FN-konferens om miljö och utveckling (WSSD), Johannesburg 2002 Grundinformation Vad var Johannesburgs- mötet?   Summering av toppmötets handlingsprogram   Oppositionella folkrörelser protesterade Länkar Nyheter Folkrörelser NGO-initiativ FN och Sydafrika   Bakgrundsartiklar   Det framväxande NGO-systemet (Jämförelser mellan Stockholm 1972 och Rio 1992)   Stockholms-konferensen 1972

Energikatastrof i Johannesburg - och ingen rättvisa heller   Summering av handlingsprogrammet Världstoppmötet om hållbar utveckling blev en katastrof för den viktigaste miljöfrågan. Det står klart när endast ett fåtal frgåor ännu inte är färdigförhandlade. Inga mål sattes alls för hur förnyelsebar energi ska kunna ersätta miljöfarliga fossila bränslen och atomkraft. En allians mellan USA, oljeproducerande länder och Japan lyckades inte bara stoppa Brasiliens förslag om fyrdubbling av förnyelsebar energi till en andel av 10 procent av den globala användingen till år 2010, något som också EU var emot. USA och oljeländerna lyckades också få bort EU:s betydligt mindre ambitiösa förslag på ökning med 1 procent. USA och oljeländerna utsatte EU för utpressning genom att kräva att atomkraft togs med om inte EU släppte kravet på ett mål för förnyelsebar energi. Men detta mycket reducerademål var dessutom problematiskt. EU förslaget räknade in satsning på stora vattenkraftverk i förnyelsebar energiu. De utgör ofta ett allvarligt miljöhot och som lett till tvångsförflyttning av tiotals miljoner människor i tredje världen. Slutresultatet för Världstoppmötets energibeslut kan t.o.m. tolkas som att atomkraften understöds. Det blev inga konkreta mål alls för förnyelsebar energi. Värre kan det knappast bli i en miljöfråga som om den inte blir löst på ett hållbart sätt för många svåra miljöproblem med sig. Kampen mot den globala uppvärmingen och genomförandet av Kyotoavtalet får allvarliga problem. Energifrågan och särskilt antiatomkraftskampen blev den avgörande samlande frågan för miljörörelsen vid FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972. När politikerna sökte övertyga miljörörelsen om vikten av samförstånd med storföretagen om hållbar utveckling inför Riokonferensen 20 år senare var ett centralt förslag i Brundtlandrapporten halvering av energiförbrukningen. 2002 är denna fråga borta från politikernas dagordning. Kvar finns rester av intresse för att subventioner inte ska störa handel på lika villkor med en önskan om att miljöskadliga energisubventioner tas bort, men när det är "passande". EU var motståndare till att mål för avveckling av miljöskadliga subventioner. Av den storstilade tanken I andra frågor förutom tillgång till vatten blev inte resultatet mycket bättre. Det som uppfattas som segrar handlar ofta om att det inte blev försämringar i en del viktiga frågor. Här följer en genomgång:   Vatten och hygien Ett mål sattes till att halvera antalet personer som saknar tillgång till rent vatten till år 2015 till en miljard människor trots USA ensamma motstånd in i det sista. Men samtidigt gjordes ingenting för att markera att vattenförsörjing fortsätter vara offentligt förvaltad vilket lämnar öppet för fortsatt privatisering. Jordens Vänner ser därför inte vattenfrågan som en stor framgång.   Biologiskt mångfald Här har man gjort överenskommelsen svagare än något staterna enades om tidigare i år. Man önskar dock att takten i arternas försvinnande ska minska till år 2010. När det gäller havet har man lyckats enas om en svag men användbar uppgörelse. Världsnaturfonden anser överenskommelsen inte innebär några betydelsefulla steg framåt utan tvärtom i vissa avseenden steg tillbaka.   Fiske Subventioner som stödjer västs plundring av tredje världens fiskevatten ska upphöra och fiskebestånden bli livsdugliga till senast år 2015. Fisket är en av de mest tydliga frågorna där miljöbelastningen blvit så stor att 70 procent av bestånden är hotade. En Greenpeace företrädare betecknar uppgörelsen som otillräcklig och svår att kontrollera.   Försiktighetsprincipen Det fanns en oro att några av framgångarna från Riokonferensen skulle rivas upp. Försiktighetsprincipen som gör det möjligt att säga nej till miljöfarliga produkter utan slutgiltiga vetenskapliga bevis bibehålls. Men en framgång är inte detta, enbart att ett gammalt beslut fortfarande ska gälla.   Fattigdom En frivillig fond för att bekämpa fattigdom ska sättas upp. På Riokonferensen 1992 beslutades om Agenda 21 där det ingick en rekommendation om fördubbling av biståndet till 0,7 procent. Istället blev det för första gången sedan biståndet började mätas internationellt på 1950-talet en radikal minskning med en tredjedel på fem år efter Riomötet. Vad det blir den här gången i praktiken får vi se. Man orkade inte ens nämna biståndsmålet 0.7 procent längre.   Rättvisa Rika länder måste gå i förväg och ändra sitt ohållbara konsumtions- och produktionsmönster tyckte FN:s medlemstater 1992. Detta var en viktig framgång vid Riokonferensen. Men det blev inget eller knappast något av detta rättvisekrav och en tio-årig handlingsplan. Nu försvagas tanken ytterligare genom att ingå i ett lösligt ramverk. Förslaget om att erkänna den ekologiska skuld som rika länder har till Syd finns inte med överhuvudtaget.   Handel Här lyckades många folkliga protester, Norge, Schweiz och Etiopien stoppa försök att få miljöreglerna underordnadeWTO. Men man beslutade inte heller att betona internationella miljöreglernas självständiga status utan hänvisar till fortsatta förhandlingar med WTO som en part. Ett förhållande som riskerar att förhandlingarna hamnar hos WTO i första hand menar Jordens Vänner. Det fanns en oro fanns för att krafter som vill förvandla genmanipuerad föda till handelsvaror som ingen skulle ha rätt att avvisa skulle få genomslag. USA bedrev en omfattande kampanj före toppmötet för genmanipulerad mat genom att erbjuda sig skänka GMO föda till svältande länder i Afrika. Men detta avvisades både av dessa länder och på konferensen. Allmänt förordar Johannesburgskonferensen dock frihandel som tidigare också Riokonferensen gjorde.   Storföretagen Förslag om att starta förhandlingar om bindande regler för storföretagen som fanns tidigt i förberedelseprocessen har vattnats ner till en oförbindlig text utan förslag på vem eller när det ska följas upp. Det kan ändå ses som en framgång vilket också Jordens Vänner gör som bedrivit en kampanj för kontroll av storföretagen. USA har försökt tillfogat en paragraf om att de uttryckligen ser förslaget som enbart gällande redan existernade organ som följer vad storfölregaten gör. Detta försök misslyckades och USA reservation kom inte med i det officiella protollet från mötet vilket är en framgång. FN startade redan på 1970-talet en enhet för att bevaka storföretagen men den lades ned strax före Riokonferensen 1992 när den som bäst behövdes.   Johannesburgandan Tdigare FN-konferenser om miljö och utveckling har lämnat starka minnen och en anda efter sig som många upplevt som mycket positiv. Den här gången är den dåliga andan påtaglig. Massmedia illustrera t.o.m. artiklar med gäspande delegater. Väletablerad media ägnar påtagligt mycket utrymme åt massprotesterna utanför som de beskriver som mycket livaktiga. När den rätta positiva andan har svårt att infinna sig bland politiker, tjänstemän och lobbyister på den officiella konferensen så har den desto lättare att komma till sin rätt bland folk som dansar och går fram i en mil och förklarar att hela toppmötet är i händerna på de som har pengar. Det är lovande, inte minst när det också ordnas en motkonferens och protester internationellt.   Tord Björk 3 september tidig morgon, tilläg om den misslyckade USA kuppen mot storföretagskontroll 4 september Miljöförbundet Jordens Vänner sociala utskott