1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

nyhetsbrev17u36
Printed: tisdag 23 juli 2002 20.58.30

Page 18 of 31 Printed For: Louise

IMAGE imgs/nyhetsbrev17u3601.gif man tydliggöra en avgränsning mot demonstranter förknippade med våld
eller skadegörelse. Ett problem kan vara att man ändå förknippas med
detta. Dessutom att problemen kunde ha minskat om det funnits ett mer
gemensamt agerande. Samtidigt är det inte entydigt vilket
opinionspåverkan våldsspiralen i Göteborg leder till åtminstone på kort
sikt. För det brittiska EU-motståndet har det snarare lett till att
massmedia och kanske gemene man fått större tveksamhet till
EU-projektet som skapar för mycket motsättningar och statsminister
Blair har tillfälligt avblåst planerna på en omfattande kampanj för
Storbrittanien EMU anslutning.

Det svenska EU-motståndets dilemma kvarstår. Man behöver fortfarande
förnya sig genom att knyta an till EU-kritiska sakfrågor som berör
många, inte minst ungdomar. Man behöver också komma ur sin
internationella isolering från den förnyelse av EU-motståndet som
motsvarande organisationer i andra länder står för. I Sverige har man
i hög grad valt att stämpla Göteborgsaktionen och särskilt krav
riktade mot EU:s nyliberala WTO och privatiseringspolitik som
EU-reformism. Att överlämna kritiken mot EU i olika sakfrågor till
krafter där EU-motståndet väljer att systematiskt utebli innebär på
sikt att man befrämjar en utveckling där EU-kritiken i sakfrågor inte
kan förnya det allmänna avståndstagandet utan tvärtom blir just det
man vill undvika. EU-kritik i sakfrågor blir isolerat från
EU-motståndet kanskeEU-reformism på grund av Folkrörelsen Nej till
EU:s medvetna självdestruktiva val. För EU-motståndet kan inte i
längden överleva utan att ta strid tillsammans med andra krafter i nya
EU-kritiska frågor.

Allmän strategi

De olika protesterna och folkbildande verksamheten i Göteborg har
kännetecknats av att det som kunde ha blivit kompletterande strategier
i hög grad blev katastrofalt motstridande. Antingen har man satsat stort
på positiv förändring genom lobbypåverkan och dialog inom ramen
för EU-anpassning eller marknadsuppsplittring av budskapet eller också
på olika former av teknik för att stoppa toppmötet.

Samtidigt satsade EU-motståndet på det trygga och etablerade.
är fanns inte utrymme förnågra vidlyftiga folkbildningsinsatser.
Tvärtom satsade man på samma lilla etablerade skara äldre EU motståndare
som talare på sin konferens som man hade på demonstrationen.
En defensiv hållning som minskade möjligheterna till att stärka ett
samlat EU-motstånd i nya sakfrågor och på sikt är en nederlagsstrategi.

En annan linjehade varit betydligt mer
satsning på politisering av arbetet. Det hade krävt mer seriös
satsning på folkbildning och systemkritisk analys, inte minst av de
taktiska och strategiska möjligheter som står en större grad av
förening av EU och globaliseringskritiken till buds. Nu blev vi fångar
i regeringens lynniga byten av taktik där till slut en
massmediaanpassad dialog i strålkastarskenet framställdes som ett
seriöst försök till folkrörelsesatsning. Istället för samhällskritisk
folkbildning kopplad till demokratiserande mobilisering får vi
massmediajippo. Vi har haft ett av de mest stängda EU-toppmötena
någonsin. Oberoende media grips, kastas ut från presskonferenser eller
ges inte pressackreditering. Motkonferensen stormas,
Göteborgsaktionens informationscentral och presscentrum hinner aldrig
byggas upp och massmedia förses ensidigt med statlig information
samt allt seriöst erkännande till samverkande folkrörelser stympas till att handla om diskussion på videoskärmar med utvalda respresentanter.
Detta stängda möte med några massmedialt anpassade fönster förklaras
vara det mest öppna någonsin vilket inte alls är sant.Hur är det
möjligt?

Till denna fråga finns anledning att återkomma. En anlays behövs som
kritiskt granskar vänsterns, alternativrörelsens, NGOs och partiernas