|
i
bl.a: Milano, Neapel, Rom, Leipzig, Zürich, Bern,
Berlin, Stuttgart,
Düsseldorf, Hamburg, Haag, Ghent, Linz, Wien, Dublin,
Stockholm, Oslo,
Barcelona, Aten, Thessaloniki, Melbourne, Montreal,
Washington D.C.,
Toronto, Bryssel och Polen. Dessutom hälsade Yello
Biafra de
arresterade från scenen i Hultsfred.
Källa:Thom
Nilsson., Mattias Bernhardsson, www.socialisterna.org
samt IMC-Sverige sweden.indymedia.org
---------------------------------------------------------------------
|
|
|
|
Den erfarenhet som
tiotusentals aktivister och medborgare fick i Göteborg
kommer att sätta sin prägel på det politiska
klimatet i Sverige och Norden under mycket lång tid.
Vi tror att det just nu är viktigt att
ocksåsprida material
bland allmänheten om
alltdet positiva som
hände I
Göteborgbland
allmänheten, och vill också passa på att
samla in människors berättelser och reaktioner
på vad de har upplevt. Därför planerar
vien rundresa i
Mellansverige och Norge i juli med start i slutet av denna
vecka.
Vi
börjar i liten skala med en lånad Volvo Duett som
rullar. Kanske får det också plats ytterligare
någon person i bilen.
Vill
du veta mer om turnén, har material som du eller din
organisation vill sprida eller kanske disponerar ett
bättre fordon kontakta: Louise Pettersson eller Tord
Björk, 0739-059910, 0739-866348
-
- - - - - - - - -- - -- - -- - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - -
|
|
|
|
|
|
A. SKP om toppmötet i
Göteborg, Sveriges Kommunistiska Parti, juni
2001
För
alla dem som inte fanns på plats och som endast
får sin bild genom massmedias rapportering och de
etablerade politikernas ställningstaganden faller
EU-toppmötet isär i två till synes
diametralt motsatta delar: å ena sidan statschefernas
[!]framgångsrika[!] förhandlingar
om [!]Europas[!], alltså vår,
framtid - å andra sidan [!]ligister[!]
som med våld förstörde staden. Men det fanns
en tredje sak som utmärkte regeringschefernas möte
i Göteborg, nämligen stora politiska
demonstrationer. De är länken som skapar
sammanhanget mellan EU-rådets beslut och stenkastande
ungdomar. Men de spelar ingen roll i diskussionen
uppifrån. Varför? I Göteborg demonstrerade
torsdagen den 14 juni mer än 15 000 människor -
fredligt- under parollen [!]Bush not
welcome[!] mot USA:s imperialistiska
globaliseringspolitik. I Göteborg demonstrerade
fredagen den 15 juni 20 000 människor - fredligt -
för ett klart politiskt krav: Sverige ut ur EU! Nej
till EMU! Det var den största manifestationen mot
medlemskapet i EU under ett toppmöte. I Göteborg
krävde mer än 25 000 i en tredje - fredlig -
demonstration på lördagen den 16 juni ett
[!]Annorlunda Europa[!]. De tog
ställning mot EU:s militarisering, mot dess
flyktingfientliga Schengenavtal, mot att EU gör
nyliberal politik till unionens lag och mot att man gör
offentlig sektor och miljö till handelsvara. Ingenting
av denna folkliga åsiktsdemonstration speglades i
massmedia. Ingen av de ledande politikerna tog under eller
efter mötet fasta på dessa demokratiska
viljeyttringar. Tvärtom, EU-topparna byggde både
fysiskt och innehållsmässigt upp hermetiska
skyddsvallar mot folkets åsikter och krav. De
följde sin dagordning, opåverkat av folkets
protester.
Motsättningar
har inte börjat i Göteborg. Massiva folkliga
protester har kantat EU-rådets möten i
Maastricht, Amsterdam och Nice, liksom andra möten
där det internationella storkapitalet vill
bestämma över världens utveckling som i
Seattle eller Prag. I samtliga fall har det politiska
etablissemanget vägrat att diskutera
proteststormarnas
|
|
|
|
|