Den latinamerikanska självständigheten

Tanken på självständighet började väckas i den sydamerikanska överklassen i samband med den franska revolutionen. Den ledde nämligen till att slavarna på Haiti befriade sig, och detta skrämde den sydamerikanska överklassen svårt. Verklig fart på det hela blev det först när Napoleon invaderade Spanien och avsatte dess kung. För att hindra "anarki" eller folkliga uppror och själv kunna sitta kvar vid sina privilegier tvingades då den spanskättade överklassen sätta upp ett eget styre i Sydamerika. Detta negativa och fantasilösa program fortsatte att plåga regionen i nästan tvåhundra år.

På tre ställen fanns dock ett annat mönster som kom att få långtgående följer.

Ett var Brasilien. Det styrdes från Portugal, men efter Napoleons invasioner kastades rollen om; Brasilien blev centrum för det portugisiska imperiet med den portugisiska regeringen i orubbat bo - en regering som blev allt mer brasiliansk allteftersom tiden gick.

Ett annat var La Plataländerna. Där var det Buenos Aires medelklass som gjorde revolution och förklarade sig självständig. Deras syfte var främst att exploatera landsbygden, mot vilket landsbygden försvarade sig. Mest genomgripande i Paraguay, som blev det enda latinamerikanska land som tillämpade importsubstitutionspolitik tills det för denna oförskämdhet krossades av Argentina och Brasilien för engelska pengar. Mindre genomgripande i Uruguay, som nöjde sig med att skapa ett eget Argentina i miniatyr, självständigt från Buenos Aires.

Det tredje var Mexico. Där var det den ekonomiskt avgörande gruvstaden Querétaro, med dess stora indianska gruvarbetarbefolkning, som gjorde uppror och krävde rättvisa och jämlikhet. Appellen fick en sådan spridning att denna folkliga självständighetsrörelse aldrig kunde krossas helt. Det självständiga Mexico måste bygga på en kompromiss där indianernas legala jämlikhet uttryckligen erkändes, vilket var helt unikt i Latinamerika. På bilden ovan en mexikansk murmålning av Juan O'Gorman som hedrar upproret.

Läs mer om Latinamerika här.