Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

Bonderörelser

Joel S Migdal: Peasant politics and revolution, Princeton University Press 1974

Grundbok om bonderörelser i skiftet till marknadssamhälle. Grundtes: att det är de rikare som kan hantera marknaden och de fattigare som försöker ha kvar självhushållsbyn och som därför ställer upp i revolutionära rörelser. Visar också vad som behövs för att såna rörelser ska lyckas.

Nathan J Brown: Peasant Politics in Modern Egypt, Yale University Press 1990

En delvis gendrivning av ovanstående. Hävdar att byarna alltid stod enade mot omvärlden. Visar också det klassiska försvaret: individuell terror mot överhets- och marknadsrepresentanter, och hur effektivt detta faktiskt var -- mord på fogdar ledde faktiskt i allmänhet till att överheten tog mer hänsyn till böndernas intressen. Brown refererar också diskussionen om moralisk ekonomi (se under gamla folkrörelser ovan, artikeln om Scott) och bevisar empiriskt att marknadsliberalerna har fel när de påstår att moralisk ekonomi är en myt.

David Goodman & Michael Redclift: Refashioning nature. Routledge 1991

Om den bakgrund som bonderörelser arbetar mot: naturens förvandling till handelsvaror. Hur industrin har lagt under sig alltmer sedan början på 1870-talet, och var stötarna har satts in. Först marknadsföringen, sen insatsvaror och vissa tredjevärldengrödor, nu generna -- vilket avgör bonderörelsernas karaktär från tid till annan.

Solon Barraclough: An end to hunger? UNRISD/Zed 1991

Beskriver alla typer av jordbrukskonflikter i Syd och delar in dem geografiskt i förhållande till vilka jordbrukssystem som råder: Det bimodala systemet (stora kommersiella jordbruk + småbruk) där kampen står dem emellan för jordreform, det traditionella bysystemet där kampen står mellan byn och det romerska ägandet/staten, resp mellantinget: det klientelistiska småbondesystemet där konflikterna korsas. Visar också hur marknaden, miljökrisen etc påverkas i de tre systemen. Boken är särskilt värdefull eftersom den visar varför det behövs starka folkrörelser för att något väsentligt ska kunna nås.

Annette Aurélie Desmarais: La Vía Campesina. Pluto Press 2007
Är väl inte direkt Boken om Vía Campesina, den får vi vänta på ett tag. Men här finns mycket av diskussionerna inom organisationen, berättade av en som har varit med. Hon drar sig inte heller för att peka på oklarheter, konfllikter och svagheter, sånt har rörelsen råd med.

Nord

Derek Urwin: From ploughshare to ballotbox, Universitetsforlaget 1980

Grundboken om Europas bonderörelser 1870-1945 och skälen till att de tog olika form på olika ställen. Berör bakgrunden i den sociala strukturen på landet i olika länder -- blandning av gårdar och gods, byarnas fasthet, kommersialiseringens styrka etc. Beskriver också de svårigheter bönderna hade att handla, samt kooperationen som svar.

Erica Simon; Réveil national et culture populaire en Scandinavie, Presses Universitaires de France 1960

Om de nordiska böndernas gigantiska självutbildningsprojekt, folkhögskolan, och dess rötter i grundvigiansk religiös väckelse och populism, eller med folkhögskolans slagord "folklighet". Fokus på allianser (med nationell borgerlighet, i den skandinavistiska rörelsen) och konflikter (mot samma borgerlighet, men framför allt mot den i Norden traditionellt härskande ämbetsmannaklassen). Det går fram bra att folkhögskolan var stridslysten i Norge och Danmark men mer ämabel i Sverige där bönder redan hade en inteckning i statsmakten.

Maurice Agulhon: The republic in the village, Cambridge University Press 1982

Berättelsen om hur stora delar av franska landsbygden blev republikansk, trots motigheterna under revolutionen. Främst handlade det om att den härskande klassen, dvs godsägarna, successivt berövade byborna rättigheter de var vana vid och drev dessa över till oppositionen.

Paul Bew: Land and the national question in Ireland 1858-1882, Gill and Macmillan 1978

En bok av en professor för andra professorer och experter på irländsk historia tycker man först när man försöker ta sig igenom alla ogenomträngliga allusioner. Men efter några kapitel när det börjar handla om folkrörelsepolitiken i småbrukar- och självständighetsrörelse är man nästan tacksam för petigheten; sällan har man sett en författare som är så förtrogen med de ofta triviala och personrelaterade konflikter som kan blockera handling i sådana sammanhang. Och så kommer initiatvet från fotfolket och alla motsättningar är som bortblåsta, i detta fall från bondefamljen Meagher i Kilburry, Tipperary, som uppfinner ett nytt sätt att göra det så dyrt för godsägaren att kräva in sitt arrende att han går med på sänkning. Men visst skulle folkrörelsehistorien vinna på en mer populär framställning. Läs mer om irländska jordkriget!

Flemming Just (ed): Cooperatives and farmers' unions in Western Europe, South Jutland Press 1990

Visar hur bönderna har använt både kooperativ och facklig mobilisering för att handla ekonomiskt resp politiskt, hur kooperationen lider av samma problem som kapitalismen i allmänhet (de rika tjänar mest) och hur den därför kommer i konflikt med böndernas fackliga strävanden.

Georges Ferré: 1907 - La guerre du vin, Loubatières 1997

Om när Sydfrankrikes vinodlare gick i strejk på frågan om industriellt tillverkade drycker av socker och essenser skulle få kallas vin. Och inte nog med det: drog med sig alla Sydfrankrikes kommuner i strejken så att inga skatter kunde betalas in till staten. En strid bönderna vann, och förde till att de gick vidare till att uppfinna principen Appellation d'Origine Controlée dvs att bara ost tillverkad i Parma ska få kallas parmesan, dvs ett slags copyright ägd kollektivt av en hel bygd.

Peter Gundelach: Sociale bevægelser og samfundsændringer, Politica 1988

En dansk folkrörelsehistoria. Intressantast är kapitlet om 1800-talets bonderörelse som betonar det sociala och kulturella sammanhanget med grundtvigiansk väckelse och folkhögskolor -- "gemensam demokratisk kulturell hållning" som den nyckelfaktor som gjorde den danska bonderörelsen till världens mest framgångsrika. Läs mer om den danska bonderörelsen!

Robert Moeller (ed): Peasants and lords in modern Germany, Allen & Unwin 1986

Beskriver hur de nordtyska godsägarna, junkrarna, med sin paternalistiska rörelse för tullskydd (med smulor till bönderna) färgade av sig och skapade nazismens program redan på 1890-talet (starka ledare, utrotning av slaver och judar, erövringskrig, nationellt ansvar för produktionen). Sen kunde bönderna aldrig skapa något eget -- med undantag i Bayern där småbönder skapade en egalitär rörelse med kristen grund och aldrig lät sig luras av Hitler. Läs mer om den bayerska bonderörelsen!

Lawrence Goodwyn: The populist moment, Oxford University Press 1978

Om USAs kooperativa bonderörelse på 1880-90-talen, som enligt författaren var det sista försöket att återskapa USAs ursprungliga demokratiska samhälle. Beskriver varför den misslyckades pga att "skuggrörelsen" tog över makten i rörelsen för att denna var basorganiserad i bara några få delstater och på de flesta håll nöjde sig med politiskt parti där skuggrörelser alltid har övertaget. Innehåll: Att skapa demokratisk politik, Rörelsen möter den mottagna kulturen, Bolagsstatens triumf. Läs mer om den amerikanska bonderörelsen!

Patrick H. Mooney & Theo J. Majka: Farmers' and farm workers' movements, Maxwell Macmillan 1995

Om vad som hände sedan populisterna slagits ned. Ändlösa försök av USAs småbönder att bilda nya organisationer för att hävda sig, mot marknaden, mot kemibolagen etc etc, varvid de bl.a. uppfann telefonkedjan, men som alla havererar förr eller senare.

M C Cleary: Peasants, politicians and producers, Cambridge University Press 1989

Om Frankrikes försenade bonderörelse. Innehåll: Före 1914: beroende av patron-klient-förhållanden med staten alternativt rika godsägare, 1918-1940: partipolitiserade och maktlösa bondeorganisationer, Efter 1945: äntligen självständighet, när både stat och godsägare diskrediterats! Särskilt intressant för att det visar på ett slags fransk grundtvigianism som organiserade självständigheten, med fokus på både solidaritet och effektivisering.

Chaia Heller: Food, farms & solidarity, Duke University Press 2013

Skildrar Confédération Paysannes framväxt i Frankrike som en småböndernas oppositioinsrörelse mot både storbönder som valde effektivisering före solidaritet, och den agrobusiness dessa är en del av. Fokus i berättelsen ligger på kampen mot GMOer, förd för att dessa gynnar storjordbruken på de mindres bekostnad - även om de också gynnar skräpmat, som Conf kallar det.

Syd

Vandana Shiva: The violence of the green revolution, Zed Books 1991

Om gröna revolutionen och hur den förstör både miljömässigt och socialt. Innehåll: Den gröna revolutionens vetenskap och politik, Förstörelsen av den genetiska mångfalden, Intensivbevattning och vattenkonflikter, Politiska och kulturella kostnader, Bioteknik som intensifiering av konflikten. Innehåller inte minst en beskrivning över den bonderörelse i Punjab som försökte hävda de ruinhotade böndernas intressen och hur den indiska regeringen bekämpade den genom att starta religionskrig.

John P. Powelson & Richard Stock: The peasant betrayed, Oelgeschlager, Gunn & Hain 1987

Om staternas svar på böndernas jordreformrörelser: statliga jordreformer som lade makten i statsbyråkratins händer. Om hur dessa aktivt bidrog till matkrisen, genom trakasserier mot bönderna. Boken går igenom land efter land och finner nästan överallt samma mönster. Tyvärr tenderar den att se bönderna som offer mer än som aktörer med egen kraft.

Demetrios Christodoulou: The unpromised land, Zed 1990

En ordentlig genomgång av dels vilka aktörerna i jordbrukskonflikterna är -- brukare av olika slag, ägare och utomstående -- dels vad de har för mål. Noggranna kategoriseringar av olika jordbrukstyper och jordbruksregimer. Slutligen följer också en genomgång av olika bonderörelser under 1900-talet för att exemplifiera.

Jeffrey Paige: Agrarian revolution, The Free Press 1975

Klassikern om de "äldre" bonderörelserna från ca 1900-1970. En systematisering av olika sorts bonderörelser beroende på "jordbruksregim", dvs överklassens och underklassens beroende av pengar resp jord. Om båda är beroende av jord (haciendasystem) får vi en rörelse för jordreform. Om båda är beroende av pengar (plantage) får vi en arbetarrörelse. Om överklassen är beroende av jord men bönderna av pengar (kommersialiserad sharecropping) får vi en kommunistisk rörelse för makt över staten. Om överklassen är beroende av pengar men bonden av jord (vanligt familjejordbruk) får vi bondekooperation. Paiges enkla uppdelning har förstås visats vara en överförenkling men även sådana är användbara.

John Womack: Zapata and the Mexican revolution, Alfred Knopf 1969

Spännande som en roman om den bonderörelse som framgångsrikt kunde sätta jordreformen på den globala dagordningen och faktiskt vinna trots att man satte in rena vietnamkrigsmetoderna mot dem. Om man bara läser en enda bok om en folkrörelse är det denna man ska läsa. Stoppar dock just innan vi får se hur det reformistiska borgerskapet lyckas koopterar den, man bara anar. Läs mer om den mexikanska bonderörelsen!

Dana Markiewicz: The Mexican revolution and the limits of agrarian reform, Lynne Rienner 1993

Handlar om koopteringen.

Alan Horton: Agrarian reform and the international consensus, i Howard Handelman (ed): The politics of agrarian change in Asia and Latin America, Indiana University Press 1981

Beskriver mer detaljerat hur koopteringen gick till, inte bara i Mexico utan också globalt. Kärnan var att jordreform alltmer formulerades i tekniska termer, hur man med bättre teknik skulle kunna framställa mer mat, varefter frågan om demokrati och jämlikhet försvann från dagordningen.

Jean Chesneaux: Peasant revolts in China 1840-1949. Thames and Hudson 1973

Den kinesiska revolutionen i sammanhang plus hur den organiserades socialt. Innehåll: Traditionen: bondeuppror och hemliga sällskap. Upproren i mitten av 1800-talet, t.ex. Taiping. Bondeuppror och kejsardömets kollaps. Mönster för traditionella bondeuppror. 20-talet: bondeföreningarna som respons på godsägarnas växande makt. 30-talet: sovjetrörelsen som allians mellan bondeföreningar, hemliga sällskap och de kommunistorganiserade arméerna. Yenan som högkvarteret där traditionerna smälte samman. Maktövertagandet där de skildes åt igen. Läs mer om den kinesiska bonderörelsen!

D.N.Dhanagare: Peasant movements in India, Oxford University Press 1983

Bonderörelsehistoria 1920-1950. Visar främst den gandhianska rörelsens vädjan till de kommersialiserade och tämligen rika bönderna, det var de som hade något att vägra den engelska staten: skatter. De fattiga bönderna var mest i luven på indiska jordägare och var därför mindre användbara. Men den gandhianska rörelsen satte ändå igång en process där alla till slut drogs in vilket ledde till jordreform i Indien och till ett globalt "äktenskap" mellan nationella rörelser och bonderörelser. Läs mer om den indiska bonderörelsen!

Benedikt Kerkvliet: The Huk rebellion. University of California Press 1977

Om bondeupproret på Filippinerna efter andra världskriget. Fokus på hur böndernas förnämsta intresse var att få kontroll över jorden medan en del stadsrevolutionärer "använde" bonderörelsen för att få kontroll över statsapparaten. Detta fungerade utmärkt så länge staten förtryckte båda lika mycket men när den gick bönderna till mötes såg dessa inte längre något intresse i att fortsätta bråka utan återgick tilll näringarna.

Stephen Bunker: Peasants against the state, University of Chicago Press 1987

En detaljerad berättelse om hur kaffebönderna i Bugisu i östligaste Uganda kämpade för sitt kooperativ - för att stegvis få kontroll över kaffeexporten och för att kringskära först de brittiska kolonialmyndigheternas och sedan de inhemska byråkratiernas godtyckliga makt. Bunker döljer varken de interna bråken mellan kotterier och släktfraktioner eller tvetydiga karriärmotiverade småförräderier, och ger samtidigt en inblick i hur de afrikanska kleptokratiregimerna blev en naturlig följd av den tilltagande utarmnmingen som orsakades av de av kolonialmakterna påtvingade afrikanska produkternas försämrade terms of trade.

Silvia Rivera Cusicanqui: Oppressed but not defeated, UNRISD 1987

Om Bolivias indianrörese och dess utveckling ur bonderörelsen, som en oppositionsrörelse mot den kreolska medelklassens paternalistiska styre i böndernas organisationer.

Marc Becker: Indians and leftists in the making of Ecuador's modern indigenous movements, Duke University Press 2008

Om indianrörelsens bakgrund i en bonderörelse för jordreform. Becker behandlar särskilt indianska småbönders starka ställning i den politiska oppositionen generellt i Ecuador ända från 1900-talets början - exempelvis var åtminstone en indiansk bondeledare med och bildade kommunistpartiet i början av 20-talet, och redan från början fanns "indiansk" med i självförståelse och tematisering.

Tom Brass (ed): New farmer's movements in India, Frank Cass 1995

Om de nya rörelser som främst siktar till att bönderna ska få rimligt betalt för sina produkter. Men som t.ex. Gail Omvedt visar i sitt bidrag står också de nya bonderörelserna i förgrunden i såväl miljö- som kvinnorörelseorganiseringen i Indien. Karakteristiskt för dem är också att de vägrar bygga upp byråkratiska strukturer -- de består av massmöten och kampanjer som drivs av böndernas barn med bönderna som deltagare. Läs mer om den nya bonderörelsen i Indien!

Neil Harvey: The Chiapas rebellion, Duke University Press 1998

Standardverket om zapatisterna och deras bakgrund i befrielseteologi och kamp för förverkligande av Mexicos jordreform även i det efterblivna och avlägsna Chiapas. Visar också tydligt hur EZLN växte fram som byarnas "polis" till försvar mot ranchägarnas och det statsbärande partiets gangstermetoder. Underbetonar dock zapatisternas globala betydelse som 90-talets främsta banerförare mot marknadsdiktaturen. Boken inleds med ett kapitel om medborgerliga rättigheter och konstaterar att sådana bara kan åtnjutas av kollektiv som är beredda att slåss för dem. Läs mer om upproret i Chiapas!

Gail Omvedt: Reinventing revolution, Sharpe 1993

En folkrörelsehistorik över Indien efter 1960 med tyngdpunkt på bonderörelser eller rättare sagt landsbygdsrörelser. Skildrar dessas framväxt, kortvariga utmaning (tillsammans med kvinnorörelser, miljörörelser och dalitrörelser som i viss grad är bonderörelser de också) av regeringsmakten 1989 och därefter följande utnötningskrig mot stadsmedelklassens växande hindufundamentalism. Läs mer om den nya bonderörelsen i Indien!

Marc Edelman: Transnational peasant and farmer movements and networks, Global Civil Society Yearbook 2003

Den enda (?) beskrivningen av det globala samarbetet mellan småbrukarrörelser som har växt fram, främst i kampen mot de nyliberala avregleringarna, under de senaste femton åren. Edelman skildrar dessas framväxt från olika regionala förutsättningar -- mellanamerikanska, nordamerikanska, västeuropeiska, sydasiatiska -- och hur de så småningom alltmer enas om ett gemensamt "språk" och gemensamma mål, vilket förklarar hur ledaren för de franska småbönderna självklart ställer upp som mänsklig sköld när palestinska småbönders försörjning hotas av ockupationsmaktens destruktivitet. Tyvärr saknas något av bredden i denna mobilisering -- det sägs inget om hur småbonderörelsen genom att alliera sig med diverse NGOer har skapat basen för den globala rättviserörelsen. Läs mer om Via Campesina här!

Marc Edelman: Peasants against globalization, Stanford University Press 1999

Om bondemobiliseringen i Costa Rica i samband med att IMF tvingade landet avskaffa dess socialdemokratiska välfärdspolitik runt 1990. Men berättelsen har vidare implikationer. Det är dels en socialantropologisk studie av vad "bönder" kan tänkas betyda nuförtiden -- deltagarna insisterar på att de är "campesinos" även om högutbildade experter påstår att sådana inte existerar. Dels en berättelse om en ganska typisk mobilisering som leder till vissa framgångar, stora bakslag och som flyter ut -- men ändå på något vis lever kvar som en tradition. Vi känner alla igen det.