1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

nyhetsbrev17u36
Printed: tisdag 23 juli 2002 20.58.30

Page 12 of 31 Printed For: Louise

IMAGE imgs/nyhetsbrev17u3601.gif En politisk utvärdering blir generaliserande inte minst i detta första
skede när vi ännu inte vet så mycket. Likafullt är det nödvändigt att
påbörja diskussionen. Jag gör det genom att först utgå från resultatet
på olika områden för att sedan övergå till en mer allmänpolitisk
analys.

Försvaret av offentlig sektor och miljö mot EU:s WTO och
privatiseringspolitik

EU och USA:s beslut i Göteborg att gemensamt driva fram en ny
förhandlingsrunda innebär ettsteg för att enat gå emot den seger som
tredje världens regeringar och hela världens folkrörelser lyckades
driva igenom i Seattle. Det är dock inte helt klart hur omfattande EU
och USA:s förslag till en ny förhandlingsrunda kommer att bli inför
nästa WTO-möte i Doha, Qatar i november. Efter hållbarhets- och
motkonferenser i Göteborg har framgångar uppnåtts i Finland. Tredje
världen och nordiska deltagare som kom från Göteborg kunde på ett
seminarium organiserat av finska utrikesministeriet bidra till gehör
för idén att finska positioner inför WTO mötet granskas av företrädare
från Syd. En sådan granskning i Finland sätter också press på andra
länder i Nord att få sina positioner granskade av tredje världen.

Det kan också finnas andra intressanta möjligheter att skapa
motsättningar mellan USA och EU för att uppnå både viktiga
solidaritets- och miljömål. Centralt för folkrörelserna är att hindra
en ny omfattande runda som innefattar privatisering av tjänster i stor
skala och investeringar. Centralt är också jordbruksfrågan. Här är
läget komplicerat. Dels handlar det om en allmän offensiv strategi för
att få jordbruket ut ur frihandelsavtalet helt och hållet, ett krav
som drivs av den internationella småbrukarrörelsen Via Campesina
tillsammans med Friends of the Earth International. En annan aspekt är
att gå emot utvidgning av WTO till att omfatta även biopatentvilket
bl.a. EU kommissionen eftersträvar till nytta för storföretag i Nord
och till allvarlig skada för jordbruket i Syd.

Vidare handlar en central maktfråga om subventioner av rika
industriländernas jordbruksprodukter och dumpning av
jordbruksprodukter som förstör för bönderna i östeuropa och tredje
världen. Det är också här som det finns en avgörande skillnad mellan
USA och EU. USA är motståndare till EU:s dumpning av subventionerade
jordbruksvaror samtidigt som EU mer än USA önskar en bred ny
förhandlingsrunda, bl.a. för att slippa en obehaglig diskussion om den
egna dumpningspolitiken.

En fortsatt enad folkrörelseallians tillsammans med tredje världens
regeringar mot en ny bred förhandlingsrunda har alltså mycket
intressanta möjligheter att lyckas om den förenar sig med en kamp i
handelspolitikens svagaste punkt - jordbruksfrågan. En sådan kamp kan
dock inte inskränka sig till ett publikfriande krav riktat mot
omfånget på jordbrukssubventionerna. Den måste framförallt inrikta sig
på ändring av jordbrukssubventionernas inriktning för stöd åt kvalitet
och ekologisk satsning så att också dumpning upphör.

Förutsättningen för segrar i kampen mot WTO- och
privatiseringspolitiken bygger på långsiktiga allianser mellan väl
förankrade folkrörelser. Det handlar främst om bonderörelser och då
särskilt småbrukarrörelser i hela världen, det handlar om
fackföreningar och då särskilt i tredje världen och fackföreningar
kopplade till offentliga sektorn eller andra grupper av arbetare eller
löntagare särskilt utsatta för den nyliberala politiken som
transportarbetare eller handelsanställda. Det handlar också om
konsumentintresset, miljörörelsen och solidaritetsrörelsen. Därför är
alliansen med bönderna central för att uppnå bestående segrar. En kamp
behövs för att vrida utvecklingen bort från industrijordbruket
subventionerade exportdumpning mot ett mer ekologiskt jordbruk som
också kan vara subventionerat men inte dumpar sina produkter på andra