Tillbaka till Definitioner

Remiss

till betänkandet

Ideell verksamhet; handlingsprogram för forskning

(Ds 1995:30

 

 

Från Miljöförbundet Jordens Vänner

 

 

 

  1. Vi ser det som positivt att det blir en större satsning på forskning om folkrörelser och ideell verksamhet. Det är bra att den blir så allsidig som möjligt när det gäller vetenskaplig inriktning utan att den vetenskapliga stringensen förloras.

  2. Betänkandet lyckas väl med att ta avstånd från definitioner som snävar in området, t.ex. "medborgare" vilket anger en roll i förhållande till staten, eller en viss sektor i dess roll gentemot andra sektorer. Detta är dessutom helt i linje med forskningsprogrammets anspråk på att vara en forskning om folkrörelser (Civildepartementets bilaga till forskningspolitiska propositionen 1992/93 och i civilministerns förord till betänkandet).

  3. Men betänkandet löser sitt definitionsproblem genom begreppet ideell verksamhet utan att klargöra att begreppet innehåller klart motstridiga kategorier.
    Det finns folkrörelser idag som bekämpar framväxten av en "ideell sektor" för välgörenhet av samma skäl som folkrörelserna historiskt ville krossa den mindervärdeskänsla som välgörenhet gav folk (något som så väl beskrivs av August Strindberg). Dessa folkrörelser hade då som nu mycket ideell verksamhet, men syftet var inte att underordna den ideella verksamheten i en "frivillighetssektor" utan att använda den som bas för att bekämpa ekonomiska och politiska orättvisor, och om nödvändigt förändra systemet som helhet.
    Det finns inom kategorin ideell verksamhet också dels frivillig-organisationer som bygger på att deras klienter inte har demokratisk makt över organisationen, vilket skapar en ojämlik maktrelation av ett slag som vår demokrati i övrigt vill bekämpa, dels självhjälpsgrupper där demokrati ofta råder men i motsats till i folkrörelser ingen vilja att förändra samhället.
    Eftersom betänkandet inte klargör dessa begrepps motstridande karakteristiska drag får det en icke vetenskapligt motiverad slagsida. Folkrörelser påstås vara ett historiskt fenomen som startade på 1800-talet. Det kan vara att svensk akademisk forskning är så extremt isolerad från internationell folkrörelseforskning att den inte upptäckt begrepp som "social movement", vilket tillämpas både på gamla och nya folkrörelser. En sådan svaghet är inte motiverad av vetenskapliga skäl och kan därför inte accepteras av oss.

  4. Betänkandets svaghet på denna punkt leder också till att nya folkrörelser, som t.ex. miljörörelsen, helt utesluts som empiriskt fenomen. Vi får en falsk bild uppmålad av å ena sidan byråkratiserade stora gamla folk-rörelser med problem, och å andra sidan en ny framväxande vital ideell sektor. Kvinnorörelser som kämpar mot att den ideella sektorn tar över stora delar av den offentliga, genom strejker för högre löner och andra medel, osynliggörs av den ovetenskapliga historieskrivning och lägesbeskrivning som betänkandet står för. Den empiriskt existerande kvinnorörelsen i form av sjuksköterskors och vårdbiträdens kamp för bättre villkor direkt förlöjligas i betänkandet -- "I Sverige är dock den feministiska rörelsen föga organiserad som de traditionella folkrörelseorganisationerna, vilka snarare uppfattas som en del av det patriarkala problemet än som en del av lösningen". När blev ifrågasättande av folkrörelseorganisationer mer feministiskt än kvinnostrejker organiserade av vårdfacken?
    Betänkandet ger här uttryck för en monolitisk syn på stora folkrörelseorganisationer vilket man på annat håll i betänkandet kritiserar. Vi står främmande för den monolitiska syn på stora folkrörelseorganisationer som betänkandet vid flera tillfällen står för, och lika främmande för den monolitiskt idylliserande syn på nya folkrörelser som vi själva.
    Miljörörelsen omnämns endast indirekt på en punkt: (det kan) "vara så att frivilligt arbete erbjuder en möjlighet för de ideologiskt medvetna (...) att leva i linje med sin ekologiska övertygelse". Detta är direkt i linje med näringslivets strategi för miljörörelsen som den beskrivits av t.ex. Aspen Institute. Vi vill påpeka att vi på intet sätt vill reduceras till den roll näringslivet och USA-baserade forskarmiljöer vill ge oss, och vägrar att skilja på den ideella verksamhet som bedrivs för att leva ett bättre ekologiskt liv och den ideella verksamhet som går ut på att bekämpa försök att omvandla folkrörelser till administratörer av en "ideell sektor". Vi finner det mycket beklagligt att detta synsätt tas över av ett statligt betänkande om folkrörelseforskning, samtidigt som vår typ av folkrörelse osynliggörs. Det bådar inte gott för den framtida kvaliteten.

  5. Betänkandet framför också kritik mot tidigare folkrörelsestyrd folkrörelseforskning. Dessa erfarenheter påstås visa att folkrörelser inte bör styra forskning om sig själva. Återigen visar här betänkandet en allvarlig glidning i sitt resonemant och samtidigt återigen ett osynlig-görande av nya folkrörelser.
    Betänkandet påpekar att problemet med tidigare folkrörelseforskning inte gällde folkrörelser i allmänhet utan "de stora ideella organisationerna". Liknande problem påstås också finnas kring ideell-sektor-forskningen i USA just när den är knuten till stora ideella organisationer. Trots att problemet påstås gälla just stora organisationer tar betänkandet detta till intäkt för att samma problem skulle uppstå om forskning beställdes av små och stora organisationer tillsammans.
    Vi är eniga med betänkandets kritik av tidigare folkrörelseforskning som alltför byggd på en teori (eller brist på teori) där organisationer framställs som enhetliga fenomen. Vi skulle inte acceptera en sådan brist på vetenskaplighet om vi ingick i ett forskningssamarbete med stora organisationer.
    Det är i och för sig sant att de stora folkrörelseorganisationerna i samverkan med staten och akademiska företrädare på 1970-talet medvetet utestängde nya folkrörelser från den av skattebetalare finansierade forsknigen och seminarieverksamheten om folkrörelser och framtiden. Men detta är inget skäl att, försåtligt som betänkandet gör, döma ut möjligheten av en folkrörelseforskning styrd av alla intresserade folkrörelser på jämlik bas.
    Betänkandets lösning är att lägga hela forskningsprogrammet i händerna på forskningsrådet. Samtidigt framgår att den akademiska fria forskningen med eller utan inverkan från folkrörelserna haft en internationellt säregen syn på folkrörelser som historiskt fenomen, och allmänt varit obenägen att intressera sig teoretiskt för folkrörelse- och ideell verksamhet som problem -- "Det sprids så många empiriskt klent förankrade uppfattningar när den specifika skandinaviska karaktären av ideellt arbete aldrig utreds".
    Om forskningsfronten i Sverige (som man undersökt via en enkät, nio år efter det att den folkrörelsedelegation upphört som påstås ha snedvridit forskningen genom sitt beroende av stora folkrörelseorganisationer) skriver betänkandet: "En uttalad teoriutvecklande ambition förekommer endast undantagsvis. Deskriptionerna dominerar".
    Vår egen erfarenhet av akademiker har gjort oss mycket skeptiska till deras av betänkandet påstådda högre grad av förmåga till fri forskning, jämfört med vårt och andra lekmäns sökande efter kunskap. På ett av de seminarier med akademiker som skulle studera folkrörelser framförde folkrörelseforskningens dåvarande nestor professor Hilding Johansson sin syn som gick ut på att olika folkrörelser inte har något intresse av att utväxla erfarenheter med varandra eftersom de är så olika. Vi hävdade då att vi att vi som miljörörelse lärt oss mer om vårt eget folkrörelsearbete än i någon annan bok i Hilding Johanssons Den svenska godtemplarrörelsen och samhället från 1947. Då blev professorn tyst. Men hans makt att se till att folkrörelserna tillsammans inte skulle kunna delta i diskussion av en gemensam analys kvarstod. Den fria forskningens normer såg till att utestänga folkrörelsena från den; enligt professor Johansson var det ju på förhand bevisat att folkrörelser inte har intresse av varandra.
    Betänkandet har en naiv syn på akademikers fria forskning och inbyggda strävan mot teoriutveckling. Många tecken i betänkandet tyder på att den akademiska forskningen nu ska hoppa från den ena statsanpassade teoribildningen till den andra. Förut hade akademikerna en statsanpassad syn på folkrörelser som stora representativa organisationer i harmoni med staten, något vi har kritiserat på grund av dess bristande teoretiska halt. Nu ska denna teoretiskt ogrundade akademikerhållning ersättas av ett lika statsanpassat mångvetenskapligt gytter som utnämner folkrörelser till otidsenliga kolosser vilka ska ersättas av frivilligt arbete i nätverk anpassade till en minskad välfärdsstat och ökad privatisering. Vi kritiserar denna nya brist på teori och anpassning till att staten vill avlasta sig en del av sitt ansvar och samtidigt påstå att detta är i harmoni med vad en "ideell sektor" anser.

  6. Allvarligast visar sig betänkandets tendensiösa begreppsbildning i valet av internationella föredömen, som utpekas som samarbetspartners. Här är den ekonomistiska och underordnade sektorsförståelsen helt dominerande för vad folkrörelser och ideell verksamhet ska vara. De forskningsmiljöer som utpekas är "Targeted socio-economical research" inom EUs fjärde ramprogram för FoU och de båda USA-dominerade International Society for Third Sector Research och Association for Research on Non-profit Organizations and Voluntary Action.
    Detta är inget annat än en vetenskaplig skandal. Hela den internationella Social Movement-forskningen sveps åt sidan till förmånn för ett reduktionistiskt synsätt på folkrörelser och ideell verksamhet där de ges en underordnad roll i förhållande till vinstdrivande företag, med ekonomin i fokus. Det avståndstagande från sektorstänkande som betänkandet börjar med slutar i en ensidig hänvisning till just sektorsforskning som enda möjliga internationella miljö att knyta an till.

  7. Betänkandet efterlyser mer komparativa analyser. Man vill också ha mer teori som är relevant för Östeuropa, vilket man inte tror finns i Sverige. I den sändlista som är publicerad finns av någon anledning institu-tionerna för vetenskapsteori inte med. På denna institution i Lund har just det som betänkandet efterfrågar gjorts i ett forskningsprojekt som jämförde miljörörelsen i Sverige, Danmark och Nederländerna. Forskarna utvecklade sedan sina teorier så att de skulle kunna gälla vändnigen i Östeuropa, ett teoretiskt avancerat problem. Vi i miljörörelsen känner till detta projekt, delar av det används som kurslitteratur på universiteten och det har också uppskattats i forskarkretsar som något att presentera internationellt av Foskrningsrådsnämnden i sin Report 94:3.
    Den typ av ideell verksamhet utanför organisationerna, som betänkandet också påstår är illa belyst, är tvärtom väl belyst i den internationella social movement-forskningen. Alberto Melucci är en av de mest kända forskarna, dessutom översatt till svenska med boken Nomader i nuet. I Tyskland finns nätverket och tidskriften Neue Soziale Bewegungen sedan över tio år och där görs också mycket komparativ forskning. Det ordnas stora internationella forskarkonferenser om folkrörelser.
    Den akademiska forskarvärlden har haft intresse för sociala rörelser och ideell verksamhet i alla möjliga former långt innan Putnam lyckades få ekonomerna intresserade genom att påvisa den ekonomiska nyttan. Vi trodde allt detta var välkänt för svenska akademiker eftersom vi själva som lekmannaintresserade folkrörelseaktivister utan större problem fått reda på en del av den internationella forskningsverksamheten om folkrörelser som tycks så främmande för betänkandet.

 

Mot denna bakgrund vill vi framföra

  • att förslaget bör gå på återremiss.

  • att bilden av de stora folkrörelseorganisationer som stora byråkratiska enheter problematiseras med hjälp av bättre teoribildning och empiri och att nya folkrörelser sätts in i samma teoretiska och kritiska perspektiv som den som bör riktas mot gamla folkrörelser. Den teoretiska snedvridningen mot ekonomi och sektorssyn måste helt ersättas med en teori som innefattar både rörelser som vill gå utöver sektorsramen för att upprätta en totalitär stat och rörelser som vill gå utöver sektorsramen för att demokratisera eller avskaffa marknaden och staten. Betänkandets begreppsbildning är godtycklig och klarar inte av rimliga krav på koherens.

  • att det sker en granskning ur vetenskapsteoretisk och social-rörelse-forsknings-perspektiv, så att nödvändiga begreppsteoretiska krav ställs och relevant svensk och internationell forskning fullt ut kommer med i programmets uppläggning.

  • att ett större seminarium om kunskapssökande om folkrörelser och ideell verksamhet där samtliga folkrörelser, ideella organisationer och institutioner som visat aktivt intresse för betänkandet inbjuds att delta, både i demokratiska förberedelser och arrangemang. Alla grupper bör beredas möjlighet att delta i diskussioner både om teori och metod samt spridning av kunskap med krav på inomvetenskaplig kvalitet och förmåga att nå ut till de grupper som är relevanta, även utanför organisationer och institutioner.

  • att forskningsprogrammet delas lika på 5 milj vardera per år i en del styd av etablerade forskningsinstitutioner som t.ex. forskningsrådsnämnden, och en del styrd av alla intresserade ideella organisationer och folkrörelser, stora som små. Bägge delarna har samma krav på att uppfylla inomvetenskapliga kriterier och samhällsrelevans. Medel ska också gå till dialog och spridning av forskningsresultaten. Detta utifrån den kritik mot organisationers och akademikers tidigare forskning för brist på teoriutveckling och empirisk allsidighet.

För Folkrörelsestudiegruppen i Miljöförbundet Jordens Vänner

Tord Björk

 

 

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org