Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

Miljörörelser

Vandana Shiva: Ecology and the politics of survival, Sage 1991

Genomgång av den indiska miljörörelsen som bönders försvar av sin egen resursbas mot överexploatering: rörelser till skydd för skogen, för grundvattnet, för traditionellt fiske. Enligt Shiva en konflikt mellan profit och överlevnad, och mellan sektoriell tillväxt och helhetens behov, pga marknadens oförmåga att skilja mellan grundläggande och frivola behov.

Christoph Conti: Abschied vom Bürgertum, Rowohlt 1984

Om motståndet mot det auktoritärt borgerliga samhället i Tyskland runt 1900, som det tog sig uttryck främst i olika ungdomsmiljöer. Det är fantastiskt hur alla de teman som kom upp igen i ungdomsmiljöerna på 1970-talet finns redan då: kollektiv, naturintresse, giftfri mat, anarkism, hemvävt.

Tord Björk: Three Encounters Between New Social Movements in Great Britain and Sweden.

Kort essä om påverkan och kamp mellan olika strategier från 50-talet inom freds- och miljörörelserna.

Timothy Doyle: Environmental movements in majority and minority worlds, Rutgers University Press 2005

Sex "exemplariska" mobiliseringar från olika delar av världen används för att karaktärisera miljörörelser, med särskild emfas på skillnader i nord och syd: skogsräddarrörelser i USA, gruvmotstånd i Filippinerna, vildmarksförsvar i Australien, Vägmotstånd i England, flodräddare i Indien och kärnkraftsmotstånd i Tyskland. Konstaterar inte oväntat att man i syd försvarar människa och/i miljö, och att nybyggarsamhällena USA och Australien är mest extremt på andra sidan, med Europa mittemellan.

Ramachandra Guha och Juan Martinez Alier, Varieties of environmentalism, Earthscan 1997

Utveckling och teoretisering av ovanstående. Konstaterar att nybyggarsamhällenas fokus på "människan mot naturen" öppnar för de mest opportunistiska samarbeten med skövlande skogsbolag, om det är "människan" som är skurkewn står vi ju alla på fel sida om barrikaden. Det misstaget gör man inte om man kämpar för sin resursbas. Läs gärna mer här.

Matthias Finger (ed): The green movements worldwide, JAI Press 1992

Korta kapitel om miljörörelser i Västeuropa, Östeuropa, USA, Brasilien, Asien och Japan under 70-80-talen. Tyvärr ofta genom ett rätt statspolitiskt filter -- det som skildras tenderar att bli miljörörelsers påverkan på regeringsbeslut, eller ännu värre: miljöpartiers påverkan på regeringsbeslut. De bästa och mest allsidiga kapitlen är de som handlar om syd.

John McCormick: Reclaiming paradise - the global environmental movement, Indiana University Press 1991

Trots sin titel mest om vad staten, och diverse vetenskapsmän, har gjort för miljön. Två kapitel ägnas dock åt miljörörelser -- ett om artonhundratalets rörelser med fokus på vildmarksreservat, och ett om nittonhundratalets med fokus på miljöpartier. Kort sagt en besvikelse.

Margaret McKean: Environmental protest and citizen politics in Japan, University of California Press 1981

En noggrann beskrivning av den tid då miljöpolitik främst var lokala grupper som värnade lokalsamhällets intressen mot utifrån kommande exploatörer, dvs sextital och tidigt sjuttital. Inte bara de "fyra stora fallen" av industriell giftspridning utan också ett antal mindre kända tas upp i form av översiktlig historik plus intervjusammanställningar om deltagarnas ståndpunkter. Den ideologiska barlasten är det s.k. resursmobiliseringsparadigmet, dvs fokus ligger på hur deltagarna samlade så stor kraft att de kunde vinna. Det roligaste är kanske observationen av hur de "ideologiskt omedvetna" japanerna, som föreställer sig miljökamp som lokalbefolkningars motstånd mot diverse överhet vinner, medan mer "ideologiskt medvetna" amerikaner som föreställer sig miljökamp som motstånd mot människors förstörelse av naturen bara förlorar.

Jeffrey Broadbent: Environment politics in Japan, Cambridge University Press 1998
Förutom en redogörelse för en långdragen miljökamp i en japansk småstad skildrar den här boken hur politiska resultat skapas. Genom att den fokuserar på relationen mellan miljörörelsen och alliansen stat/kapital gör den förståeligt att slutresultatet kan bli något som ingen av dem hade förväntat, något som inte kan betraktas som totalseger för någondera, utan beror av kraftfältet mellan dem. Det hela blir till en ironisk och finurligt elak kommentar till de lite alltför enkelspåriga teorier som de vanligaste folkrörelseteoretikerna vanligen betraktar verkligheten genom.

Elim Papadakis: The green movement in West Germany, Croom Helm 1984

En liten tunn bok -- men den kanske bästa jag har läst om miljörörelser. Inte bara en massa ideologiska åsikter om vad denna rörelse "är", utan massor av empiri om både aktioner och mobiliseringsprinciper och ideologiska strömningar, och dessutom den enda bok jag vet om som pekar ut implicit att miljörörelsen har två rötter: dels folk från främst socialreformistiska kretsar (men även konservativa bönder) som strävar efter konkreta lokala förbättringar alt. hindra lokala försämringar, dels folk ur storstädernas och universitetsstädernas ungdomsrörelser med yttersta bakgrund i den antikonsumistiska beatkulturen. Författaren pekar på att de oftast kunde samarbeta i dåvarande Västtyskland varför de lyckades bra med sina mobiliseringar. På slutet blir det en del om partibildningar och därmed växande karriärhänsyn men tyvärr är boken för gammal för att följa med så långt på den vägen. Läs mer om den europeiska antikärnkraftsrörelsen!

Reimar Paul (hrsg): ... und auch nicht anderswo, Verlag Die Werkstatt 1997

Beskrivningen av den tyska antikärnkraftsrörelsen, den starkaste miljörörelsemobiliseringen under miljörörelsens höjdpunkt på sjuttitalet, främst uttryckt som 120 sidor datumnotiser vilket gör att överblicken inte blir den bästa även om mångfalden täcks. Möjligen finns en överblick i Wolfgang Ehmkes kapitel Bewegte Zeiten men det är tyvärr skrivet på ett starkt slangpräglat språk som jag inte begriper. Ett antal mindre teman finns också. Läs mer om den europeiska antikärnkraftsrörelsen!

Alain Touraine: Anti-nuclear protest, Cambridge University Press 1983

Undersöker det franska kärnkraftsmotstånd som efter en lovande start kraschade fullständigt efter den våldsamma demonstrationen mot bridreaktorn i Malville 1977. Touraine avvisar den enkla förklaringen att nederlaget berodde på polisvåldet; istället menar han att det redan från början rådde spänning mellan det lokala motståndet som grundades i värn om försörjningen och lokalsamhället, och den storstadsbaserade ekologiströrelsen som främst såg kärnkraften som en förevändning för att komma åt makthavarna och systemet. Denna konflikt skulle ha kunnat lösas lika lätt som skedde i Tyskland, men under uppladdningen inför demonstrationen försvann all diskussion inom den senare kategorin om vad man ville uppnå, istället kom allt att centreras kring frågan om våld eller icke-våld -- vilket "löstes" med att alla fick göra som de ville, varpå det starka lokala kärnkraftsmotståndet vägrade delta i demonstrationen på dessa flummiga villkor och den totala splittringen och våldsupptrappningen var ett faktum. Läs mer om den europeiska antikärnkraftsrörelsen!

Björn Eriksson m.fl. (red): Det förlorade försprånget, Miljöförbundet 1982

Boken om folkomröstningen om kärnkraften 1980 och varför den starka folkliga rörelsen mot kärnkraft förlorade genom att tämjas in i en vanlig toppstyrd valkampanj. Huvudsakligen intervjuer eller berättelser av dom som var med. Läs mer om den svenska antikärnkraftsrörelsen!

Bruce Rich: Mortgaging the earth. Earthscan 1994

Egentligen en bok om Världsbankens groteska projekt. Men samtidigt med nödvändighet en bok om de protester dessa har provocerat fram -- och en redogörelse för hur ett samarbete mellan NGOer i Washington och en allians av gummitappare och indianer i Amazonas tvingade banken på reträtt och gav Syd ledningen för världens miljörörelse.

Tord Björk: The emerging global NGO system, Dept of Social Anthropology, Stockholm University

En jämförelse mellan FN-konferensen i Stockholm 1972 och FN-konferensen i Rio 1992 som visar hur folkrörelserna under tiden blivit allt mindre självständiga trots sin numeriska tillväxt.

Derek Wall: Earth First and the anti-roads movement, Routledge 1999

En sociologisk analys gjord av en deltagare. Tyngdpunkten ligger på heltidsaktivisterna i det engelska motorvägsmotståndet och vad de hade för bakgrund och ståndpunkter, och varför. Vi får tyvärr bara veta ett kapitel om vad som hände, och kopplingarna till social revolt (som motsats till miljöaktivism) är bara nämnda men knappast utforskade. Läs mer om motorvägsmotståndet i England!

Sanjay Sangvai: The river and life - people's struggle in the Narmada Valley, Earthcare Books 2002

Ingen helt idealisk bok om Narmadamotståndet, dvs böndernas kamp mot uppdämningar som lade deras jord under vatten. Författaren som själv var aktivist föll alltför lätt för frestelsen att utmåla rörelsen som "god" och motståndarna som "onda" och förklara allt med det, dvs problematiseringar, strategidiskussioner, mobiliseringsproblem, misstag och politiska omvärldsfaktorer saknas nästan helt. Vad boken ger är en rak beskrivning av kampmetoder och responser på dem.

Alf Gunvald Nilsen: Dispossession and resistance in India - the river and the rage, Routledge 2010.

Det här är den slutgiltiga boken om Narmadarörelsen. Den beskriver båda de strömningar som rörelsen bestod av - utkantböndernas rörelse mot lokala pampar och stadsmedelklassens miljörörelse mot dammar - som tillsammans blev starka både globalt och lokalt. Om än inte tillräckligt starka: Nilsen beskriver också varför de till sist misslyckades. Läs gärna mer här.