendarium
-
- 17-18 maj maj Socialistiskt Forum, Örebro
- Helgen den 17-18 maj hålls för tredje året i
rad Socialistiskt Forum i Örebro
- Folkets hus med EMU-debatt och mycket mera. Lokal: Folkets
hus
-
- 19 maj Bildande av Vasudhaiva Kutumbakam, Finland
-
- 22 maj Patent på liv-dag
-
- 27 maj Mini WTO topmøde i København,
- ATTAC laver i den forbindelse en demostration mod de riges
klub.
- Der vil være aktioner/demonstration om dagen, og et
seminar om aftenen på Gimle
- Sted: København, Gimle - Islands Brygges Kulturhus,
Islands Brygge 18
-
- 29 maj Antikrigskonferanse i Norge
- For mer informasjon se http://www.ingenkrig.no
-
- 1-3 juni G8-möte i Evian-les-Bains i Frankrike
-
- 31 maj Demokratimöte i Stockholm och bildande av
Folkrörelsestudiegruppen
-
- 1 juni EMU-träff, Stockholm, arrangerad av
Miljöförbundet Jordens Vänner
-
- 5 juni Världsmiljödagen
-
- 8 juni Polen folkomröstar om medlemskap i EU
-
- 15-16 juni Tjeckien folkomröstar om medlemskap i EU
-
- Midsommar Åland nordiskt folkbildningsmöte om
folkhögskolorna och framtiden
- information: per.warming@hotmail.com
-
- juli Nordisk folkriksdag i Lillehammer
-
- 22 aug-5 sept Ecotopia i Ukraina. Med EYFA Biketour från
Polen
-
- 10-14 september. WTO-möte i Cancun, Mexico
-
- 14 september Sverige folkomröstar om medlemskap i
EMU
-
- 14 september Estland folkomröstar om medlemskap i EU
-
- 20 september Lettland folkomröstar om medlemskap i
EU
-
- september, slutet av förberedelsemöte för
Europena Social Forum
-
- 12-16 november European Social Forum Paris, Frankrike
- (S.t Denis, Bobigny och Ivry)
-
- 2004
-
- 16-21 januari World Social Forum, Mumbai (fd Bombay),
Indien
-
- ________________________________________________________________________________
-
- Nyhetsbrevet utges av Folkrörelsestudiegruppen,
http://www.folkrorelser.nu
-
- För att börja prenumerera skicka ett tomt meddelande
till
- gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk
- För att sluta prenumerera skicka ett tomt meddelande
till
- gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk
-
- Nästa nyhetsbrev beräknas komma ut i juni
- Skicka gärna material exempelvis om sommarerns
evenemang
- till info@folkrorelser.nu
-
-
-
-
-
-
-
-
- --
-
-
-
-