Bygg landet - igen!

Kort sammanfattning

De politisk-ekonomiska kriserna

Världen härhas av flera samtidiga kriser - finanskriser, klimatkris, ökande instabilitet i statssystemet, försörjningskris (allt fler tillfälliga anställningar utanför socialsystemet i i-länderna, allt större beroende av våldsamt fluktuerande världsmarknadspriser i uländerna) och nedmontering av trygghetssystemen där sådana har funnits. Mycket talar för att de hänger samman, och mycket talar för att problemet är periodiskt, återkommande.

Boken hävdar att det är finanskriserna - eller rättare sagt finansialiseringen av ekonomin - som ligger i grunden. Sådant tycks inträffa med ungefär femtioåriga mellanrum, medan däremellan en ekonomi som bygger på produktion ställer till rätta igen. En sådan omställning är dock inte automatisk - boken hävdar att det krävs folkrörelsemobilisering och visar exempel på detta.

Tjäna pengar på pengar

Här beskrivs hur finansialisering av ekonomin uppstår och vilka absurditeter den leder till.

Det uppstår inte på grund av "girighet", som t.ex. Anders Borg tycks mena, utan dels på att det inte finns något stort allomfattande projekt att kanalisera in pengarna i och dels på att det är lättare att tjäna pengar på pengar än på att organsera produktion. Följden av finansialisering är t.ex. att banker blir en källa till kaos istället för något som underlättar transaktioner, att ojämlikheten rasar iväg, att företag slutar producera och ägnar sig åt spekulation, eller kastar sig in i sådan verksamhet där de vållar mer skada än nytta. Här beskrivs hur detta fungerar.

Bygga landet

Om omställlning består i att kanalisera in resurser i stora projekt har vi det sällsynt väl förspänt just nu. Nu fins nämligen de tekniska möjligheterna att radikalt minska behovet av energi och råvaror utan att för den skull sänka levnadsstandarden. Och detta skulle kunna vara projektet.

Det finns också många förslag till hur detta ska gå till i praktiken. Exempelvis finns långtgående förslag till hur energibehovet ska minska, signerade samarbeten mellan arbetarrörelse, miljörörelse och bonderörelse i Danmark, England och Sydafrika; dessa redovisas här. Och det finns ett förslag från folkrörelsetoppmötet i Rio 2012 som går ännu längre, till att föreslå nya sätt att organisera samhället så att vi slipper en massa produktion utan att få det sämre för det; detta redovisas också.

Sådana medvetna kanaliseringar - i strid mot "marknadens" nycker - är historiskt sett vardagsmat. Så har man alltid gjort, från medeltiden och framåt. Senast, med mycket stor framgång, under efterkrigstidens långa högkonjunktur. Det är bara under spekulationsperioder som det är "förbjudet".

Stad och land

Städer lever och frodas på att de underlättar samarbete. Landsbygd lever och frodas på att den underlättar snyltande på naturprocesser. Båda borde i idealfallet leda till att vi ekonomiserar med våra resurser - men båda är idag organiserade så att vi lever mer slösaktigt än nödvändigt, och att därför mycket går bort i svinn. Den här boken beskriver hur och varför.

Den lägger också fram några förslag till vad man kan göra åt saken. Via Campesinas medlemsorganisationer i Frankrike och Danmark föreslår hur landsbygdens problem kan lösas i första hand genom att mat i större utsträckning vidareförädlas av bönderna själva. Och Yimby Stockholm föreslår hur städernas problem kan lösas genom att man delvis återgår till artonhundratalets utbyggnadsmodeller.

Social säkerhet

I industrialierade och halvindustrialiserade länder försöker man skära ner på den sociala säkerheten i första hand genom att införa kommersiella köp-och-sälj-funktioner i den, s.k. New Public Management. Boken redovisar motståndet i Norge och Sverige.

Men social säkerhet är något mycket mer än ett fungerande välfärdssystem. Målet i trettitalets Sverige var ett samhälle utan privilegierade eller eftersatta och i detta syfte behövs något mycket mer, i synnerhet som alltfler hamnar utanför de reguljära arbetsmarknaderna. Här redovisas två förslag som kompletterar varandra. Dels basinkomströrelsens förslag till garanterad grundinkomst åt alla. Dels Folkrörelsetoppmötets förslag att skapa många fler allmänningar som kan användas av alla utan att man behöver betala för det.

Båda är givetvis att betrakta som komplement till en politik av "Bygga landet" - precis som det var i den klassiska socialdemokratin...

Mobilisera

Förändring kommer inte av sig själv. 1900-talets svenska folkhem var t.ex. ett resultat av tjugotalets unikt stora folkrörelsemobilisering med brödrevolterna 1917 och historiens mest omfattande strejkrörelse. Att det monterades ner var i sin tur ett resultat av att funktionärerna fick alltför mycket makt över systemet och började jaga efter privilegier åt sig själva.

Hur kan något liknande organiseras igen? Helst utan att man faller offer för byråkratiseringsmekanismerna... Boken redovisar de olika teorier för folkrörelsemobilisering som finns och tar särskilt fasta på hur man skapar oordning, och hur man använder detta för att organisera folkrörelseoffentligheter och folkrörelsekultur. Dessa tre begrepp är centrala. Klarar vi av dem har vi vår omställning som i en liten ask.

Själva programmet har vi ju redan, se ovan.

Bokens inlaga kan laddas ner som pdf.