Folkrörelsestudiegruppens nyhetsbrev Nr 7 2003, Tema

EMU-folkomröstning och WTO.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

Innehåll

 

1. Inbjudan till nordiskt möte om social forum i Göteborg 27-28.9

 

2. EMU

a. Opinionen och internationella kommentarer, Tord Björk

b. EU och EMU hotar miljön och framtiden, Lars Igeland,

Miljöförbundet Jordens Vänner

c. Pressmeddelande om folkomröstningen, Alternativ Stad

d. Ja-kampanjens tre steg, Tord Björk

 

3. WTO

a. Upprop för transparens och demokrati i WTO

b. WTO-topmødet i Mexico for begyndere, Kenneth Haar

c. Bønder i hovedrollen blandt "globofober", Kenneth Haar

d. En koreansk bondeleders "forudsigelige" selvmord, Kenneth Harrs

e. EU-kommissionen WTO-politik skäms ut med fakta och karikatyrer,

tips om Corporat

Europe Observatory

 

4. Protester mot vapenmässa. saxat från Indymedia.no

 

5. Demonstration för Christiania. Högerregeringen i Danmark på väg

mot nederlag, Tord Björk

 

6. Ny generation husockupanter, Källa Modkraft.dk

 

7. Reclaimprotest mot de rikas segregering i Göteborg, Saxat från Indymedia

 

8. Indymedia Finland nedlagt

 

9. Privatiseringsseminarium 11 oktober i Stockholm, ATTAC

 

10. Kalendarium

 

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

1. Vad vill nordiska folkrörelser med social forum? Göteborg 27-28 september

 

En helg med samtal och mobilisering inför ESF 2004 i Paris i november

 

Social forum-processen har pågått i mindre än fem år, och har slagit rot

anmärkningsvärt snabbt på många nivåer. Från Världsforumet i Porto Alegre eller

Mumbai till de lokala forumen i t.ex. Skåne, Uppsala, Stockholm eller

Östergötland kan steget tyckas långt. Samtidigt finns viljan att vara del av en

och samma process till försvar för en rättvis och hållbar värld.

 

Det första Europeiska Sociala Forumet hölls i Florens hösten 2002 och samlade

anmärkningsvärda 60 000 deltagare under workshops, seminarier och möten, och

kanske så många som en miljon demonstranter i den första stora demonstrationen

mot USA:s krig i Irak. Förberedelseprocessen inför årets ESF i Paris i november

samlar varje månad hundratals organisationsrepresentanter någonstans i Europa.

Inom ramen för ESF-processen skapar gamla och nya rörelser nya nätverk och

koordinerar politisk handling. Det nordiska engagemanget i processen har dock

varit i det närmaste obefintligt, vilket både vi och ESF förlorar på.

 

Men det bubblar på flera håll i Norden av intresse för sociala forum på olika

nivåer. Vi har lokala forum och ger ut böcker kring processen. Arbetet med att

koordinera praktiska saker som transport, bostad och även svenska bidrag till

programmet pågår mellan undertecknade organisationer och andra intresserade.

 

Hittills har vi dock inte haft någon öppnare samling för att och diskutera vad

olika rörelser vill med sitt engagemang i det här sammanhanget. Nu bjuder vi in

till en helg i Göteborg 27-28 september för att göra det. Alla intresserade

organisationer är välkomna att delta.

 

Vi önskar att helgen ska skapa möjligheter för organisatörer av lokala forum i

Sverige att utbyta erfarenheter och idéer. Vi önskar också att olika typer av

aktörer ska få reflektera tillsammans kring vad vi kan göra med hjälp

av ESF och

andra sociala forum i Sverige och i Norden. Vi vill diskutera

nordiskt samarbete

mot nyliberalism. Och vi vill ta sats och mobilisera inför ESF i Paris! Vi

passar på att göra detta samma helg som bokmässan pågår i Göteborg. Kom dagen

före och kolla in en av våra största kulturhändelser.

 

Vi kommer att hålla till på Världshuset, Brogatan 4. Nedan följer vårt tänkta

program. Vi är öppna för era synpunkter på det, för att det ska bli en så

givande dag som möjligt för alla.

 

Välkomna!

 

Hälsningar

 

Attac, Kvinnor utan gränser, MJV, Ordfront, RYMS och Ung Vänster i den svenska

ESF-koordinationen

 

Kontakt: esf@attac.se, Olav Unsgaard, Attac: 0709-204633, Tord Björk, MJV

044-123294

 

 

 

Program ESF- prejmöte, Världshuset Brogatan 4, Göteborg 27-28/9

 

Lördag 27.9

 

13.00 INTERNATIONELLT FOLKRÖRELSESAMARBETE Samling. Varför behövs

internationellt folkrörelsesamarbete? Hur kan facket och andra folkrörelser

samarbeta? Vilka är de viktiga globala konfliktfrågorna nu som behöver svenskt

och nordiskt engagemang?

 

14.30 - 15.00 paus

 

15.00 PRIVATISERING OCH NYLIBERALISM Hur kan folkrörelser i Norden

samarbeta mot

privatisering och nyliberalism? Utvärdering av WTO-mötet i Cancun och EMU

omröstningen. Hur kan den lokala kampen kopplas till den internationella?

 

15.45 EU och WTO två parallella gruppdiskussioner

 

Grupp 1: Kampen mot EU:s nyliberalism, och för ett socialt Europa.

Hur fortsätta

efter EMU-omröstningen? Nordiskt samarbete mot EU:s nyliberalism. EU:s

framtidskonvent.

 

Grupp 2: WTO, företagsmakt och privatiseringar. Hur fortsätta arbetet efter

Cancun?

 

17.15 SAMMANFATTNING AV DAGEN

 

18.00 AVSLUTNING

 

19.00 MINGEL

 

Söndag 28.9

 

10.00 SOCIAL FORUM I NORDEN På vilket sätt bidrar WSF och ESF till att stärka

folkörelsers politiska kamp mot nyliberalism och krig? Vilka är erfarenheterna

från Social Forum processen i de nordiska länderna?

 

11.30 ESF OCH WSF Nordiskt samarbete inför ESF i Paris och WSF i

Mumbai. Hur kan

den nordiska diskussionen fortsätta?

 

12.30 ARBETSGRUPPER

 

A Samordning av transporter till Paris och mobilisering

 

B Samordning av program för WSF

 

C Nordiskt samarbete

 

13.00 Lunch

 

14.00 Forsatta arbetsgrupper

 

15.00 Redovisning av arbetsgruppernas resultat

 

15.30 HUR ARBETAR VI FRAMÅT?

 

16.30 avslutning

 

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

EMU

 

a. Opinionen och internationella kommentarer

 

Den svenska EMU-omröstningen avgörs i ett spänt läge efter mordet på

utrikesminister Anna Lindh. Opinionsmätningar pekar i helt olika riktning -

Sifos mätning efter mordet pekar på 50% nejröster och 38% ja samt 2%

blankröster

och 10 % osäkra. Skop får fram en kraftig ökning för ja-sidan och med siffror

där det ligger helt jämnt mellan de två linjerna. Mer om opnionsmätningarna

finner man på: http://www.temo.se/dok/proj/EMU/EMUsamtliga.htm

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1483&a=180949&previousRenderType=2

 

EMU-omröstningen följs med spänning runtom i Europa. På EU mötet i

Italien sköts

beslutet upp om hur man ska göra med stabilitetspakten och Frankrikes oförmåga

och ovilja att följa överenskommelsen. Enligt masmedia gällde det att undvika

gräl som kunde påverka den svenska folkomröstningen.

 

En norsk kommentar ges av professor Steinar Strøm: "Om få dager skal EU-landet

Sverige si ja eller nei til euro og ØMU (den økonomiske og monetære union). Et

ja vil bety at den svenske krona erstattes med euro, renta vil bli bestemt i

Frankfurt, og finanspolitikken må innordne seg reglene i den såkalte

stabilitetspakten. Et nei vil bety at Sverige vil fortsette som EU-medlem, men

med egen valuta og egen makroøkonomisk politikk." Hela artikeln finns på:

http://www.dagsavisen.no/okonomi/kommentar/2003/09/751396.shtml

 

Intressant är också Europavänstern syn. Vanligt är att säga att vänstern och de

gröna i EU vill att Sverige går med i EMU. Men centrala personer säger nu

motsatsen. Många kanske är positiva till EU men de ser gärna en svenska protest

mot det nyliberal innehållet i EMU.

 

Rösta nej, Sverige! hävdar Francis Wurtz, ordförande för europaparlamentets

vänstergrupp. Han skulle välkomna ett svenskt nej. - Jag menar att

ett nej i den

svenska folkomröstningen skulle kunna spela en positiv roll inom EU,

skriver han

på Aftonbladets debattsida:

http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,358132,00.html

 

/Tord Björk

 

 

b. EU och EMU hotar miljön och framtiden

 

 

EMU-folkomröstningen handlar om vi ska avskaffa kronan och vår riksbank och

därmed ta ifrån oss viktiga redskap för att förhindra arbetslöshet. Men det

handlar också om vi ska ta ett steg till in i bygget av EU-staten.

 

En viktig fråga är därför vad åtta års EU-medlemskap faktiskt inneburit. Lars

Igeland, aktiv i Miljöförbundet Jordens Vänner, menar att medlemskapet varit

negativt för miljö och rättvisa. Inför folkomröstningen 1994 talade ja-sidan

ofta om en "miljögaranti" som skulle göra att ingen behövde sänka sina

miljökrav. Som nej-sidan ideligen påpekade finns ingen sådan miljögaranti. De

övergångsregler som Sverige fick har nu i stort sett upphört och i de fall där

ej EU hunnit ikapp har Sverige tvingats sänka sina krav. Några exempel:

Allergiframkallande azo-färgämnen som Sverige förbjöd redan på

70-talet är sedan

1999 åter tillåtna i Sverige.

 

Livsmedelsverket har försökt stoppa dem men dömdes ifjol till tre miljoner i

skadestånd för detta. De stora livsmedelskedjorna i Sverige har sagt att de

frivilligt avstår från att sälja azo-godis, men det börjar komma in i mindre

godisaffärer. Ahlgrens bilar som görs i Sverige för export till USA färgas nu

med azo-färger. Det svenska förbud för import av bestrålade livsmedel som

infördes 1989 har upphävts av EU. Nu får kryddor, buljongtärningar och andra

produkter bestrålas.

 

Sedan hösten 2001 kan Sverige inte längre kräva salmonellaintyg för

köttberedningar. Vid en kontroll som Livsmedelsverket gjorde 2002 var

vart femte

parti med importerat förbehandlat eller kryddat kött salmonellasmittat.

 

Ett antal bekämpningsmedel som varit förbjudna i Sverige är tillåtna i andra

EU-länder, och kemilobbyn ligger på hårt för att de ska vara tillåtna i de

EU-regler som nu förhandlas fram.

 

Inför folkomröstningen hävdade nejsidan att reformarbetet går snabbare om

enskilda länder kan gå före, och att ett EU-medlemskap skulle hejda Sveriges

miljöarbete. Den svenska reformpolitiken vad gäller varors miljöpåverkan har

också nästan helt avstannat sedan EU-inträdet. De nivåer som diskuteras är till

största delen redan uppnådda i Sverige och diskussionen handlar om att få andra

länder att komma ikapp.

 

Arbetet går extremt trögt, t ex har det nya kemikaliedirektivet skjutits upp

gång på gång. Ett aktuellt exempel är att EU nu beslutat att stoppa

kosmetikatest på djur - men först om tio år (!) och med brasklappen att om nya

sätt att testa kosmetikan inte tagits fram då kan stoppet skjutas upp

ytterligare.

 

Sveriges regering lovade redan på 80-talet Astrid Lindgren att burhönsen ska

befrias, ett löfte som sedan förhalats gång på gång. Nu senast har länsrätten i

Jönköping konstaterat att burförbudet inte gäller då Sverige försummat att

anmäla reglerna till EU.

 

EU:s inre marknad och den gemensamma valutan EMU ingår i en plan för en

gigantisk omstrukturering av Europas industri - för ökad stordrift så

att Europa

ska kunna konkurrera med USA och Sydostasien. Resultatet har inte

låtit vänta på

sig - ett efter ett av de större svenska företagen har köps upp av

internationella koncerner. Marabou, Estrella, Gevalia, Slotts med flera köptes

av Philip Morris, GB Glace och Blå Band av Unilever, Findus av

Nestlé, Falcon av

Carlsberg, Carlshamns mejeri av CVC Capital, Sockerbolaget av Danisco och så

vidare. Arla har fusionerat med danska MD Food. ICA ägs till hälften av

holländska matjätten Ahold. Pharmacia köptes nyligen av världens största

läkemedelsbolag Pfizer. Volvo personvagnar ägs av Ford, SAAB av General Motors.

Det finns hundratals exempel. Produktionen flyttas i en ständig process till

allt större och allt färre fabriker och produkterna fraktas allt längre

sträckor, för det mesta i långtradare. Inte bara prylar utan även livsmedel som

chips, glass, godis, cornflakes, yoghurt, charkuterivaror och pannkakor fraktas

allt längre sträckor.

 

Upphandlingsreglerna gör också att kommuner i Sverige tvingas lägga ut större

inköp på anbud i hela EU. Den tunga vägtrafiken i Sverige har ökat med 22

procent mellan 1996 och 2001. Vägverkets prognos talar om en

37-procentig ökning

mellan 1997 och 2010. För att klara de uppställda miljömålen skulle vägtrafiken

istället behöva minska radikalt.

 

Den kraftigt ökande trafiken är ett av skälen till att de totala utsläppen av

koldioxid i EU ökar. Unionen kommer enligt en färsk studie inte att klara att

uppfylla sina förpliktelser i Kyotoprotokollet, det globala klimatavtalet. EU

har lovat att minska sina utsläpp med åtta procent till 2008-2012, men det

kommer inte att uppfyllas.

 

EU-kommissionär Margot Wallström hade en del långtgående förslag för att bromsa

bland annat trafikökningen inför EU-toppmötet i Göteborg - förslag som sedan

malts ner bit för bit i EU:s papperskvarnar. När det gäller Sveriges

miljöpolitik gentemot världshandelsorganisationen WTO och FN så underordnas den

nu helt gemensamma EU-beslut. EU har varit positiva till handel med

utsläppsrätter där rika länder och företag skall kunna köpa sig rätten att

släppa ut. Sveriges röst för de fattiga i världen har tystnat.

 

EU:s jordbrukspolitik, CAP, har ökat byråkratin mycket för svenska bönder. Det

finns bra miljöstöd, men användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har

ökat, bl a på grund av ensidiga växtföljder. Målet att minska mängden

gifter med

tio procent har inte uppnåtts, istället har den ökat med mer än tio procent

sedan EU-inträdet.

 

EU subventionerar jordbruket med stora belopp, vilket kan vara bra för att

behålla ett levande jordbruk i Europa. 70 procent av stöden går dock till de 20

procent största jordbruken. Samtidigt ger EU generösa exportbidrag

som slår hårt

mot bönder i Syd. Nyligen uppmärksammades till exempel att Arla dumpar stora

mängder mjölkpulver i Dominikanska republiken, vilket slår ut lokal

mjölkproduktion där.

 

Sverige har lämnat över mycket makt till EU, som har ett demokratiskt

underskott. Vi i Sverige har ingen möjlighet att välja eller välja

bort de andra

ländernas företrädare, ändå kan de besluta över allt fler frågor som riksdagen

tidigare hade hand om. I snart sagt varenda miljöfråga hänvisas idag till

EU-regler. Ett exempel är reglerna för genmanipulerade organismer, GMO.

Beslutanderätten över vilka GMO-grödor som får odlas och säljas ligger på

EU-nivå. Under några år har ett antal länder med blockerande minoritet lyckats

förhala nya GMO-grödor, men EU-kommissionär Margot Wallström har

jobbat hårt för

att bryta dödläget, och EU ska nu åter börja godkänna GMO-produkter.

Ett dilemma

när det gäller demokratin är också att de stora företagen har väldigt många

lobbyister i Bryssel som intensivt försöker förhindra miljölagstiftning som

hotar deras produkter. Inför EU-omröstningen 1994 drev ja-sidan hårt tanken om

att Sverige skulle kunna hjälpa andra EU-länder till en bättre

miljöpolitik. Det

är svårt att bedöma om Sverige varit denna kraft i EU. Flera svenska

EU-parlamentariker, bl a de som arbetade emot ett medlemskap, har lagt en rad

reformförslag i EU, men processen är väldigt långsam. Den svenska

regeringen har

inte heller alltid varit pådrivande i EU:s miljöarbete. Sverige har t ex varit

för introduktion av genmanipulerade grödor.

 

I många fall kan det också vara så att regeringen skyller på EU för

att man inte

vill driva en egen radikal miljöpolitik. EU-kommissionens och departementens

ofta slutna arbete gör det svårt att avgöra vilken roll Sverige egentligen haft

i EU:s miljöreformarbete.

 

Sverige kommer under överskådlig tid att vara kvar i EU, men det pågår ständigt

en kamp om vilka beslut som skall tas på vilken nivå, globalt, EU, nationellt

eller lokalt. Ett svenskt EMU-medlemskap innebär en ytterligare försvagad

självständighet, ett nej i Sverige kan bli början på återtagande av makt från

eliten i Bryssel. Ett nej den 14 september är också en signal till andra folk

att bygget av supermakten EU ifrågasätts. Bara ett land har fått rösta om EMU

hittills, det var Danmark och man röstade nej.

 

/Lars Igeland

 

Artikeln har publicerats i Internationalen 36/03

 

 

c. PRESSMEDDELANDE om folkomröstningen

 

Alternativ Stad har som medlemsorganisation i Miljöförbundet Jordens Vänner med

stor iver arbetat för ett nej till EMU, för miljöns och demokratins skull.

 

Vi ser med avsmak på hur Anna Lindhs tragiska död nu utnyttjas till att öka

ja-sidans möjligheter att vinna denna "den viktigaste frågan i vår tid", som

Göran Persson har uttryckt det.

 

Det avgörande första steget i strategin att vinna till varje pris var att inte

skjuta upp folkomröstningen tills det oerhörda trauma vi alla är inneslutna i

har lagt sig.

 

Huvudargumentet för detta beslut var vällovligt: att demokratin inte

ska ge vika

för våldet, med hänvisning till att våldsdådet var ett angrepp på "vår

demokrati". Här haltar det. Det finns ännu inget belägg för att dådet har

politiska grunder och alltså är ett angrepp på demokratin, att så tvärsäkert gå

ut med detta är att i praktiken misstänkliggöra nejsidan. Direkt insinuant är

Göran Persson när han säger: Vi kan inte utesluta att något nytt händer då, som

försätter oss i samma situation.

 

Än märkligare är detta beslut i skenet av att partierna beslutar inställa

slutspurten i kampanjen, så att säja lägga ner vapnen. Vi har respekt för att

Göran Persson och många ledande politiker med honom känner olust att

personligen

fortsätta kampanjen. Men detta borde vara varje politikers och medborgares

personliga beslut, inte en proklamation att gälla för alla. Och förstår då inte

Göran Persson att detta om något är att ge vika för våldet. Det är ett dåligt

sätt att hedra en stridbar politikers minne med att sluta vara politiker inför

en för alla så viktig fråga. Och i ljuset av detta är det än svårare att förstå

hur man kan att kräva av oss väljare att genomföra folkomröstningen.

 

Det är för oss obegripligt att nejpartierna ställt sig bakom dessa beslut, även

om de befann sig i en ytterligt trängd situation.

 

Alternativ Stad menar att folkomröstningen borde ha skjutits upp,

lämpligen till

EU-valet nästa år. För vad man gör är att värna om att demokratins FORMER inte

ska påverkas av en våldsverkare, samtidigt som man säger ja till att våldet i

praktiken tillåts avgöra INNEHÅLLET i en viktig demokratisk fråga. Och

innehållet är ju faktiskt viktigare än formerna.

 

All erfarenhet visar att i traumatiska lägen som detta tenderar vi att ställa

oss bakom det som känns tryggt och säkert, etablissemanget. Detta är

en naturlig

reaktion och inget att moralisera över. Men då det leder till att

ställningstagandet i folkomröstningen färgas av detta borde man i demokratins

namn ha skjutit upp folkomröstningen. Dessutom, som vi redan hört av intervjuer

i massmedia, kommer många att rösta ja som ett personligt sätt att

lindra sorgen

genom att stödja Anna Lindhs ställningstagande.

 

Att de politiska partierna inställt sina kampanjer innebär inte ett slut på

kampanjandet, bara att det nu sker ensidigt för ja-alternativet. Detta sker

dagligen och stundligen då politiker och andra prisar Anna Lindhs

stora insatser

för jasidan vilket avsiktligt eller ej stärker jasidan. Liksom då man

repriserar

tal hon hållit om bl a EU och EMU. Vi vill poängtera att detta sätt att hedra

henne är fullt legitimt men att det likväl blir till inlägg i en

nedlagd debatt.

Detta sker också då Göran Person manar till nationell samling, i

praktiken bakom

honom själv, det socialdemokratiska partiet och hela ja-etablissemanget. Det

reser frågan om det ens är legitimt att kritisera jasidans

företrädare längre. I

alla fall blir det svårare att ta ställning emot dem som man ska stå bakom.

 

Ändå gör massmedia stor sak av olika "experters" uttalande om att mordet nog

påverkar ställningstagandet men att det kan slå åt båda hållen. Detta är ett

hyckleri utan like från medias sida och bara ett sätt att försöka legitimera

hela den osmakliga affären. Efteråt lär vi få veta att en samfälld expertis är

enig om att ja-sidan i allt gynnades av den uppkomna situationen.

 

Sedan Anna Lindhs tragiska död och partiernas beslut att inställa

sina kampanjer

har vi märkt att det blivit påtagligt svårare att både informera och propagera

på gator och torg. Att bedriva politik har plötsligt blivit något nästan

suspekt. Det är en skandal att genomföra folkomröstningen i ett sådant klimat

och under den djupa sorg vi alla känner. Som det nu ändå är anser vi

att vi bäst

hedrar den stridbara, debattglada politikern Anna Lindhs minne genom att

fortsätta vår kampanj, med de ynkliga resurser vi har.

 

Stockholm den 12 september

 

Alternativ Stad

 

 

d. Artikelserie om ja-kampanjen för EMU

 

Sammanfattning: Kampanjen för EMU har förts i åtminstone tre steg.

 

I det första steget användes 20 statliga miljoner till EMU-information.

Resultatet blev enligt en statlig utredning en ensidig propaganda för

ja-partier, t.ex. häften med påståenden om att Sverige skulle bli en

"bananrepublik" om inte EMU infördes. Samtidigt som folkrörelser utestängdes

från bidragen utbildades 375 studiecirkelledare som sedan drog igång

studiecirklar med sammanlagt 337 deltagare. Pengarna hade kastats i sjön.

 

Nästa steg blev att avskaffa demonstrationsrätten, mötes-, organisations- och

yttrandefriheten för att splittra och försvaga EMU-motståndet. Det skedde i

samband med svenska EU-ordförandeskapet vid toppmöten i Malmö och Göteborg.

Polisen stormade demonstrationer, konferenser och informationscentraler med

1.384 frihetsberövanden och fängelsedomar på hittills över 45 år som följd.

Detta efter att EMU-positiv press och EMU-positiva politiker kallat

demonstranter för terrorister och ett hot mot demokratin.

 

Än en gång behövdes en statlig utredning som kom fram till att polisen gjort

grova fel. I både Malmö och Göteborg angrep polisen utan hänsyn till

demokratiska rättigheter både demonstrationer och folkrörelselokaler och utan

att det fanns ett hot som stod i proportion till ingripandet. Utredningen fann

också att polisen beordrat stormning av en stor EMU-kritisk demonstration

arrangerad av Göteborgsaktionen.

 

Tredje steget var att attackera centerledaren och EMU-motståndaren

Maud Olofsson

för exakt samma fel som EMU-anhängarna själva tidigare använt. När Olofsson

kallade den drivande EMU-anhängaren Joschka Fischer terrorist för att han

organiserat en demonstration då en polis skadats allvarligt av en

molotovcocktail visste EMU-pressens indignation inga gränser. Och visst var

Olofssons tillmäle dumt; det är stor skillnad på att leda en demonstration som

urartar och att utöva våld i slutna elitistiska smågrupper - men det var det

även i Göteborg. Där alltså terroriststämpeln ansågs helt legitim.

 

Det finns anledning att granska ja-sidans kampanj. Det sker här i

några avsnitt.

Det är viktigt att granska de metoder som används i Sverige för att manipulera

opinioner och i en tid med växande sociala klyftor och ekologiska problem blåsa

under en våldseskalering istället för att söka politiska lösningar.

 

Den utveckling som pågår är oroväckande. Elitism, oavsett om den tar

sig uttryck

i expertstyrd opinionsbildning eller våld, bör stävjas. Det sker inte minst med

hjälp av sökande efter sanning där både folkrörelser, politiker, massmedia och

myndigheter granskas lika kritiskt.

 

Även om Carlsson-kommissionen visade på många märkliga myndighetsageranden i

Göteborg 2001 har ansvaret för dessa, och för den ännu märkligare

rättshanteringen i efterhand, inte på något sätt gjorts klart eller

utdömts, och

de EMU-vänliga medier som hjälpte till att trissa upp stämningen har gjort föga

för att föra upp sambanden till ytan; det som har gjorts får vi tacka

frilansjournalisten Erik Wijk för. Vi kan inte lita på svenska massmedia utan

måste själva organisera folkbildning, sökande efter sanning och spridning av

kunskap.

 

Särskilt betydelsefullt är internationell granskning av det svenska agerandet.

Vi är övertygade om att sådan granskning kommer att visa på hur regering,

riksdagspartier, massmedia och rättsväsende i Sverige kränkt

demonstrationsrätten, mötesfriheten och yttrandefriheten och därefter fullföljt

ett politisk rättsövergrepp. Vi är övertygade om att den kommer att visa att

statsministerns och justitieministern gemensamt genom hetsande

uttalanden skapat

en politisk stämning där domstolar dömt ut flera decenniers fängelsestraff för

sådant som antingen är obevisat eller möjligen skulle ha renderat tiondelen. De

sammanlagda straffen ligger på 250 gånger högre än efter värre eller liknande

kravaller i Seattle, Prag och Nice.

 

Det finns ett gemensamt intresse för alla i Europa och världen som

vill värna om

demokratiska rättigheter och rättstrygghet att göra upp med den svenska

ja-sidans härska och söndra-strategi. Vi är övertygade om att när sanningen

kommer till mer bredare kännedom både i Sverige och utomlands kommer ja-sidan

att tvingas erkänna sina lögner och ompröva Göteborgsdomarna.

 

/Tord Björk 1 september

 

Del 1 20 miljoner som försvann

 

Del 2 Avskaffande av demonstrationsrätt och mötesfrihet

 

Del 3 Avskaffande av yttrandefrihet och dödliga vapen

 

Del 4 Paranoia, myteri och rättsövergrepp

 

Del 5 Fischer, Hitler, Keynes och ja-sidan

 

artiklarna finns på yelah.net

 

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

3. WTO

 

a. KAMPANJ FÖR TRANSPARENS OCH DEMOKRATI I WTO

 

Ett antal organisationer har nu tagit initiativ till en bred kampanj för en

förbättrad demokrati i WTO. Under namnet ‰The Cancun challenge‰ samlar man nu

organisationsunderskrifter på ett upprop som består av en kort

bakgrundsbeskrivning av problemet samt 12 konkret formulerade punkter som alla

rimligt måste vara uppfyllda för att Cancun-processen ska kunna sägas ha gått

rimligt till. Dessa tolv punkter handlar om saker som kan tyckas vara

självklarheter; ‰grönrumsförhandlingar‰ som utesluter en del av medlemsländerna

måste upphöra, olika ståndpunkter ska reflekteras i utkast, möten måste

annonseras i förväg, det ska framgå vem som lägger vilka förslag, sekretariatet

ska vara neutralt etc.

 

Men erfarenheterna från tidigare ministermöten visar som sagt att det tyvärr

inte ÄR självklarheter utan att detta är oerhört viktigt att resa med de

ansvariga regeringarna. Bifogat är texten (Cancunkampanj.doc). Om din

organisation vill skriva under så gå in på:

http://www.focusweb.org/civil-society-call/index.php Kampanjen uppmuntrar också

alla att lägga ut denna text på sin hemsida, använda underlaget för att skriva

brev till politiskt ansvariga etc.

 

/från Forum Syds WTO information

 

 

b. Kenneth Haar från danska Attac har skrivt flera rapporter från

Cancunmötet på

hemsidan www.wto.dk. Här kommer några:

 

WTO-topmødet i Mexico for begyndere Hvad skal der ske i Cancún?

 

Hvad er det egentlig, der skal ske i Cancún i Mexico i de kommende dage?

 

Repræsentanter for over 140 lande skal mødes til topmøde i

Verdenshandelsorganisationen (WTO), men hvad er et topmøde, og hvad

skal der ske

denne gang?

 

Af Kenneth Haar

 

Det følgende er en introduktion for begyndere. Måske nok for stædige begyndere

med tålmodighed, for WTO er ikke en enkel størrelse. Men det kan godt lade sig

gøre at beskrive topmødet i hovedtræk på et par sider.

 

Hvad er WTO?

 

Men lad os begynde helt basalt. Hvad er World Trade Organisation

(WTO), eller på

dansk; Verdenshandelsorganisationen?

 

WTO blev formelt oprettet i januar 1995. Forud var gået otte år med

forhandlinger mellem mange lande om en omfattende aftale om international

handel. Udfaldet blev en aftale, der bragte omfattende "liberaliseringer".

Toldsatser blev sat ned, og en lang række aftaler fjernede hindringer nationalt

og internationalt for handel mellem landene. Samtidig vedtog de omkring 100

lande andre aftaler, der handlede om emner, der var "handelsrelateret", selvom

de ikke direkte berørte varehandlen. Et eksempel er aftalen om intellektuel

ejendomsret, der bl.a. har ført til skrappe regler for patenter på medicin i

alle medlemslande.

 

Det er ikke alle lande i verden, der er medlemmer af WTO. Men med sine 142

medlemslande, er det tæt på. Med Kinas indtræden i WTO for mere end

et år siden,

er WTO reelt en globalt dækkende organisation.

 

Hvad er et WTO-topmøde?

 

Hvert andet år mødes repræsentanter for medlemslandene i WTO. Der har tidligere

været topmøder i Singapore (1996), Genève (1998), Seattle (1999) og i Doha

(2001).

 

På topmøderne tages meget generelle spørgsmål op. Først og fremmest spørgsmål,

der handler om WTO's videre udvikling. For WTO-aftalerne (der er

mange hoved- og

underaftaler) er ikke noget, der bare er blevet til én gang for alle. De er

dynamiske og udvikler sig. Og på topmøderne diskuteres spørgsmål, der har med

WTO-reglernes videre udvikling at gøre.

 

Hvilken proces indgår topmødet i Cancún i?

 

Når der lanceres omfattende forhandlinger om nye spilleregler for

verdenshandlen, kaldes det en forhandlingsrunde. Sådan en blev indledt på det

seneste WTO-topmøde i Doha, og er sat til at slutte en gang sidst i 2004. Men

forhandlingerne går meget trægt. Det har været svært at blive enige om mange

punkter på forhandlingsdagsordenen. Og der har været mange protester undervejs

mod de metoder, de rigeste lande bruger til at få deres vilje. Mest kendte er

klagerne over de "mini-topmøder", de rigeste lande holder uden deltagelse fra

mere end et lille håndplukket udvalg af u-lande. Sådan et fandt f.eks. sted i

Egypten i juni.

 

Hvad er hovedtemaerne på mødet i Cancún?

 

Der er tre hovedtemaer på topmødet: Landbrug, patenter på medicin og "de nye

emner".

 

Dem beskriver vi kort i det følgende, og runder af med lidt af det andet,

topmødet kommer ind på.

 

Landbrug

 

På topmødet skal repræsentanterne for regeringerne finde en måde at fortsætte

landbrugsforhandlingerne på. Uenighederne er fundamentale. Så fundamentale, at

de endnu ikke er blevet enige om rammerne for forhandlingerne. De står så til

diskussion.

 

EU og USA indgik for få uger siden en aftale om, hvordan de to ønskede at forme

de videre forhandlinger. Deres forslag har stor styrke alene i kraft af de to

stormagters økonomiske og politiske vægt. EU og USA har længe ligget

i indbyrdes

strid om landbrugspolitikken. Begge har langet ud efter hinandens

landbrugsstøtte, selvom EU nok har taget de drøjeste hug. Med aftalen mellem de

to, vil der ikke ske det store på dette område. Området er væsentligt fordi

landbrugsstøtten sætter f.eks. EU i stand til at udkonkurrere produkter fra

andre lande, ikke mindst u-lande. Med eksportsubsidier har EU i årtier skabt en

graverende situation i mange u-lande, hvor subsiderede (støttede) EU-varer har

slået lokale producenter ud.

 

Over for EU og USA står en alliance mellem nogle af de rigeste u-lande, særligt

Brasilien, Kina og Indien. De er kommet med et andet forslag, der bl.a.

indebærer afvikling af landbrugsstøtten og meget større markedsadgang for

u-landene til de rige landes markeder.

 

I en mindre organiseret, og langt svagere kategori står de fattigeste u-lande.

For mange af dem er det et stort spørgsmål på topmødet om det kan lykkes at få

"retten" til at beskytte sin egen landbrugsproduktion gennem høje toldsatser

eller lignende. Der ligger f.eks. et forslag, der i sin essens betyder, at hvis

den rige verden, herunder EU, ikke vil afvikle landbrugsstøtten, så vil

u-landene have ret til at modvirke landbrugsstøtten med f.eks, høje toldsatser

eller en anden form for protektionisme.

Medicin

 

Patenter på medicin har været et meget varmt emne i WTO de seneste to og et

halvt år.

 

39 store medicinalvirksomheder lagde dengang sag an mod den sydafrikanske

regering, fordi denne havde fået vedtaget en lov, der i

virksomhedernes øjne var

i strid med aftalen om intellektuel ejendomsret i WTO, den såkaldte

TRIPS-aftale.

 

Den sydafrikanske regering havde nemlig besluttet at gøre det let at producere

eller importere billig medicin, der var produceret ved brug af "opskrifter" fra

virksomheder i den rige verden. F.eks. har Indien og Brasilien længe

og med stor

succes kopieret medicin fra vores del af verden, og gjort den billigt

tilgængelig. Og det er forbudt ifølge TRIPS-aftalen.

 

I Sydafrika var AIDS/HIV-medicinen mest i fokus. Hvert år dør op mod 200.000

mennesker af HIV/AIDS i Sydafrika, så der var et stærkt incitament til at gøre

medicinen billigere. Og kopiprodukter kunne koste ned til en tiendedel af, hvad

den ville koste, hvis den var indkøbt hos europæiske eller amerikanske

selskaber.

 

Sagen vakte international furore og gav u-landene en chance for at

rejse sagen i

WTO og sætte et stort spørgsmålstegn ved TRIPS-aftalen og den skadelige

virkning, den har for folkesundheden især i u-landene. Gruppen af afrikanske

lande krævede slet og ret, at aftalen blev ændret, men det blev nærmest

ignoreret. I stedet blev det besluttet på det seneste WTO-topmøde i

Doha (2001),

at tolke TRIPS-aftalen lidt lempeligere. Inden for visse rammer, blev

det muligt

at producere kopimedicin -i en overgang i hvert fald. For der blev bestemt ikke

givet ved dørene på dette spørgsmål.

 

Topmødet i Doha endte med et udestående under forhandlingerne om TRIPS. For

mange lande har ikke selv kapaciteten til at producere kopimedicin, og er

henvist til at købe medicin. Disse lande fik ikke umiddelbart ret til at

importere billig medicin fra f.eks. Indien. Spørgsmålet blev sendt til

diskussion på foranledning af USA og en række EU-lande, herunder Danmark.

 

På topmødet i Cancún ligger nu en skitse til en aftale. Den er forhandlet på

plads mellem USA og de vigtigste kopiproducenter, Indien og Brasilien

(og et par

stykker mere). Der er mange svagheder i det udspil. F.eks. vil de rige lande

stadig kunne sidde med nødbremsen og stoppe import af kopimedicin,

hvis de synes

det går for vidt. Der er også en risiko for, at aftalen vil gøre kopimedicinen

så dyr, at effekten ved kopiproduktion forsvinder.

 

"De nye emner"

 

Særligt EU vil på topmødet i Cancún slås for at få sat gang i forhandlinger om

WTO-aftaler på fire nye områder: Investeringer, konkurrencepolitik, offentlige

indkøb og handelslettelse.

 

Alle fire er kontroversielle blandt u-landene. Særligt investeringer. For

essensen i forslaget er at give private selskaber en række nye rettigheder. På

mange områder skal det ifølge forslaget ikke længere være muligt at "stille

krav" til udenlandske selskaber. F.eks. sigter EU efter nogle u-landes krav om

at aktiemajoriteten i nøglesektorer skal være på nationale hænder, at

udenlandske selskaber skal overføre teknologi til lokalområdet, bruge lokal

arbejdskraft også på højt niveau i virksomheden. EU kan også finde på at kræve,

det skal gøres meget sværere at vedtage love, der begrænser udenlandske

selskabers forventede fremtidige indtjening.

 

Alle fire forslag, især "investeringer", har levet en omtumlet tilværelse i WTO

siden de første gang blev sat på WTO-papir i Singapore (deraf tilnavnet

"Singapore-emnerne"). U-landene har været arge modstandere af at åbne

forhandlinger på de fire punkter, der i deres øjne er rene tabsforretninger for

dem.

 

Også op til topmødet i Mexico sætter u-landene hælene i. Først og fremmest de

fattigste af dem. I alt 101 u-lande har vendt sig klart mod "de nye emner". Her

af er de 25 dog ikke medlemmer af WTO. Denne blok udgør faktisk over halvdelen

af WTO's medlemmer, så man skulle tro, at EU's forslag dermed er dødt.

 

Men sådan fungerer WTO ikke. Det er set mange gange før, at u-landene har sagt

fra på et givet spørgsmål, men er blevet presset i løbet af

forhandlingerne, for

til sidst at give efter. På topmødet i Doha (2001) var der mange u-lande, der

slugte store kameler, f.eks. på TRIPS-området, og angående forhandlinger om

nedsættelse af told på industriprodukter (som de var imod, men som blev

vedtaget). Derfor er ét af de store spændende spørgsmål om de mange u-lande

formår at stå fast.

 

GATS, den offentlige sektor

 

De tre emner vil være de mest fremtrædende, Men der vil være mange andre mindre

temaer på topmødet. Der vil være lidt snak om miljø og arbejdstagerrettigheder,

men ikke noget, der vil flytte noget. De to emner blev effektivt begravet og

syltet på topmødet i Doha (2001). Der vil også blive gjort et forsøg på at få

sat tempoet op under de såkaldte GATS-forhandlinger. Og GATS er ikke småting.

 

GATS handler om "liberalisering af handel med tjenesteydelser". Og under de

forhandlinger kan liberaliseringer af offentlige tjenesteydelser komme i spil.

De kan blive "kommercialiseret", d.v.s. gjort til varer, som der kan

handles med

og investeres i som var de cornflakes eller computere. Blandt de mere

kontroversielle forslag inden for GATS, er EU´s forsøg på at vinde

adgang til at

investere i ikke mindre end 72 landes vandforsyning.

 

Dette emne vil dog næppe tage meget tid på topmødet. Kun et forslag om at

indskærpe tidsfristerne for forslag kommer op. Det er der problemer i. Særligt,

hvis man hører til dem, der helst ser, at GATS-forhandlingerne bremses. For

selvom det er store emner, der er på bordet under GATS, har processen

ikke været

demokratisk. Heller ikke i Danmark. Selv ikke vores politikere er blevet

ordentligt informeret.

 

 

c. Bønder i hovedrollen blandt "globofober"

 

Bønder fra store dele af verden har hovedrollen i protesterne i Cancún

 

Af Kenneth Haar

 

"Globalifobicos". Navnet ligger ikke lige på tungen for indbyggerne i Cancún,

selvom radioen uophørligt har berettet om "globofobernes" seneste aktion eller

demonstration de seneste fire dage. I dagene før, advarede medierne om at

globofoberne -af enkelte seriøse medier dog også kaldet

"globaliseringskritikerne", nu ville komme og ødelægge byen, og sprede død og

ødelæggelse. I landsbyer omkring Cancún, beretter flere vidner til dagbladet La

Jornada, blev bønder opsøgt af mystiske personer, der præsenterede sig som

"globofober", og som dernæst berettede om grumme planer for at ødelægge Cancún

som en politisk handling mod WTO og globaliseringen.

 

Flere mexicanske bondeorganisationer mener, at myndighederne havde iværksat en

kampagne for at skræmme mexicanske bønder fra at troppe op til

demonstrationerne

i Cancún. Men som ventet, er det netop bønderne, der er mødt mest talstærkt op.

Særligt demonstrationen onsdag, på åbningsdagen for WTO-topmødet, var det

bønderne, der fyldte langt det meste af demonstrationen, der ifølge

flere kilder

samlede 10.000 mennesker.

 

Bondeislættet var organiseret af den internationale bondesammenslutning Vía

Campesina, i samarbejde med en række mexicanske bondeorganisationer. De fleste

lande er kun repræsenteret af ganske få bønder, med de ca. 200 sydkoreanske

bønder som en vigtig undtagelse.

 

Men billederne af bønderne på gaden i Cancún har ikke just været

fremherskende i

medierne. Samme demonstration endte i sammenstød mellem politiet og

"venstreradikale" og autonome grupper fra Mexico, Italien og andre lande. Vía

Campesina bad flere gange om at slagsmålene blev stoppet, men blev afvist. Det

hele tog dog en ny drejning, da den koreanske bonde Lee Kyang Hae

begik selvmord

i demonstrationen. Siden har Vía Campesina og deres krav været i centrum for

aktiviteterne i Cancún by, der befinder sig ca. 8 km fra topmødet. En enkelt

ceremoni samlede 3.000 mennesker.

 

d. En koreansk bondeleders "forudsigelige" selvmord

 

WTO-topmødet i Mexico krævede sit første offer på åbningsdagen. En sydkoreansk

bondeaktivist begik harakiri under en demonstration

 

Af Kenneth Haar

 

Lee Kyang Hae blev 55 år.

 

Under en demonstration onsdag, på åbningsdagen for WTO-topmødet i Cancún, trak

han en kniv frem og satte den hårdt i maven på sig selv. Stærkt blødende blev

han hurtigt bragt til byens ene offentlige hospital, hvor han døde tre timer

senere.

 

På fortovet foran byens offentlige hospital flokkedes flere og flere

demonstranter og journalister i løbet af eftermiddagen omkring de chokerede

sydkoreanere, der måtte bruge lang tid på at få sammensat en fælles udtalelse,

der kunne læses op på et møde for journalister og demonstranter.

 

De sydkoreanske demonstranter, der ellers er kendte for at være fattede,

formfuldendte og tilbageholdende, var synligt knuste, og som

eftermiddagen skred

frem, brød mange ud i tårer.

 

Ikke et uventet uheld

 

Lee Kyang Hae blev formand for den sydkoreanske sammenslutning af bønder og

fiskere i 1989, og var også efter sin afgang ca. tre år efter en af

bondebevægelsens fremtrædende figurer. I de sidste par år arbejdede han som

teknisk rådgiver for bondesammenslutningen. Han havde sine rødder i

den nordlige

del af landet, og det var hans venner herfra, der holdt mødets hovedtale, der

med deres egne ord, var skrevet i en tilstand af "desperat sorg". Sydkoreanerne

så entydigt Lee´s selvmord som en politisk handling.

 

"Hans død var ikke et uventet uheld. Hans død afspejler kampen mod WTO og de

multinationale selskaber, der er i færd med at ødelægge bønders liv.

Hans død er

for de 3,5 millioner sydkoreanske bønders desperate kamp", lød det kontant fra

den sydkoreanske taler.

Han fortsatte med at kræve, at WTO-topmødet slet og ret blev indstillet, og

landbrugsaftalen annulleret, og rettede så skytset mod den sydkoreanske

regering.

 

"Den sydkoreanske regering må gøre noget grundlæggende for at bevare den

koreanske kultur og for at vinde fødevaresuveræniteten tilbage fra de

multinationale selskaber. Vi vil bekæmpe både WTO, de multinationale selskaber

og den sydkoreanske regering. Vi er flere end tre millioner mennesker, og vi er

stærke. Vi vil kæmpe sammen med bønder fra hele verden, og det vil være den

endelige ceremoni for Lee", sluttede udtalelsen.

 

Vía Campesina og fødevaresuveræniteten

 

Den sydkoreanske bondesammenslutning er et meget aktivt medlem af den

internationale småbondeorganisation Vía Campesina. Vía Campesina sætter stærkt

præg på demonstrationerne og møderne uden for det officielle topmøde, og deres

dagsorden er en ganske anden end de forslag, der behandles på WTO-topmødet.

Hovedkravet er "fødevaresuverænitet", og med det mener de alle landes ret og

pligt til at sikre en national fødevareproduktion med en stor rolle for

småbønderne, d.v.s. familiebrugene.

 

Det er et koncept, der på alle måder er i modstrid med WTO-aftalerne, der søger

at fremme den globale konkurrence gennem liberaliseringer. Hverken Brasilien og

Indiens kamp for markedsadgang for landbrugsvarer i den rige verden, eller

Australiens og Argentinas kamp mod landbrugsstøtten vækker stor interesse i Vía

Campesina. Småbøndernes krav er en stor tyk streg over hele landbrugsaftalen i

WTO. Kun sådan mener de småbønderne i verden, der tæller mange hundrede

millioner, kan overleve. Fortsætter liberaliseringen af handel med

landbrugsprodukter, vil den dominans, som store ekspororienterede brug og

multinationale handelsselskaber har på verdensmarkedet i dag blive udbygget

ifølge Vía Campesina hurtigt føre til småbøndernes ruin.

 

Derfor talte den internationale koordinator for Vía Campesina, Rafael Alegría

fra Honduras, i sin tale, om "kammerat Lee" som WTO-topmødets første offer. Et

offer, der vil blive efterfulgt af mange flere, hvis WTO's landbrugsaftale og

det den står for i dag, får lov til at fortsætte, sagde han.

 

 

e. Ny hemsida om Europakommissionens skamfulla WTO politik

 

Corporate Europe Observatory som bevakar storföretagens inflytande på EU har

gjort en ny hemsida. På den kan man läsa om tio fall som visar hur

EU-kommissionens sätter storföretagens intresse före världens fattiga och

värnandet av miljön. Alla historierna illustreras med karikatyrteckningar på

handelskommissionären Lamy. Du hittar materialet på

 

http://www.wtocancun.com/

 

Man kan också följa Corporate Europes bevakning av storföretagens inflytande på

EU på:

 

http://www.corporateeurope.org

 

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

4. Protester mot Europas største våpenmesse!

 

 

Terrorismeparagraf ble brukt mot demonstranter som protesterte mot

våpensalg til

terrorister.

 

Denne uken har våpenhandlere fra hele verden boltret seg på messe i

london. Land

beskyldt for å stotte terror som Syria, Colombia og Pakistan har vart blant

detagerne sammen med statsterroristene USA, Israel og Tyrkia. 15 norske

selskaper var også på plass pa messen hvor klasebomber og

torturinstrumenter var

en del av menyen.

 

Oppmøtet på protestene var skuffende i forhold til grusomhetene opprettholdt av

denne industrien, men likevel ble det avholdt mange vellykkede aksjoner hvor

demonstrantene klarte å forstyrre våpenhandlerne. Veiblokader og gatefester

gjorde det vanskelig for delegatene å komme til og fra messen. En gigantisk

politistyrke gikk voldelig til verks for å hindre demonstrantene i og

i det hele

tatt samles å protestere. Terroristparagraf 44 ble tatt i bruk for å fjerne

protestanter (150 personer er arrestert), noe som er blitt sterkt kritisert av

menneskeretts organisasjoner i England.

 

Protestene i London er sterkt knyttet opp til protestene mot WTO toppmotet i

Mexico. På DSEI vaapenmessen sikrer regjeringene seg arsenalet de trenger for å

sette i verk og handheve det urettferdige regelverket i WTO som oprettholder de

enorme forskjellene mellom fattige og rike.

 

Demonstrasjonene i London er nok et slag i ansiktet på demokratiet.

Demonstrasjonsfriheten blir totalt oversett. Når man må regne med politivold og

timelang innesperring, er det nødvendig å komme opp med nye aksjonsmetoder i

arbeidet for en ny verden. Fascismen og politistaten er i frammarsj i

England, i

Norge, i Sverige, over hele Europa. Motstand har aldri vart så viktig som nå!!

 

/från indymedia.no 12 september

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

5. Högerregeringen i Danmark på väg mot nederlag: Demonstration för

Christiania.

 

 

I en av de största demonstrationer som hållits i Danmark på länge samlades folk

från hela landet för att protestera mot högerregeringens nya aggressiva planer

för att stänga fristaden Christiania. Enligt tidningarna samlades

20.000 framför

Christiansborg, enligt kritiska bedömare 15.000. Detta överträffade vida

demonstrationerna under EU-toppmötet i Köpenhamn och även demonstrationerna mot

Irakkriget. Uppslutningen var massiv från alla delar av det danska samhället.

Ledande musiker och kulturpersonligheter samlades med politiker från olika häll

inklusive försvarsministern som en gång motsatt sig ockupationen av det

militärområde han var ansvarig för.

 

Högerregeringen har gått extremt fram för att verkställa sina nyliberala idéer.

Den progressiva danska miljöpolitiken för att främja ett hållbart samhälle och

den egna vindkraftsindustrin skrotades och stöd till närmare hundra

miljöinformationsverksamheter drogs in. Allt under det ideologiska påståendet

att man tog strid mot expertvälde. Danmark gick starkt in för att

delta i kriget

mot Irak som en av tre länder tillsammans med USA. Den tidigare danska

fredsvänliga hållningen från tidigare decennier har förbytts till sin motsats.

Flytkingpolitiken är värst i Europa och man har drastiskt lyckats sänka antalet

asylsökare. Med en hård stat som kräver mer av medborgarna hoppas man genomföra

en nyliberal politik.

 

Att för gott stänga fristaden Christiania och överlämna det före detta

militärområdet till byggbolagens exploatering var därför en logisk

uppföljning i

politiken för att skapa ett rent Danmark. Med det våld en nyliberal stat är

mäktigt utlovas en polisaktion mot Christiania 'som København aldrig har set

magen til'. Här tycks man dock ha gått för långt. Motståndet mot att rensa bort

Christiania är för stort också bland de egna politiska väljarna

enligt opnionsundersökningar. Även om det finns delade meningar om Christiania

bland antinyliberala krafter slutar många i Danmark nu upp i kampen till

försvar för den sedan 32 år fungerande fristaden. Chansen att se till att

högerregeringen lider nederlag i sin extremistiska nolltoleranspolitik skapar

starka allianser. Kritiken finns mot Christiania. För att den politiska kraften

försvann efter att man lyckats starta en landsomfattande folkrörelse mot hårda

droger och att området med sina 1.00 invånare är en plats för

lyxhippies som har

stängt sitt småborgerliga samhälle för utomstående. Men högeregeringens attack

har skänkt sammanhållningen tillbaka både blland invånarna i

fristaden och bland

deras vänner i hela Danmark och världen.

 

/Tord Björk

 

utdrag ur brev skrivet av Per Warming om Christianiademonstrationen:

 

...Regeringen Fogh har lært af Bush, at har du magt, så behøver du ikke stoppe

ved de grænser, de andre forventer du stopper ved. Og af Blair, at folk jo tror

det er en film, så konsekvenserne først og fremmest er et spørgsmål om spin. Og

nu er der linet op til 'normalisering' af Christiania. De

masseødelæggelsesvåben

efterretningsvæsenet taler om er den ulovlig hash i pusher street.

 

Men nu kom der busser og særtog fra Fyn og Jylland, der blev nedlagt kranse ved

frihedsstøtten og kl 15 var der folkemøde foran Christiansborg, hvor

jeg cyklede

ind. Det er længe siden jeg har været til en så vellykket demonstration.

Slotspladsen var fyldt, (Mikkels udregning sagde 15.000). Det var

velorganiseret

og professionelt. Talerne var fremragende. Først Ebbe Kløvedal. Han er dødssyg

af kræft, men holdt et mesterstykke af en tale om den 'kulturkamp' regeringen

fører for at afskære alternativer til det arbejdsomme liv som

forbruger. Så sang

Kim Larsen Østre Gasværk så jeg næsten tudede og sluttede med 'den forbudte

sang' som han kaldte den, solo: Internationale i højst egen fortolkning.

Slutningen lød: "...og Internationale - er bare lige begyndt!"

 

Så kunne de egentlig godt have sluttet. Men Kjeld Olesen talte, det var et kup:

han var jo forsvarsminister da Christiania begyndte for 32 år siden, så lærte

han Tine Bryld at kende og var med til at legitimere fristaden og nu stod han

her. Et par søde børn fra Christiania fortalte om deres paradis

derude, hvor der

ingen biler var og hvor forældrene turde lade børnene gå løs. Og

stakkels Holger

K var faktisk bedre end han plejede. Og Jeppe Søe, Poul Erik Søe's søn

journalisten, der er folketingskandidat for de konservative, talte om

dialog med

dem der ikke er som mig. Det er jo fint nok, men noget højskolesniksnak, der

snakker uden om nogle magtforhold. Han sluttede med at lade den bombe springe,

at han nok ikke kunne fortsætte som folketingskandidat for sit parti

efter denne

tale, men at det var prisen værd. Det virkede stærkt. Måske det kun er gamle

skeptikere som mig, der anede en anden dagsorden. Og så sang Nina Hagen

cabaret-punk. Og det hele sluttede med Savage Rose. Thomas Koppel holdt en

introduktion, der gjorde den gamle M/Ler ære, hvor han bla sagde til

politibetjentene, som vi jo havde mødt herinde i mange år, at hvis de virkelig

ville fange (våben)pushere, så var det ikke Christiania, men Christiansborg de

skulle interessere sig for. Og det hele var oppe at ringe, da vi

sluttede med 'I

kan ikke slå os ihjel' med Anisette og Lundin og børnekor og små balloner i

luften ved første refræn.

 

Det var næsten for meget. Velorganiseret, professionelt, trygt.

Christiania-security var på plads og lempede sikkert en fulderik ned

fra scenen.

Lyden var rigtig. Alle var glade. Og det hele nynnede i en hashtåge....

 

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

6. Ny generation husockupanter, Modkraft.dk

 

En serie upprepade ockupationer av samma tomma hus på Nörrebro i Köpenhamn

skapar oro i gamla aktivstled och hos polis och politiker. 14-16 åringar som de

äldre aktivisterna saknar konkakter till har genomfört en aktion som fått

politikerna att tala om kraftigt ökade straff för politiska brott.

 

Det sista ockuperade huset i Köpenhamn utrymdes under våren. Nu startade en ny

våg av BZ aktivism. Varje form av våld undveks med polisen men efter varje gång

som ockupanterna tagits fast smet de genast eller efter några dagar

tillbaka och

genomförde en ny ockupation. Vid den fjärde ockupationen förskansade man sig på

taket av huset under en längre tid för att sedan ge sig frivilligt.

 

Polisen anser sig vara gjorda till åtlöje av de upprepade ockupationerna och

förslag läggs nu om att kraftigt höja straffen för att genomföra dessa. Hur

nordiska politiker tänkt sig att lösa problemet med nya generationer unga som

protesterar mot kommersialiseringen av samhället tycks bli allt klarare. Om de

kastar sten mångdubblas straffen, om de genomför helt fredliga disciplinerade

aktioner mångdubblas straffen.

 

/Tord Björk

 

Mer information finns på www.modkraft.dk och i lokaltidningen På Gaden

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

7.Reclaimprotest i Göteborg mot de rikas segregering

 

 

a. Pressmeddelande från Rädda Örgryte

 

29 aug 2003

 

Angående den gatufest som kommer att gå av stapeln i Örgryte på

lördag finns det

en del viktiga saker att poängtera som av olika anledningar kommit bort i den

mediarapportering som varit.

 

Klicka på bilden för en större version Orsaken till att vi håller

denna gatufest

är för att lyfta fram den klassrelaterade segregering som existerar såväl i

Göteborg som i resten av världen. Tanken med kampanjen är att vända

på kuttingen

och, istället för att fokusera på förortssegregeringen, fokusera på

överklassegregationen vilket, enligt vår uppfattning, är roten till allt det

onda. Inte nog med att överklassen är mer segregerade än arbetarklassen, deras

segregation är självvald och för med sig att arbetarklassen tvingas leva i

segregerade miljonprogramsförorter. Denna överklassegregation, som i

extremfallen leder till så kallade gated communities, har endast ett syfte: Att

stänga ute verkligheten i form av fattigdom och sociala problem från sin egen

vardag och från sina egna överklasskvarter utan att reflektera över att denna

verklighet skapas av den snedvridna fördelningspolitik som makten förespråkar,

ivrigt påhejade av de som tjänar på den, det vill säga överklassen.

 

Vi vill, i denna insändare, även passa på att tacka det moderata kommunalrådet

Jan Hallberg för den PR han givit vår kampanj genom sitt huvudlösa uttalande i

en av stadens kvällstidningar. Hallberg spelade oss helt i händerna då medias

intresse ökade rent lavinartat i och med att Hallberg tog bladet från

munnen och

på ett rent briljant sätt exemplifierade två av de sanningar vi själva försökt

nå ut med i våra otaliga flygblad, torgmöten och seminarier, nämligen att:

 

1. Vi medborgare är inte välkomna att vistas i överklasskvarteren trots att

dessa fortfarande är att betrakta som allmän plats.

 

2. Högerns sanna ansikte bär smygfascistiska drag genom att propagera för att

åsidosätta de grundlagsfästa fri- och rättigheter som gäller i staten Sverige

och kräva förstärkt milis för att mota bort medborgarna från allmänna platser.

 

Detta vägrar vi dock att acceptera! På lördag kommer vi, som en armé av

kulturberikare, ta oss in bakom borganrnas sociala skyddsvärn för att visa upp

den del av samhället som överklassen valt att segregera sig ifrån!

 

/Kampanjen Rädda Örgryte.

 

 

b. Pressmeddelande från Kampanjen rädda Örgryte

30 aug 2003

 

Kampanjen Rädda Örgryte är över för den här gången. Vi vill tacka

alla människor

som var med och gjorde det till en schysst fest. Vi lyckades med vår

målsättning

att ha en gatufest utan polisingripanden trots medias allehanda olyckskorpar.

Ikväll har runt 700 människor festat mot segregation på Örgrytes

supersegregerade gator. Värt att notera är den massiva poliskommendering som

skyddade de flådigaste villorna. Detta understryker på ett alldeles

briljant vis

de två poänger vi försökt föra fram tidigare, nämligen att:

 

1. Vi är inte välkomna in i överklassens kvarter. 2. Om vi, trots detta, visar

oss där ropar överklassen direkt på förstärkt milis för att skydda de rikedomar

de en gång stulit från arbetarklassen.

 

Syftet med kvällens gatufest var att lyfta fram den klassrelaterade segregering

som existerar såväl i Göteborg som i resten av världen. Tanken med

kampanjen var

att vända på kuttingen och, istället för att fokusera på förortssegregeringen,

fokusera på överklassegregationen vilken, enligt vår uppfattning, är roten till

problemet. Inte nog med att överklassen är mer segregerad än arbetarklassen,

deras segregation är självvald och för med sig att vi tvingas leva i

miljonprogramsförorter. Denna politik, som i extremfallen leder till så kallade

gated communities, har endast ett syfte: Att stänga ute verkligheten i form av

fattigdom och sociala problem från sin egen vardag och från sina egna

överklasskvarter. Denna omvända Robin Hood-politik skapar orättvisor,

men själva

isolerar de sig från de negativa konsekvenserna av just den politiken. De

positiva verkningarna, ansamlingen av rikedom, ser de till att hålla för sig

själva! Under 90-talet har klyftorna mellan de rikaste och de fattigaste

tredubblats i Sverige. Enligt FN är Sverige ett av de länder i världen där

klassklyftorna ökar snabbast. Det börjar bli dags att gräva fram Marx ur

garderoben! Som bekant är "ett uns kamp värt ett ton teori", något som vi vill

efterleva i vår praktik. Detta är således inte det sista som borgarna får se av

oss.

 

Slutligen vill vi tacka det moderata kommunalrådet Jan Hallberg för att han,

klarast av våra belackare, definierat Kampanjen rädda Örgrytes motto:

 

"Vi vill ha allt nu!"

 

 

Saxat från Indymdia Sverige

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

8. Finska Indymedia nedlagt

 

Medan den oberoende nyhetstjänsten Indymedia startar nya kontor över hela

världen har det nu hänt att nman också fått stänga ett. Finska Indymedia har

upphört. Indymedia bygger på ideella krafter som det inte längre gick att

engagera i Finland.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9. Privatisering - en politik i vems intresse ?

 

Sverige - EU - GATS (WTO) - Världsbanken / IMF

 

Stort heldagsseminarium för allmänheten Lördag 11 oktober kl 9.00-17.00

ABF-huset, Z-salen, Sveavägen 41, Stockholm

 

Arrangörer: ATTAC, SEKO Stockholm och ABF med stöd av Forum Syd och Ordfront.

Entré 40 kr

 

Det handlar om både sjukvård, omsorg och utbildning och om andra kollektiva

nyttigheter eller nätverkstjänster som energi, vatten, post, telekom,

kollektivtrafik… En del av de privatiseringar som skett kan vara på väg att

permanentas nu genom EUs GATS-förhandlingar i WTO.

 

Syftet är att ge samlad överblick av den privatiseringsvåg som ägt rum de

senaste decennierna och hur denna politik hänger ihop på olika nivåer och vad

som nu är på gång, men också ge röst åt olika kritiska infallsvinklar på den

förda politiken i en avslutande debatt:

 

* Hur kopplas politiken mellan dessa nivåer ?

* Vilka nya EU-direktiv är nu på gång för alla välfärdstjänster ?

* Ska privatisering bli för alltidgenom GATS-avtalet ?

* Vad är Världsbankens nya PSD-policy?

* Tror Regeringen på den nyliberala teorin?

* Kräver samhällsekonomin privatiseringar ?

* Vad får "valfriheten" kosta i demokrati och jämlikhet ?

* Vilka möjligheter finns att ändra politiken ?

 

 

 

DAGSPROGRAM LÖRDAG 11 OKTOBER 2003 ABF-HUSET

09.00-9.15 Inledning Gunilla Andersson, Attac

09.20-9.40 Sverige:

a) Privatiseringars olika steg.

Affärsverkens utveckling El-Post-Tele-Transporter… Läget nu? Vad på gång?

Mats Bergman, docent i nationalekonomi. Uppsala Universitet

09.40-10.00 b) Vård, omsorg (skola): Utvecklingen. Läget nu? Vad på gång?

Paula Blomqvist, statsvetare, Uppsala Universitet,

medförf. till "Välfärdsstatens nya ansikte…"

10,00-10.30 Kaffe, "frågetorg" i foajén

10.30-11.10 EU:

a) Vad i Sverige beror på EU-lagar: EUs fördrag, lagar och direktiv som gäller

avregleringar och konkurrens. Jan-Erik Gustafsson, docent KTH

b) Avslutande kvart om EUs "Grönbok om tjänster i allmänhetens intresse".

Charlotte Hedin, gen.sekreterare i Sveriges Konsumentråd

10 minuters bensträckare

11.20-12.00 GATS-avtalet om tjänstehandel inom världshandelsorganisationen WTO:

a) Vad har GATS med privatisering att göra? Cecilia Verdinelli-Peralta, Attac

b) Avslutande kvart: Maj-Britt Theorin från EU-parlamentet om varför hon som

enda s-parlamentariker skrev på Attacs Parlamentarikerupprop 2002 och

krävde bl a

stopp i förhandlingarna tills utvärdering gjorts.

12.00-13.00 Lunch

13.00-13-30 Världsbanken / Internationella Valutafonden (IMF):

Strukturanpassningsprogram, HIPC, Private Sector Development-politiken (PSD)

Stefan de Vylder, docent, nationalekonom

13.30-14.10 Gäst från NGO, Sydafrika: om följderna där. (Språk engelska.)

10 min. bensträckare

14.20-15.00 Fackliga erfarenheter och synpunkter:

Kommunalarbetaren: journalist Ann-Christin Sjölander-Holland 15 min.

SEKO Sverige: v ordf Tomas Abrahamsson 25 min.

15.00-15.40 Kaffe. "Frågetorg".

15.40-17.00 Debatt(er), cirka 4 x 20 minuter

kring olika kritiska aspekter på avreglering-konkurrens-privatisering:

a) "Konkurrens för ökad tillväxt", den neoklassiska ekonomiska teorin

? Hur håller

den ? Driver "svenska exportintressen" oss till denna nyliberala politik ?

b) Samhällsekonomiska aspekter: - - Måste vi privatisera...? Blir det

billigare…?

c) "Valfrihet" - vad får den kosta i demokrati, jämlikhet,

servicekvalitet, pengar ?

d) Kan svensk och EU-GATS-VB-politik ändras om regering/medborgare vill det?

Kritiska debattörer: a) Lars Pålsson Syll, ekon.hist. b) Johan Ehrenberg, ETC,

c) Margareta Norlin, frilansjournalist, Irene Wennemo, chefsutredare LO,

d) Stefan de Vylder, Lars Pålsson Syll, Sverker Gustavsson, prof.

statsvet., America Vera-Zavala,

ATTAC. Från Regeringen Socialminister Lars Engqvist: ersättare

statssekr. Mikael Sjöberg,

Socialdepartementet. Från Konkurrensverket: gen.dir. Claes Norgren,

 

 

 

Se vidare http://www.attac.nu

Här finns ett informationsmaterial som kan användas som affisch eller som

flygblad med det detaljerade dagsprogrammet på baksidan

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

10. Kalendarium

 

 

14 september Sverige folkomröstar om medlemskap i EMU

 

14 september Estland folkomröstar om medlemskap i EU

 

 

19 september International Arbejdsmiljøkonference i Danmark

Arrangør: AktionsgruppenArbejdere Akademikere for EWHN Sted: LO-skolen.

Arbejdsmiljøaktivister fra 14 lande i Europa samt USA og Latinamerika

og udveksler

erfaringer om bl.a. stress, støv, korttidsansatte, sundhedsfremme og meget mere

 

 

20 september Lettland folkomröstar om medlemskapi EU

 

23-24 september Möte för Världsbanken och IMF i Dubai, Förenade Arabemiraten

 

27-28 seåtember Vad vill nordiska folkrörelser med social forum? Göteborg

 

11 oktober Privatisering - en politik i vems intresse ? Sverige-EU-GATS

(WTO)-Världsbanken/IMF, Heldagsseminarium i Stockholm

 

11-12 oktober alternativt 25-26.10 Nordiskt förberedelsemöte i Grästorp för

Nordisk folkriksdag 2004. För mer information kontakta Gunilla Winberg e-post:

mailto:gunri@telia.com>gunri@telia.com

 

31 oktober- 2 november Globaliseringskonferanse i Oslo. Program och annan

information kommer att finnas på : http://www.globalisering.no/

 

12-16 november European Social Forum Paris, Frankrike (S.t Denis, Bobigny och

Ivry) http://www.fse-esf.org, http://fse2003ldh-france.org

 

 

2004 16-21 januari 2004 World Social Forum, Mumbai (fd Bombay), Indien

 

8-13 mars 2004, Americas Social Forum i Quito http://www.forosocialamericas.org

 

-----------------------------------------------------------------------

 

Nyhetsbrevet utges av Folkrörelsestudiegruppen, http://www.folkrorelser.nu

För att börja prenumerera skicka ett tomt meddelande till

gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk För att sluta prenumerera skicka

ett tomt meddelande till gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk