Gbg-aktionen
2001-1b
Printed: tisdag 23 juli 200217.13.01
reformer för att göra det enklare att driva igenom
impopulära politiska
beslut är deras linje. Den sammanfaller också med
många ledande
politiker som önskar ökad centralisering av makten
till stora länder på
de små ländernas bekostnad och mer beslut som tas
med
majoritetsavgöranden. Både på grund av
behovet av strömlinjeformning av
allt mer av EU:s politik utifrån storföretagens
önskemål om ökad
internationell konurrensförmåga och utifrån
de problem som uppstår om EU
utvidgas österut och får många fler
medlemstater så anses
institutionella reformer som viktiga. Sammanlagt är det
över 60 områden
som nu föreslås ska föras över
från det mellanstaliga samarbetet där
enstaka stater kan säga nej till det överstatliga
samarbetet där
majoritestbeslut gäller. Små länder som de
nordiska förväntas avstå från
att alltid ha en EU-kommissionär. Det som
storföretagen särskilt pressar
på för at få igenom är att EU ska
kunna fatta majoritetsbeslut i alla
handelsrelaterade frågor vilket innefattar det mesta
inklusive offentlig
sektor. Den förändring av
maktförhållandena inom EU som nu förhandlas
är
meningen ska leda fram till Nice-fördraget.
ekonomisk globalisering som fick sitt främsta uttryck i
nederlaget för
ja-anhängarna i EMU omröstningen i Danmark i
september. Under året har
globaliseringskritiken inte bara kommit till uttryck i
samband med
globala ekonomiska och finansmöten i Washinton,
Melbourne och Prag utan
också riktat in sig på EU:s roll. Tendensen
är att de folkrörelser i
Europa som tidigare sett en röd-grön federalism
som en politisk metod
för att bekämpa de negativa sidorna av den
ekonomiska globaliseringen nu
börjar bli mer kritiska. Ett uttryck för detta
är Europamarschens upprop
inför demonstrationer i Nice. I uppropet Ett annat
Europa för en annan
värld! hävdas att "institutionella reformer och
öppnandet av EU för
östeuropeiska länder innebär ett reellt hot
om att Europa förvandlas
till en ekonomisk frizon - ett paradis för liberal
kapitalism! Dessa
viktiga europeiska planer får en än större
betydelse sedda som del av
den övergripande kampen mot global liberalisering."
Därför mobiliserar
Europamarschen till protester i Nice. Man vill inte
acceptera
"fattigdom, flexibilitet och försvinnandet av iden om
offentlig service
i namn av internationell konkurrens".Bland EU-kritiska
organisationer
främjas nu kravet att Nice-fördraget ska ut till
folkomröstning.
Tillsammans har dessa satsat på EU:s mänskliga
rättighetsstadga. Tanken
var att "införandet av en rättighetsstadga i
EU-fördraget som garanterar
civila, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella och
fackliga
rättigheter kommer att hjälpa att bekämpa
medborgarnas skepticism som
framstår som så utbredd." Efter att EU satsat
på inremarknaden och Euro
såg Europafacket och frivillighetsorganisationerna det
som viktigt att
få bindande rättigheter inskrivna i EU
grundläggande fördrag. Nordiska
folkrörelser har varit mycket skeptiska till
förslaget. Om det genomförs
som bindande för alla länder blir det ett steg
på vägen mot en gemensam
stat. Om det inte blir bindande blir det en tandlös
deklaration för
mänskliga rättigheter som i onödan
konkurrerar med bl.a. den redan
existerande och fungerande ordning som Europarådet
vakar över sedan
1940-talet.
nytt eller det som folkrörelser idag kämpar
för. Dessutom blev
rättighetsstadgan inte bindande. Det blir framtida
EU-toppmöten som får
hantera frågan om rättighetstadgan ska bli
bindande. något som Sverige,
Finland och Storbrittanien är kritiska till.
Många befarar att det kan
blir steg på vägen till en konstitution för
EU. Det framkom på EU:s
förberedelsemöte i Biarritz 12-13.10 där man
i god tid före Nice enade
sig om en urvattnad rättighetsstadga. Europamarschen
protesterar - ingen