1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

nyhetsbrev17u36
Printed: tisdag 23 juli 2002 20.58.30

Page 15 of 31 Printed For: Louise

IMAGE imgs/nyhetsbrev17u3601.gif utan FN mandat har regeringen i hög grad lyckats få till en
uppslutning bakom den förda politiken. Någon samlad opinionsbildning
har inte kommit till stånd trots vädjan från framförallt
organisationer inom Göteborgsaktionen om samverkan mellan alla
organisationer.Toppmötet mellan EU och USA innebar dock en väsentlig
framgång för svenska vapenindustrin. President Bush hade som politisk
gåva till Sverige med sig att våra vapenexport nu kan bli allmänt
godkänd efter NATO standard vilket kan trygga Sveriges integrering i
NATO och EU:s militarisering.

Viktiga steg togs också på vägen att bygga upp en EU-armé i Göteborg.
Den första delen av styrkan ska vara "snabbt operationell" inte senare
än till EU toppmötet i Laeken i Belgien i december. EU-armén ska bestå
av 60.000 man som ska kunna vara utskickade under upp till ett år. För
detta behövs mer än 200.000 soldater sammanlagt i beredskap.
Göteborgsmötet konstaterade också att det var vissa svårigheter med
att få tillräckligt med bidrag till EU-armen. En stötesten har varit
Turkiet. EU:s planer att använda sig av NATO vapen och
planeringsfunktioner har hindrats av att Turkiet krävt fullt
inflytande över EU-armén så att den inte kan användas mot Turkiets
intressen. Nu tycks dock EU och Turkiet ha blivit mycket enigare
militärpolitiskt. Sju EU-länder och Turkiet beställde strax efter
EU-toppmötet 196 transportflygplan från europeiska Airbus. Dessa stora
transportflygplan är centrala för att snabbt genomföra militära
operationer långt utanför EU:s gränser.

Slutdeklarationen från EU-toppmötet i Göteborg förklarar också sitt
stöd till "hårt agerande mot extremister och organiserad kriminalitet
i Kosovo och hela regionen" och stödjer i ett särskilt uttalande
makedonoska presidenten Trajkovskis plan för avväpning av de albanska
upprorsmakrna. Man önskar stationera en fast representant i Skopje och
fortsätta "handla i nära samarbete med NATO och de viktigaste
involverade samarbetspartners och organisationer".Enligt
dagstidningen Politken i Danmark förbereder nu NATO en insatsstyrka på
10.000 man för att kunna sätta in i Makedonien. EU:s vacklande politik
på Balkan fortsätter sedan erkännandet av den etniskt exkluderande
staten kroatien med en huvudtendens att dra in alltfler länder i
sönderstyckning och konflikter med allt större klyftor mellan fattig
och rik. Under ekonomisk utpressning har Jugoslavien sänt Milosevic
till internationella krisgförbrytardomstolen i Haag alldeles innan en
biståndskonferens skulle starta. Makedonien gjordes till militärbas
och flyktingläger under kriget med Jugoslavien utan att få någon
kompensation. Förr eller senare kommer priset för den politik som förs
där inte bara inhemska men också internationella krafter medverkar och
är parter i konflikten.

Mycket arbete återstår alltså. Fortfarande är freden det huvudmotiv
som används för att legitimera EU och fortfarande är det i fredsfrågan
den största skillnaden mellan allmänheten avståndstagande mot
militaristisk NATO politik medan när EU förbereder samma typ av
självpåtagenrätt att ingripa utanför EU är acceptansen stor.Det
räcker inte med kritik av USA:s upprustning och EU:s stärkande av
vepenindustrin. Inte eller att frågan om EU:s militarisering görs till
en marginell fråga för EU-motståndet. Det måste mer till.
Göteborgsaktionens motkonferens kan här vara en början på en förnyelse
både av fredsrörelsen och EU-kritiken. För den som är intresserad
finns mer information om denna del av motkonferensen på Friit Forums
hemsida där också Kristna freds och Svenska freds och
skiljedomsföreningens seminarium redovisas. På Folkrörelsen nej till
EU:s hemsida finns mer information om militarsieringen av EU. Än mer
information om både EU:s militarsiering i allmänhet men också EU:s
politik på Balkan och i Makedonien finner man på Transnationella
stiftelsen för fred och framtidsstudier vars drivande kraft Jan Öberg
var med på motkonferensen. En miniplattform för det fortsatte arbete
som både fredsorganisationer och andra kan skirva under finns antagen
av motkonferensen. Kring en sådan miniplattform kan också ett