att
inte kompromissa på vissa punkter men i övrigt
kan tänka sig
reformer kan bl.a. kopplas till World Social Forum. Men det
kan också
kopplas till initiativ i samband med Johannesburgkonferensen
om
hållbar utveckling och internationella
folkrörelser som Via Campesina,
Jordens Vänner, Attac och likasinnade
fackföreningar. På Attac
international konferens i Göteborg hölls
också en workshop om globalt
motstånd som ytterligare kan bidra till uppbygget av
starkare analyser
och organisering av efarenhetsutbyte om folkrörelsers
deltagande i
världspolitiken.
Miljön
Miljöfrågorna
stod centralt på EU-toppmötet. EU beslutade om
en
strategi för hållbar utveckling inför
Johannesburgkonferensen nästa år
då FN samlas för förnyade
ansträngningar i miljö och
utvecklingsfrågorna 30 år efter första
konferensen i Stockholm och 10
år efter Riokonferensen. EU-strategin blev en
besvikelse. Europeiska
Jordens Vänner markerar sitt avståndstagande med
att det saknades
visioner, fanns inga konkreta mål och ingen tidtabell.
Konkret
kritseras bl.a. att det saknas en strategi för att
reformera EU:s
jordbukspolitik och stöd för att använda
offentlig upphandling som
metod för att befrämja miljövänliga
produkter. Kritiken för att EU:s
strategi för hållbar utveckliung är
urvattnad är också allmänt den syn
som etablerade media för fram.
Däremot
får EU bättre kritik när det gäller
klimatfrågorna där
miljörörelsen framhäver att USA nu är
alltmer isolerat och att EU
förbinder sig att ensidigt genomföra Kyotoavtalet.
Men i vilken form
är oklart och Japan behövs för att denna
linje ska få tillräcklig
uppslutning. Det uttalande från EU toppmötet som
miljöorganisationerna
tolkar som ett beslut på högsta nivå att
ensidigt genomföra
Kyotoavtalet är "The Union and its Member States are
determined to
meet their own commitments under the Kyoto Protocol. The
Commission
will prepare a proposal for the ratification before the end
of 2001
making it possible for the Union and its Member States to
fulfil their
commitment to rapidly ratify the Kyoto Protocol".
Men
problem kvarstår. För det första är det
inte Kyotoavtalet helt
klart. För det andra är Kyotoavtalwt inte bara
otillräckligt utan
innehåller också stora öppningar för
att de globala miljöproblemen
hanteras genom handel på storföretagens
presmisser vilket kommer att
stärka industriländernas makt över
världen. Nästa steg i
klimatförhandlingarna kommer redan i Bonn 16-27 juli
där EU, Japan och
USA men också miljörörelsen måste visa
var de står.
Militarisering
Lika
viktig som de ekonomiska och miljöfrågorna
är fredsfrågan. Här
lyckades Göteborgsaktionen i samverkan med Kvinnor
för fred genomföra
ett seminarium med ca. 200 deltagare om EU och
globaliseringen av
militarismen, en fråga som också togs upp
på förberedelsseminarier.
Miljöförbundet Jordens Vänner sökte
också sedan februari 2000 att få
freds- och andra organisationer att bedriva en samlad kritik
mot
militariseringen av EU. Detta har skett i olika former men
blev aldrig
något riktigt samlat förrän Clarté
och Kvinnor för fred en månad för
toppmötet började söka ena sig om ett
gemensamt upprop. Detta
lanserades till slut under motkonferensen.
Göteborgsaktionen initiativ
till att göra nej till EU:s militarisering till ett
huvudkrav för
demonstrationen och samarbete har under EU
ordförandeskapet påverkat
andra rörelser att också ta upp detta krav som
t.ex. i samband med
finansministrarnas möte i Malmö.
Storpolitiskt
innebar EU-toppmötet inga större
förändringar i den
snabbt accelererande procesen mot etablerandet av en EU
armé och EU:s
militära och politiska förmåga att ingripa
utanför EU. Det motstånd
som finns i Sverige mot denna typ av militära
ingripanden i allmänhet
|