EU-toppmötet i Göteborg Vad hände?   Nätverk och politiska plattformar   Motkonferenser, dialoger och NGO-fora   Demonstrationer och aktioner   Analyser, rapporter och böcker   Förberedelser och bakgrund En rapport   Nyhetsbrev   Göteborgsaktionens hemsida (delvis rekonstruerad)   Rättsligt efterspel och demokratiska rättigheter Demokratinätet och Föräldranätverket   Andra toppmötes-protester

Kommenterad litteraturlista     Det finns inte så mycket av litteratur om folkrörelser internationellt och deras samarbete över gränser. Ofta har man betraktat folkrörelser både teoretiskt och empiriskt som lokala eller nationella fenomen. Om det finns litteratur om inter--nationella folkrörelser ligger ofta tonvikten mer på hur officiella organ som FN påverkas eller på NGOs.   Folkligt Nord-syd-samarbete Den mest lättillgängliga boken om folkligt samarbete Nord-Syd är den norska Brobyggingsboka. Det är en översiktlig genomgång av vänskapssamarbetets olika former. Samma ämne fast bredare och mer kortfattat med ett större fokus på politiska kampanjer tas upp i kapitlet 32 nya sätt för folkrörelsesamarbete Syd-Nord i boken Den globala konflikten om miljö och framtid. Thomas Wallgren tar upp den finska solidaritetsrörelsens olika grenar och historiska utveckling i avsnittet Civil action for Global responsibility in Finland som ingår i kapitlet Understanding Civic Action for Global Responsibility skriven tillsammans med Vijay Pratap i en bok med Farhad Hossain m.fl. som redaktör. Björk, Tord, 32 nya sätt för folkrörelsesamarbete Syd-Nord, i Tord Björk och Jan Wiklund (red.), Den globala konflikten om miljön och framtiden, Lund: SEED/Miljöbiblioteket 1993. Mads B. Nakkerud, Brobyggingsboka: 100 tiltak for brobygging Nord/Sør, Gazettebok 1996. Wallgren, Thomas, 'Civil action for Global responsibility in Finland', i Hossain, Farhad, Newaz, Ware, Ulvila, Marko, red.; Learning NGOs and the Dynamics of Development Partnership, Dhaka: Dhaka Asania Mission, 2000.   Folkrörelser internationellt På svenska finns flera böcker om folkrörelser i tredje världen. När påfågeln flyr är en spännande bok om trädkramare, trädryckare och andra miljörörelser i Indien. Forum Syds böcker Ideologiernas farväl om Latinamerika och Om folkrörelser i Afrika ger en bred beskrivning av olika folkrörelser på dessa kon-tinenter. Norska solidaritetsrörelsens magasinet X har gjort ett temanummer om folkrörelser i tredje världen. Tyvärr är den övergripande synen att i hög grad bortse från skillnader mellan folkrörelser och ställföreträdande NGOer och att påstå att folkrörelsernas uppgift inte är att förändra hela samhället i grunden utan att se till att marginella grupper får lite mer rättigheter. Svårare är det att få tag på aktuell litteratur om folkrörelser i Europa och Nordamerika. Här på den nordiska hemsidan www.folkrörelser.nu kan man hitta utdrag och sammanfattningar av den hittills opublicerade analysen Demokratins bärare -- det globala folkrörelsesystemet som är en genomgång av folkrörelser i alla delar av världen från religiösa rörelser för mer än tusen år sedan till dagens folkrörelser. I engelsk och annan akademisk litteratur indelas folkrörelser i klassbaserade sociala rörelser och nya sociala rörelser, new social movements, som tar utgångspunkt i andra förhållanden än huvudmotsättningar utifrån produktionens organisering. Böcker om klassbaserade arbetar- och bonderörelser blir allt färre medan nya sociala rörelser som miljörörelsen och kvinnorörelsen ges mer uppmärksamhet. Det finns dock spännande undantag. Boken Globalization, Social Movements and the New Internationalisms är en analys av arbetarrörelsens internationella erfarenheter och internationellt verksamma folkrörelsers situation. Författaren ser i sammanbrottet för en statscentrerad socialism möjligheter för en frigörande ny internationalism. Vad som behövs är att övervinna konflikter mellan "alternativa" eller "nya" sociala rörelser och arbetarrörelsen. Särskilt väl tar boken upp sambanden mellan arbetarrörelsen och den feministiska rörelsen. Den är både en beskrivning av transnationell folkrörelsekamp idag och ett försök att visa på vägar framåt. En klassiker när det gäller analys av globala folkrörelser med betoning av klassperspektivet är den korta och starkt teoretiska Antisystemic Movements. Ungefär samma författare har också skrivit en mer konkret bok om olika rörelsers problem idag: Transforming the Revolution. För en mer livlig framställning av både bondeprotester, facklig kamp och en del miljöaktioner internationellt är boken Global Village or Global Pillage värd att läsa. En av författarna till den boken har också varit med och sammanställt antologin Global Visions: Beyond the New World Order. Här finns flera bidrag från tredje världen men också av japanen Muto Ichiyou som varit med att bygga upp folkrörelsealliansen PP21, People's Plan for the 21st Century med förgreningar i stora delar av Asien och Central-amerika. Mer liknande litteratur kan man finna hos organisationer som Corporate Watch och International Forum on Global-ization. Svårare är det att få tag på litteratur skriven i första hand av folk i tredje världen. En av de mest utvecklade diskussionerna om folkrörelser både i det egna landet och globalt förs i Indien av personer som Vijay Pratap, Vandana Shiva, Rajni Kothari och Smitu Kothari, ofta i tidskriften Lokayan. En annan bas för diskussionen om folkrörelser i tredje världen är Third World Network. I deras återkommande utgivning av den tjocka The World Guide: a View from the South finns analyser också av folkrörelser och NGOer från ett tredjevärlden-perspektiv tillsammans med omfattande fakta om tredje världen och globala sociala och ekologiska frågor. Intressant för mer ingående beskrivning och analys av alla typer av folkrörelser på en hel kontinent skriven främst av akademiker från tredje världen är The Making of Social Movements in Latin America: Identity, Strategy and Democracy. Miljörörelsen börjar bli ett alltmer omskrivet fenomen. Ett ovanligt perspektiv från tredje världen och andra lokalsamhällen förs fram i boken Green Arguments, and Local Subsistence där socialantropologer kritiskt granskar användandet av miljöargument i konflikter. Här finns också med hur naturvård använts både under kolonialtiden och idag för att förtrycka lokalbefolkning samtidigt med allsidiga analyser av lokala folkliga rörelser och miljökonflikter. Östeuropas folkrörelser är sällsynta i litteraturen. Antologin Civil Society and the Environment in Central and Eastern Europe är ett undantag skriven delvis utan den sedvanliga enhetliga akademiska mallen vilket gör den extra levande med en genomgång av nästan alla länder sedan miljörörelsens begynnelse under kommunisttiden till det tidiga 1990-talet. Flera försök att skriva om miljörörelsen globalt har gjorts. Princen och Finger gör ett försök i boken Environmental NGOs in World Politics som ofta citeras men bygger på ganska få exempel och som så många andra böcker knappast ens berör ungdomsmiljörörelser och lokalbefolkningar som går till konfrontation mot miljöförstörare. Standardverket är Reclaiming Paradise: The Global Environmental Movement. Den saknar motstycke men handlar mest om etablerade professionella institutioner och internationell miljövård och bara fläckvis om i första hand den brittiska och amerikanska miljörörelsen trots titeln. Under 1990-talet har kritiken vuxit mot att miljörörelsen lämnat tonvikten på den lokala folkliga mobiliseringen och blivit alltmer dominerad av experter och professionell påverkan av internationella förhandlingar. Andrew Jamison är en av de som skarpast analyserat denna utveckling och i antologin Global Ecology går författare från både tredje världen och industriländerna till angrepp mot samma fenomen, inte minst Riokonferensen. Om den internationella kvinnorörelsen finns intressanta kapitel i boken The making of social movements in Latin America och i bägge standardverken om påverkan av FN nedan. Den internationella fredsrörelsens historia presenteras på ett allsidigt sätt i den kortfattade Fredsrörelsen under hundra år. Den mest omtalade och övergripande analysen av dagens folkrörelser med mycket olikartade men inte så många exempel görs av Castells i sina tre band om globaliseringen och vad han kallar The Network Society. Bim Clinell skriver i boken Attac om den globaliseringskritiska folkrörelsens framväxt i Frankrike och kort om folkrörelsesamarbetet och protesterna under WTO-mötet i Seattle. Amin, Samir, Giovanni Arrighi, Andre Gunder Frank and Immanuel Wallerstein: Transforming the Revolution, New York: Monthly Review Press 1990. Arrighi, Giovanni, Terence K. Hopkins and Immanuel Wallerstein, Antisystemic Movements, London: Verso, 1989. Brecher, Jeremy and Tim Costello, Global Village or Global Pillage, Boston: South End Press, 1994. Brecher, Jeremy, John Brown Childs, and Jill Cutler eds., Global Visions: Beyond the New World Order, Boston: South End Press, 1993. Castells, Manuel, The Network Society, Malden, Mass: Blackwell, 1996. Clinell, Bim, Attac, gräsrötternas revolt mot marknaden, Stockholm: Agora, 2000. Dahl, Gudrun, 'Environmentalism, Nature and 'Otherness': Some Perspectives on Our Relations with Small Scale Producers in the Third World', in Gudrun Dahl ed., Green Arguments, and Local Subsistence, Stockholm: Stockholm Studies in Social Anthroplogy, 1993. Duncan, Fisher, Clare Davis, Alexander Juras, Vukasin Pavlovic eds., Civil Society and the Environment in Central and Eastern Europe, London: Ecological Studies Institute/Bonn: Institut für Europisches Umweltpolitik/Belgrad: Eko-center, 1992. Eklöf, Göran och Maud Johansson, När påfågeln flyr: Miljökris och miljökamp i Indien, Lund: U-landsföreningen Svalorna, 1992. Escobar, Arturo and Sonia E Alvarez eds., The Making of Social Movements in Latin America: Identity, Strategy and Democracy, Bouldner Colorado and Oxford UK: Westview Press, 1992. Instituto del Tercer Mundo, The World Guide, Oxford: New Internationalist, årsbok Jamison, Andrew, 'The Shaping of the Global Environmental Agenda: The Role of Non-Governmental Organisations', i Scott Lash, Bronislaw Szerszynski and Brian Wynne eds., Risk, Environment and Modernity: Towards a New Ecology, London: Sage 1996. McCormick, John, Reclaiming Paradise: The Global Environmental Movement, Bloomington and Indianapolis: Indiana University Press, 1989. Princen, Thomas and Finger, Matthias, red; Environmental NGOs in World Politics, London: Routledge, 1994. Sachs, Wolfgang, ed., Global Ecology: A New Arena of Conflict, London: Zed Books, 1993. Santi, Rainer, Hundra års fredsarbete: Berättelsen om fredsrörelsens första hundra år av organiserat internationellt samarbete, Geneve: International Peace Bureau 1992. Waterman, Peter, Globalization, Social Movements and the New Internationalisms, Employment and Work Relations in Context Series 1999. Wiklund, Jan, Demokratins bärare -- det globala folkrrörelsesystemet i sammanfattning och fulltext X nr 1:99 Sosiale bevegelser.   Internationella NGO-systemet Mycket omskrivna de senaste åren har varit de så kallade NGOerna, icke-statliga organisationer. De har setts på som en lovande kraft av både nyliberaler och vänster. För nyliberaler därför att de anses bidra till ekonomisk effektivitetet och politisk pluralism, för vänstern därför att de har setts som organisationer för att bidra till social rättvisa, miljöhänsyn och samhällsförändring. Det har lett till en popularitet och okritisk beundran där det sällan görs klart vad som egentligen menas med NGO. Idag används termen NGO oöversatt till och med ibland i stora dagstidningar och TV och inte bara i media begränsade till specialintresserade av internationella frågor. Genomgående i den seriösa litteraturen om NGOer är att det görs en skillnad mellan "gräsrotsorganisationer", ofta förkortade GRO (på svenska lokalavdelningar i folkrörelser eller aktionsgrupper) och serviceorganisationer förkortade med NGO eller av några med GRSO, Grassroot Service Organisation. Flera höjer okritiskt både NGOer och gräsrotsorgantioner till skyarna. Ett av flera exempel är The Road From Rio: Sustainable Developent and the Nongovernmental Movement in the Third World. En mer allsidig genomgång av NGOs både i nord och syd, folkliga och expertbetonade, stora och små, inriktade på miljö eller social rättvisa gör Smillie i boken The Alms Bazaar. Klassikern på området är boken The Politics of Altruism av dansken Lissner utgiven på svenska i förkortad form med titeln Oegennyttans politik. Den gör en analys av utvecklings-NGOer i Nord sedan den första startade på 1600-talet fram till idag. Boken är en klar analys av det motsättningsfyllda i NGOers utvecklingsarbete. Behovet av att maximera inkomster för biståndsändamål gör att den tilltänkte givaren och biståndsmottagaren måste framstå på ett inkomstbringande sätt. Givaren måste ges bilden av att vara en välvillig hjälpare till ett offer utan att vara inblandad i orsaken till att biståndsmottagaren har behov av biståndet. Genom inledningar och slutsatser av tre antologier under 1990-talet om NGOer engagerade i utvecklingsfrågor har Edwards och Hulme blivit de tongivande etablerade analytikerna av det globala NGO-fenomenet. Deras kritik är relativt skarp och väl underbyggd. Många har omfamnat NGOer som frigörande eller kostnadseffektivt alternativ. Men resultatet har tenderat att bli att den ursprungliga självständiga hållningen gentemot makthavare för att bidra till förändringar i folkmajoritetens intresse blivit alltmer beroende av uppstyckade projekt på biståndsgivares premisser. Men trots sin delvis skarpa kritik av NGOer har ändå Edwards och Hulme en grundläggande tilltro till systemet och NGOers roll i det. Deras välvilliga, nyanserade och kritiska syn på NGOer delas också av alltfler inom de globala institutioner som UNDP, en kritisk hållning som märkligt nog ibland är mindre spridd bland folkrörelser i indu-striländerna. Hulme och Edwards tenderar dock att förklara uppkomsten av NGOs i tredje världen som ett resultat av brister hos staten och marknaden. Denna syn vänder sig Terje Tvedt emot. Han ser tvärtom att många NGOer är resultatet av statligt bistånd från regeringar i Nord och fungerar io ett globalt socialt system influerat av givarorganisationer och olika nationella politiska kulturer. Han finner inga allmänna empiriska undersökningar som bekräftar de vanliga mycket positiva omdömen som ges om NGOer men menar att det finns en stor mångfald av NGOs som fungerar mycket olika. Den typ av kritik som västerländska akademiker för fram har funnits länge bland folkrörelser i tredje världen utan att någon velat höra på den. Folkliga ledare i tredje världen har sett på NGOer som karriärväg för överbetalda medelklassexperter eller som sabotörer av gemensamma ansträngningar genom att dra till sig dess aktiva till tillfälliga projekt med belöningar för några få. Farhad Hossein har varit medredaktör i tre intressanta antologier om NGOer och utvecklingssamarbete. De två senaste av dessa är ett led i samarbete mellan folkrörelsedebattgruppen Lokayan i Indien och finska solidaritetsrörelsen utgivna i Nepal och Bangla Desh. En del av bidragen i dessa två böcker ger en bild av hur NGO-kulturen fragmenterar folkrörelser, skapar avpolitisering och byråkratisering och ersätter redovisningskyldighet gentemot lokalbefolkningen med kontroll från de rika ländernas givarorganisationer. Yash Tandon ser NGOer som ett avantgarde för återkolonialiseringen av Afrika. De vänder bort uppmärksamheten från de verkliga orsakerna till Afrikas fattigdom, hjärntvättar delar av medelklassen med västerländska påstått universella värden, pacificerar människor som lider av effekterna av strukturanpassningsprogrammen och förstör afrikanska utbildningsinstitutioner och traditionellt jordbruk, hälsovård och styrformer. En tidig fortfarande läsvärd radikal kritik av utvecklingsprojekt förs fram i boken Den gode europeer av norrmannen Per Olav Reinton 1971. Reintons slutsats om både offentligt och privatfinanisierat bistånd är att "U-hjelp har som sitt formål å fortsette ekspansjonen av den produksjonsform og sosiale struktur som kolonitida startet." och vidare "Det er den private industri, og serlig de store konsernene som overtar overføringen av ekspertise og kapital. Staten har gjennomført sin historiske rolle i koloniseringen, ryddet marka og lagt tingene till rette, nå er det de private firmaeners tid." En annan infallsvinkel på det globala NGO-systemet har William Robinson i boken Promoting Polyarchy. Den beskriver hur den rika världen stärker sin globala dominans genom att stödja framväxten av "demokratisering", genom att ge pengar till medelklass-NGOer och -organisationer för att förebygga att mer folkliga organisationer och rörelser får inflytande. Detta sker särskilt intensivt i samband med att auktoritära regimer som tidigare stötts av väst är på fallrepet tack vare demokratiska folkrörelser som vänder sig mot både det inhemska förtrycket och den av väst styrda orättvisa världsordningen. USA upp-täckte efter revolutionen i Iran mot det diktatorstyre som CIA varit med att införa att välfinansierad påverkan av det civila samhället var en mer hållbar metod för dominans än att bara störta regeringar. En del av stödet till CIA överfördes till NGO-fonder för demokratistöd. Vid behov går också USA parallellt in med stöd till omfattande våldsåtgärder koordinerat med NGO-stödet för att upprätta regimer och civila samhällen som är positiva till den globala nyliberala världsordning som USA eftersträvar. Det skedde exempelvis för att störta sandinisterna i Nicaragua med samtidigt ökat stöd till Contras och fonder för NGOs välvilligt inställda till nyliberalism och utländska storföretag. Edwards, Michael och Hulme, David red., Making a difference: NGO:s and development in a changing world, London: Earthscan,1992. Edwards, Michael och Hulme, David, red., Non-Governmental Organisations -- Per-formance and Accountability: Beyond the Magic Bullet, London: Earthscan, 1995. Edwards, Michael och Hulme, David, red.: NGOs, States and Donors -- Too Close for Comfort?, London: MacMillan Press 1997. Fisher, Julie, The Road From Rio: Sustainable Developent and the Nongovern-mental Movement in the Third World, Westport, CT: Praeger, 1993. Korten, David, 'Third Generation NGO Strategies: A Key to Peoplecentered Development', i World Development, Vol 15, Supplement Autumn, 1987 s 145-159. Hossain, Farhad, Myllylä, Susanne, red., NGOs Under Challenge: Dynamics and Drawbacks in Development, Helsingfors: Utrikesdepartementet och deprtementet för internationellt utvecklingssamarbete, 1998. Hossain, Farhad, Nath Dhakal, Tekh, Ulvila, Marko, Vartola, Juha, red., Development NGOs facing the 21st Century, Perspectives from South Asia. Kathmandu: Institute for Human Development, 2000. Hossain, Farhad, Newaz, Ware, Ulvila, Marko, red.; Learning NGOs and the Dynamics of Development Partnership, Dhaka: Dhaka Asania Mission, 2000. Lissner, Jørgen, The Politics of Altruism: A Study of the Political Behaviour of Voluntary Development Agencies, Geneva: Lutheran World Federation, Department of Studies, 1977. Reinton, Per Olav, Den gode europeer, Oslo: Gyldendahl, 1971. Robinson, William, Promoting Polyarchy, Cambridge University Press 1996. Smillie, Ian, The Alms Bazaar: Altruism under fire -- non-profit organizations and international development, London: Intermediate Technology Publications, 1995. Tandon, Yash, An African Perspective, i Sogge, David (red), Compassion & Calculation: The Business of Foreign Aid. London: Pluto Press 1996. Tvedt, Terje, Angels of Mercy or Development Diplomats: NGOs and Foreign Aid, Oxford: James Currey, 1998.   Påverkan av FN, Världsbanken och EU På svenska finns en gedigen handbok för påverkan av FN gjord av Landsorganisationen för Svenska ungdomsorganisationer, LSU, I kraft av FN. Standard-verken på engelska när det gäller folkrörelsers och NGOers påverkan av FN-systemet är de två antologierna The Conscience of the World: The Influence of Non-Governmental Organisations in the UN System och ett temanummer av Third World Quarterly. Bägge antologierna spänner mycket brett över olika rörelser från miljö och kvinnor till katastrofbistånd och kompletterar varandra väl även om infallsvinkeln är likartad med både situationen och den bakgrund. En mer levande beskrivning av påverkan av globala institutioner med starkare betoning av konflikten, folkrörelserna och sakfrågorna är Mortgaging the Earth. Här beskrivs kampen mot Världsbankens samhälls- och miljöförstörande projekt och samspelet mellan protester och påverkan som saknas i standardverken om FN. För en officiell bild av hur förhållandet mellan NGOer, näringslivet och globala institutioner bör utvecklas finns rapporten Vårt globala grannskap, fram-tagen av The Commission on Global Governance utsedd av FN. För den som vill veta hur man påverkar EU och Europarådet finns den lättillgängliga Att påverka Europa utgiven av LSU. Den är i första hand en gedigen genomgång av hur lobbying för ungdomar går till och är till övervägande delen okritisk till både lobbying och EU. Hur man påverkar Europa genom att mobilisera folkligt samarbete över nationsgränser handlar den inte om trots titeln. Att den i sin helhet finns tillgänglig på nätet och dessutom har mängder med goda tips om hur man går tillväga gör den användbar som handbok också för andra än ungdomar. För den som vill veta mer om hur folkrörelserna och NGOer arbetar i allsidigt i samband med internationella konferenser och toppmöten finns några böcker och rapporter skrivna av aktivister. Fredsrörelsen kommer idag i skymundan i mycket litteratur om NGOer och folkrörelsepåverkan av FN vilket också gäller standardverken. Detta trots att det var fredsrörelsen som en gång drev fram det internationella systemet för att skapa fred och samarbete mellan nationer. I boken Nedrustningskonferensen som blev en folkväckelse beskrivs den hittills mest omfattande folkliga mobiliseringen som skett i samband med en internationell toppkonferens när en miljon demonstrerade för fred i samband med FN:s specialsession om nedrustning i New York 1982 Boken tar också upp de många alternativa konferenser och aktiviteter av olika slag som fredsrörelsen ordnade när Reagan satsade på upprustning. A SEED for action? är en liknande fyllig rapport från folkrörelsernas aktioner och alternativkonferenser i Bergen 1990 i samband med industriländernas förmöte inför Riokonferensen. Här ockuperade miljöaktivisterna konferens-byggnadens utgångar med lyckat resultat. Massdeltagandet var inte lika stort som i New York men diskussionerna var mer livaktiga med 80-åriga bondeledare och andra från tredje världen och stort deltagande från den radikala miljörörelsen i Östeuropa som just varit med om att vända utvecklingen bort från enpartikontroll av samhället. Om påverkan av Riokonferensen finns många böcker och artiklar, bl.a. i boken Den globala konflikten om Miljö och Framtid. LSU har också gett ut en liten rapport om folkrörelsernas och NGOernas agerande i samband med FN:s sociala toppmöte i Köpenhamn 1995 som kan läsas tillsammans med Miljöförbundet Jordens Vänners kritik av både FN och NGOs vid samma möte i boken Arbetslös? Det uppsving som folkrörelsesamarbete har fått mot WTO, IMF, Världsbanken och andra främst ekonomiska toppmöten av olika slag de senaste åren finns framförallt dokumenterad och diskuterad på olika hemsidor som www.indymedia.org och e-postlistor. Björk, Tord och Jan Wiklund (red.), Den globala konflikten om miljön och framtiden, Lund: SEED/Miljöbiblioteket 1993. Commission on Global Governance, Vårt globala grannskap, Stockholm: Svenska FN-Förbundet 1995. Herz, Ulrich, Nedrustningskonferensen som blev en folkväckelse, Rappport om FNs andra specialsession om nedrustning (SSDI) New york, juni/juli 1982. Arbetsgruppen för Svensk Folkriksdag för Nedrustning, 1983. Hille, John, ed., SEED of action?: A Report on the Bergen process and the SEED Popular Forum, Bergen May 12-16, 1990, Oslo: Alternative Future project, 1990. Larsson, Ria red, Rapport från FNs sociala toppmöte 1995 i Köpenhamn, Stockholm: LSU 1995. LSU, Att påverka Europa, finns som bok och på nätet: www.lsu.se, 2000. LSU, I kraft av FN, Stockholm: LSU 2000. Miljöförbundet Jordens Vänner, 'En miljard nya jobb till år 2000: kritik av folkrörelsernas uppföljning av sociala toppmötet i Köpenhamn 1995', i Arbetslös?: orsakerna och lösningarna --globalt och lokalt, Stockholm: Miljöförbundet Jordens Vänner 1997. Rich, Bruce, Mortgaging the Earth: The World Bank, Environmental Im-pover-ishment and the Crisis of Development, London: Earthscan, 1994. Third World Quarterly 16 (3), 'Special issue: Nongovernmental organisations, The United Nations and Global Governance', 1995. Willets, Peter, ed., "The Conscience of the World": The Influence of Non-Governmental Organisations in the UN System, London: Hurst, 1996.   Näringslivets påverkan på internationell politik Tre standardverk finns om näringslivets strategier för att stärka sitt eget och motverka folkligt inflytande på internationell politik. Den ena heter Europe Inc. och tar ingående upp de europeiska storföretagens organiserade påverkan av EU och fackets och miljörörelsens svaga positioner. Den andra är Gröna Kapitalet som ger en global bakgrund till storföretagens strategier för påverkan av opinionen, folkrörelser och politiken sedan 1960-talet i miljö- och utveck-lingsfrågor både globalt, i EU och Sverige. Den tredje är De transnationella företagen och samhällsutveckling -- Vår tids Leviathan. Detta är en grundbok om transnationella företag som tar upp deras historiska roll, hur de är organiserade, deras ekonomiska, kulturella, juridiska och partipolitiska makt samt möjligheter att motverka denna makt. En tjock klassiker på området är Trilateralism från 1980. Den går igenom storföretagens lyckade påverkan av uppbygget av både FN- och Bretton Woods-institutionerna och storföretagens fortsatta initiativ för att stärka internationellt samarbete i deras frihandelsintresse. Detta genom inflytelserika klubbar som Trilateralen där en gemensam syn växte fram mellan storföretagens, regeringarnas och fackens ledare från USA, Västeuropa och Japan. Ett flertal böcker som mer allmänt kritiskt beskriver näringslivets ökade inflytande i internationell och inrikespolitik har kommit de senare åren. Demokratiutredningen belyste lobbandets ökade betydelse, och då inte minst företagens, med forskning och diskussion som finns återgivet bl.a. boken Lobbning som i sin helhet finns på Demokratitorget.gov.se. Författare som David Korten och Michel Chossudovsky har fått uppmärksamhet för sina böcker. En av de intressantaste av de nya böckerna är den tyska boken Global Governance som tar upp debatten om att bemöta de transnationella företagens makt och negativa följder av globaliseringen med hjälp av stärkande av internationellt politiskt samarbete och dialoger med transnationella företag och NGOs. Bokens slutsats är att de varianter av global governance-diskussionen som har en harmonisk världsbild och ett politiskt-strategiskt syfte snarare kan vara en hjälp till nyliberalismen än en motvikt. Dessa varianter önskar motverka den skada som globaliseringen orsakar men utan att ifrågasätta den kapitalistiska marknadsprincipen eller etablerade aktörers dominans i den rådande världsordningen. Boken förespråkar istället stärkande av motmakt underifrån i form av samspel mellan självständiga folkrörelser, fackföreningar och NGOer som betonar både betydelsen av att peka på samhällskonflikter och ibland också kompromisser. Det intressanta med boken är inte bara dess innehåll utan också att den är gjord på uppdrag av två inflytelserika tyska NGOer, WEED och Heinrich Böll Stiftung. Chossudovsky, Michel, The Globalisation of Poverty, London: TWN 1997. Corporate Europe Observatory: Europe Inc, London: Pluto Press 1999. Corporate Europe Observatory: Europa A/S, København: Enhedslisten, 2000. Heinrich Böll Stiftung och WEED, Global Governance, Alternative zur neoliberale Globalisierung?, Münster: Westfälisches Dampfboot, 2000. Korten, David C, När företagen styr världen, Göteborg: ISL 1996. Nyberg, Mikael, Det gröna kapitalet, Göteborg: Miljöförbundet Jordens Vänner, 1998. Pamlin, Dennis, De transnationella företagen och samhällsutvecklingen &endash; Vår tids Leviathan, Göteborg: Miljöförbundet Jordens Vänner, 2000. Sklar, Holly, red, Trilateralism, Boston: South End Press, 1980. SOU: Lobbning, 1998:146.